Sju frågor till alumnen Simon Sandahl
Simon Sandahl, som är alumn från både Utvecklingsingenjörsprogrammet och Masterprogrammet i industriell organisation och innovation, tog i hög grad vara på sin studietid vid Högskolan i Halmstad. Studierna har lett till en karriär som designingenjör, och som alumn har han även fått motta ett prestigefyllt hållbarhetspris för den masteruppsats som han gjorde på Högskolan.
”Några av de bästa minnena från min studietid är i koppling till HUST, Australien och kamratskapet som växte fram under alla sena arbetskvällar i verkstaden på Högskolan.”
Simon Sandahl, alumn
Varför valde du att läsa Utvecklingsingenjörsprogrammet?
– Av två anledningar. Den första anledningen är att jag alltid har velat bli ingenjör, men jag kände inte att någon utbildning passade mig helt perfekt. Jag ville få ett bredare perspektiv med influenser från både projektledning och affärsutveckling, vilket man får på Utvecklingsingenjörsprogrammet. Den andra är att min pappa läste samma utbildning 20 år tidigare, vilket troligen var en bidragande faktor till mitt val av ingenjörsinriktning.
Varför valde du att studera vidare och läsa Masterprogrammet i industriell organisation och innovation?
– Jag ville gärna studera vidare efter min ingenjörsexamen och dyka djupare i ledarskap inom organisationer och innovationer. Det var faktiskt i samband med studentprojektet HUST, Halmstad University Solar Team, som jag kom i kontakt med programansvariga för Masterprogrammet i industriell organisation och innovation. De fick mig att välja programmet, vilket jag är väldigt glad över i dag.
Hur var det att studera på kandidatprogrammet respektive masterprogrammet?
– På Utvecklingsingenjörsprogrammet finns det en stark sammanhållning med samtliga årskurser inom programmet, där alla hjälps åt för att bli bättre. Vi arbetade mycket i projekt med både fiktiva och skarpa fall inom produkt- och affärsutveckling. På masterprogrammet hade jag fördelen att många av mina kamrater från kandidatprogrammet också valde att läsa vidare, vilket skapade en naturlig övergång mellan programmen. Den största skillnaden på masterprogrammet var mängden litteratur och forskningsartiklar som jag behövde läsa varje dag, och som krävde att jag behövde förbereda mig inför varje föreläsningstillfälle.
– Jag är väldigt nöjd med mitt val av båda programmen. Jag tror starkt på att kombinationen av Utvecklingsingenjörsprogrammet och Masterprogrammet i industriell organisation och innovation ger en intressant portfölj att ta med sig till arbetslivet. För min egen del går all kunskap från kurserna att applicera direkt i mitt dagliga arbete och ger mig möjligheten att skapa mig en bild av komplexa samband och bakomliggande faktorer.
Du var med och grundade det spännande studentprojektet HUST. Berätta mer!
– Tillsammans med 26 fantastiska studenter från Utvecklingsingenjörsprogrammet startade vi HUST från grunden. Projektet syftar till att bygga en racingbil som drivs helt av solenergi, med målet att delta i en av världens största tävlingar för solenergidrivna bilar – Bridgestone World Solar Challenge i Australien. År 2019 lyckades vi delta med vår alldeles egna solcellsdrivna elbil. Jag bistod bland annat med cad-konstruktion, produktion av karossdelar, och grafisk design som till exempel logotypen. Jag var även förare, samt teamledare för ett ansvarsområde.
– Lätt kaotiskt kan man tycka, men projektet har varit en fantastisk upplevelse och mycket givande när det gäller att skapa en möjlighet att nyttja och utveckla mina teoretiska kunskaper från utbildningen i ett skarpt projekt. Några av de bästa minnena från min studietid är i koppling till HUST, Australien och kamratskapet som växte fram under alla sena arbetskvällar i verkstaden på Högskolan.
Du vann ett hållbarhetspris med din masteruppsats. Grattis! Vad handlade din uppsats om?
– Det är en fantastisk känsla att få ta emot priset! Speciellt efter allt hårt arbete med uppsatsen. Det känns dessutom väldigt ärofyllt att ha blivit nominerad till priset eftersom det var mina programansvariga som valde att nominera uppsatsen.
– Uppsatsen utforskar kopplingarna mellan valet av teknologi och transportörers affärsmodeller, för att ge en ökad förståelse för vilka utmaningar elektrifieringen för med sig för transportörerna. Uppsatsen resulterade i unika och viktiga insikter i energiomställningen inom transportindustrin som påverkar många samhällssektioner och vardagen för miljontals konsumenter.
Vad hände efter din examen och vad gör du nu?
– Efter examen fick jag direkt en anställning som designingenjör hos Saab Kockums i Malmö. Här utvecklar vi framtidens ubåtar och ytfartyg. Att arbeta inom försvarsindustrin har sina egenheter, men det är otroligt intressant att få bidra med något som är så viktigt för Sveriges säkerhet, särskilt i dessa oroliga tider.
Har du några tips till nuvarande studenter?
– Ta tillfället i akt att faktiskt förstå det ni läser – läs inte bara för att klara kurserna. Vissa kurser kommer att vara roligare än andra, så är det alltid, men försök att förstå hur det du lär dig kan appliceras i verkligheten. Hitta det roliga med varje kurs, eller gör det roligt själv. Det gör att du både kommer att ha lättare för att lära dig och kommer att komma ihåg det längre.
Text: Katarina Tran
Foto: Privat
Om hållbarhetspriset
Hållbarhetspriset belönar företagsekonomiska uppsatser med hållbarhetsfokus. Årets pris hade en extra satsning inom hållbarhetsarbete i kristider, där uppsatser med fokus på omställning till ett fossilfritt samhälle meriterades.
Priset innefattar ett stipendium om 25 000 SEK och delas ut av Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) vid Handelshögskolan vid Umeå universitet och Umeå Energi. Syftet är att uppmuntra ekonomistudenter att intressera sig för och fördjupa sig i hållbarhet. Berättigade att söka uppsatspriset är studerande inom företagsekonomi från svenska lärosäten som har författat en uppsats på kandidat, magister eller masternivå där huvudfokus är hållbarhet.