Tvärvetenskaplig forskning

Mellan de två forskningsmiljöerna Centrum för innovations-, entreprenör­skaps- och lärandeforskning (CIEL) och Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS) finns ett flertal tvärvetenskapliga forskningsprojekt där de olika områdena möts.

Digitalisering av tillverkningsflödet av additiv tillverkning i Sverige (DiSAM)

Syftet med forskningsprojektet DiSAM är att stärka konkurrenskraften hos svensk tillverkningsindustri genom att både öka produktionsflexiblititen och reducera tiden till marknadsintroduktion.

I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet DiSAM samarbetar de två forskningsmiljöerna Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps- och Lärandeforskning (CIEL) och Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS) tillsammans med Högskolan Väst, Chalmers och ett 20-tal partners runt om i Sverige. Swerea IVF AB står som projektets ägare.

DiSAM förenar den digitala och fysiska värdekedjan inom additiv tillverkning (AM) för industriell produktion och produktutveckling av komponenter; såväl metaller som plaster. Projektet skapar på så vis en stark plattform där andra tekniker och material enkelt kan integreras för koppling av digitala lösningar till den fysiska tillverkningskedjan genom att studera hela värdekedjan och koppla den till en utvecklad digital plattform för att säkerställa hög produktkvalitet, sårbarhet och hållbarhet.

Grön innovation

Nationellt har den svenska landsbygden genomgått stora förändringar det senaste halvseklet. Mekaniseringen inom både jord- och skogsbruk har ökat produktiviteten samtidigt som arbetskraftsbehovet har minskat. Trenden har över tid varit att större enheter har bildats för att kunna upprätthålla lönsamheten, vilket har bidragit till ett mindre antal jordbruk och minskat antal sysselsatta inom jordbruken i Sverige. Antalet heltidsarbetande i jordbruksföretag minskade mellan åren 2007–2010.

Grafik som visar FN:s globala mål för hållbar utveckling. Illustration.

Den negativa förändringen inom lantbrukssektorn är inte förenlig med ett hållbart samhälle som kännetecknas av en livskraftig livsmedelsproduktion som finns och kan erbjudas på den lokala marknaden, till exempel i form av närproducerade varor.

Dessa näringar har också stora kapitalvärden och är väsentliga för Sveriges ekonomi. Det innebär att om inte skogsbruket, en del av den gröna näringen, hade funnits, hade Sverige haft ett underskott i handeln med utlandet.

Målsättningen måste vara att utveckla värdekedjorna från ekosystemtjänster till konsument genom olika förädlingssteg på vägen med positiv eller minimal negativ miljöpåverkan.

Värdekedjorna innefattar produktion av råvara så effektivt och miljövänligt som möjligt, vidareförädling som skapar smarta produkter/tjänster och fler arbetstillfällen, konsumtion som skapar medvetenhet och kan förändra beteenden samt återvinning av biprodukter och avfall som kan bli till nya råvaror eller till energi.

Det finns också ett behov av att ta tillvara innovationer i värdekedjan för att på så sätt möjliggöra nya affärsmodeller och tillväxt i branschen.

Målsättningen måste vara att utveckla värdekedjorna från ekosystemtjänster till konsument genom olika förädlingssteg på vägen med positiv eller minimal negativ miljöpåverkan.

Nya förbättrade produkter, processer, organisationsmodeller och system är ett sätt att skapa bättre livsvillkor för oss och för kommande generationer. Det finns idag ett starkt miljö- medvetande i det svenska samhället, samtidigt som det finns behov av nyföretagande och utveckling av företag, där innovationer spelar en viktig roll.

Miljö- och ekoinnovationer är innovationer som både bidrar till förbättrad miljö och till ett bra ekonomiskt utbyte. Miljöinnovationer kombinerar således en miljö- med en affärsbaserad aspekt.

En framgångsrik miljöinnovation kan beskrivas som en innovation som har en stor ”eco-efficiency improvement factor” med en god marknads- och lönsamhetspotential. Sådana innovationer har vanligen en hög innovationsnivå och är av typen ”system innovation”.

uppdaterad

2019-06-03

Kontakt

Dela