AI:s framfart: fusk, dystopier och mänsklig kunskap

Under det senaste året har termen generativ AI, som betecknar teknik som kan skapa medieinnehåll som text, bild och video, spridit sig som en löpeld. En rad nya AI-tjänster har lanserats och tillgängliggjorts på bred front, med konversationssystemet ChatGPT som portalgestalt.

I kölvattnet av detta har både nya och gamla frågor om relationen mellan människa, teknik och samhälle väckts. Diskussionen har rört sig från farhågor om okontrollerbart fusk och falska nyheter, till rent dystopiska scenarier där mänsklighetens existens står på spel. Klart är att digitala teknologier idag kan utföra uppgifter som tidigare generationers bildade människor haft ensamrätt på. AI-system kan sammanställa information och dra egna slutsatser i stora och komplexa frågor på mycket kort tid. De kan också skriva välformulerad text i olika genrer och i olika stilarter.

Detta scenario har på många sätt tagit både skola och högre utbildning på sängen. Under våren har frågan om teknikens konsekvenser för examinationer på svenska lärosäten diskuterats intensivt och nya sätt att förhålla sig till dem har snabbt börjat etableras. Men vad händer i ett längre perspektiv med vår syn på bildning och vad som är det mänskliga i språk och skrivande? Vilka kunskaper kommer vi behöva för att dra nytta av våra nya digitala assistenter?

Utöver ett spännande panelsamtal bjuds det på ett upplevelsebaserat inslag som involverar teknik.

Det här panelsamtalet görs i nära koppling till forskningsprogrammet LeaDS Öppnas i nytt fönster.