Lokal mat för bättre klimat
Att äta är ett av våra mest grundläggande behov, och försörjning av mat är avgörande för att samhällen ska fungera.
Vad handlar projektet om?
Maten spelar en viktig roll inom besöksnäringen genom att lokalt producerad mat och lokala mattraditioner kan fungera som platsmarknadsföring. Livsmedelsförsörjning är också en direkt avgörande fråga inom både resiliens och krishantering, då kristider lätt kan leda till avbräck i de transportkedjor som dagens matproduktion och livsmedelsförsörjning är beroende av. Vår mat har också stor påverkan på klimatet, kanske så mycket som en tredjedel av hushållens klimatpåverkan anses komma från maten.
Inom de regionala livsmedelsstrategierna görs ofta en koppling mellan just lokala gröna näringar inom platsmarknadsföring, livsmedelsförsörjning och beredskap, och klimatomställning. Det är påtagligt att dessa områden från ett politiskt perspektiv tycks innehålla stor potential och möjlighet till viktiga synergieffekter. Från ett forskningsperspektiv är dock matens roll i lokal politik och näringslivs- och platsutveckling tämligen outforskad.
Vi ser indikationer på att flera kommuner börjat intressera för livsmedel och matproduktion på ett nytt sätt. Vi kan tala om att en lokal livsmedelspolitik håller på att utformas på ett sätt som vi inte sett tidigare i modern tid. Drivkrafterna bakom denna nya lokala livsmedelspolitik, främst på landsbygden, som vi vill fortsätta att utforska kretsar kring:
- Resiliens och beredskap – lokal matleverans för minskad sårbarhet.
- Miljöskäl – ett sätt att styra mot ökad biologisk mångfald och minskade klimatavtryck.
- Värdskap och lokala resurser –att förädla och skapa värdskap och hållbara näringar kring lokal produktion.
- Gröna näringar – som kan bidra till mer hållbara lokala arbetsmarknader där mångfald och integration främjas.
- Tillväxt och besöksnäring – ett sätt att profilera kommunen, främja framväxten av en lokal näringsgren, bygga platsidentitet och locka till besöksnäring.
Målet med projektet
- Genomföra tre nätverksträffar där vi möts och inkluderar minst ett studiebesök i forskarnas respektive region: Grythyttan i mars, Linköping i april och Halland i augusti.
- Med utgångspunkt av nätverksträffarna bjuda in relaterade forskare och engagerade intressenter till en konferens för att ta nätverket vidare.
- Konkretisera och skapa möjligheter för att ta vidare de idéer som framkommit, som t.ex. kan bli
- Ansökningar om forskningsmedel, som skickas in efter detta projekt avslutas under våren 2024 till finansiärer som Formas, VR och/eller Vinnova.
- En forskarantologi baserad på texter ur nätverket för att forma en forskningsagenda och ge underlag för dialog med landsbygdens intressenter såväl som nationell politik och myndigheter.
- Didaktisk paketering för att kunna arbeta med försörjning, lokal mat och landsbygdens klimat på högstadiet och gymnasiet utifrån ovan nämnda kurs.
Om projektet
Projektperiod
2023
Finansiärer
Sveriges lantbruksuniversitet, inom Uppdrag landsbygd
Projektledare
Lars Eriksson, universitetsadjunkt, Restaurang- och hotellhögskolan, Campus Grythyttan
Andra deltagande forskare
Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, campus Grythyttan
- Ute Walter, lektor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Lars Eriksson, fil.dr. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Annika Göran Rodell, adjunkt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Linköpings universitet, avdelningen för Statsvetenskap
- Albin Algotson, fil.dr. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Elin Wihlborg, professor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.