1700-talets svenska tillfällespoesi i ny belysning

Uppfattningen om 1700-talets svenska tillfällespoesi är i allmänhet att det rör sig om en statisk genre, styrd av ett antal fasta regler emanerande ur ”decorum”. Under de tjugo år som Daniel Möller har forskat inom detta fält, har han emellertid noterat en radikal förändring i hur vissa inflytelserika poeter såg på och använde sig av ”decorum”, något som i hög grad påverkat den svenska tillfällespoesins utveckling. Syftet med projektet är att undersöka vilka uttryck uppluckringen av ”decorum”-principen tog sig och vad det innebar för den litterära utvecklingen i Sverige under 1700-talet.