Svensk försvarsomläggning och relationen till USA

När Sverige som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina våren 2022 valde att söka medlemskap i Nato, innebar det en stor omsvängning i svensk försvarspolitik. I det nya omvärldsläget uppfattade många att det blev oundvikligt att byta hållning från den tidigare neutralitetspolitiken för att istället ingå i en försvarsallians. Denna policyförändring förklarar däremot inte varför den svenska regeringen i december 2023 tog ett ytterligare steg och undertecknade ett avtal om amerikanska militärbaser på svenskt territorium. Ett bilateralt avtal som inte är relaterat till Natomedlemskapet. Ett avtal som inte utfäster några restriktioner för amerikanska militärens handlingsutrymme vid kommande baser och inte heller förbjuder placering av kärnvapen på svensk mark.

Vid en närmare genomläsning av de olika försvarsrapporter från försvarsberedningen, bland annat ”Allvarstid” från juni 2023, som legat till grund för dessa nya djupgående samarbeten med USA, går att utläsa att Sverige har anammat en amerikansk konfliktbeskrivning och strategi för att möta olika hot. Denna hållning skiljer sig åt från andra europeiska länder som har en mer självständig hållning vis a vis Wasington.

I det här projektet har vi intervjuat riksdagsledamöter som ingått i försvarsberedningen, samlat dokumentation från deras studiebesök i andra länder och annat material som legat till grund för besluten om att fördjupa samarbetet mellan Sverige och USA. Vi har också jämfört den svenska säkerhetsstrategin med Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Projektet ska generera kunskap om vad det svenska beroendet till USA bottnar i för analys av konfliktbilderna i världen och hur man kan motverka olika hot. Vidare kommer det bidra till diskussionen om på vilka sätt detta kan gynna eller motverka svenska säkerhetsintressen framgent.