Förskollärarutbildning, 210 hp

Grundläggande behörighet + Engelska 6, Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2.

Förskollärarprogrammet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främjar ett vetenskapligt förhållningssätt samt förbereder för en kommande yrkesutövning och för fortsatt professionell utveckling. Därtill syftar utbildningen till att skapa förutsättningar för innovativa värden och social förändring för barnet i förskolan och i det omgivande samhället.

Studenten ska utveckla kunskaper för ett uppdrag som innebär att barn ges jämlika förutsättningar för utveckling, lek och lärande i ett demokratiskt samhälle. Utbildningen leder till förskollärarexamen med estetisk profil som avser fördjupade kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt inom området estetiska läroprocesser som förskolepedagogiken utgörs och villkoras av.

För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta självständigt och i arbetslag som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Såväl nationella programmål, i enlighet med högskoleförordningen, som lokala programmål ska vara uppfyllda för att studenten ska kunna erhålla en examen.

Efter avslutad utbildning ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings-och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen
• visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt
• visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling
• visa kunskap om grundläggande läs-, skriv-och matematikinlärning
• visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen
• visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen
• visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser
• visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
• visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiska - didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia

Lokala programmål

• redogöra på ett fördjupat sätt för kunskaper om centrala begrepp och perspektiv inom området estetik
• identifiera, sammanfatta och analysera estetik som mål och medel samt visa kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete som krävs för yrkesutövningen

Färdighet och förmåga

• visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas
• visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet
• visa förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt
• visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling
• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling
• visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose barns behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för barn med neuropsykiatriska svårigheter
• visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare
• visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna
• visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn
• visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten
• visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten
• visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, samt
• visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen

Lokalt programmål

• omsätta kunskaper inom estetik för att kreativt och innovativt samt med stöd av estetiska uttryck berika och utveckla undervisningen

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa självkännedom och empatisk förmåga
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare
• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, samt
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

Lokala programmål

• kritiskt reflektera över, analysera och problematisera pedagogisk verksamhet utifrån profilområdet estetik samt att med utgångspunkt i dragna slutsatser kunna identifiera utvecklingsområden
• med ett kritiskt förhållningssätt diskutera estetiska uttryck som tillgångar i lärande-, kunskaps- och kommunikationsprocesser som förskolepedagogiken utgörs av

Utbildningen omfattar totalt 210 högskolepoäng fördelade på utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) om 60 högskolepoäng, förskolepedagogiskt område (FPO) om 120 högskolepoäng samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 högskolepoäng. Där utöver ingår Verksamhetsintegrerade dagar (VI-dagar) som ger möjlighet till ytterligare arbetslivsanknytning. Under utbildningen finns en progression inom VFU och vetenskapligt förhållningssätt samt inom och mellan kurserna i utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och i förskolepedagogiskt område (inklusive metodik).

Utbildningen har en estetisk profil som utgör ett genomgående inslag i utbildningens kurser. Bland annat ges möjlighet att utveckla egna kreativa, estetiska färdigheter och innovativt skapande samt kunskaper om barns estetiska läroprocesser. I utbildningen beaktas genomgående perspektiv avseende barns rättigheter, jämställdhet, mångfald samt hållbar utveckling.

Under utbildningen finns möjlighet att studera utomlands. Innan utresa ska studenten ha en skriftlig överenskommelse med programansvarig (ett så kallat Learning Agreement) som klargör vilka kurser och/eller VFU-perioder, lästa/genomförda utomlands, som kan tillgodoräknas i aktuell utbildning och examen.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Utbildningsvetenskaplig kärna

Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) omfattar 60 hp och till denna relateras 15 hp VFU. De olika delarna av innehållet integreras och vidareutvecklas inom ramen för förskolepedagogiskt område samt VFU. Innehållet i UVK behandlar studentens kunskaper om förskollärarprofessionen och visar på ett klart samband mellan studierna i förskollärarutbildningen och yrkesrollen. Utbildningsvetenskaplig kärna omfattar 1-60 hp och 15 hp VFU.

Förskolepedagogiskt område

Förskolepedagogiskt område (FPO) omfattar 120 hp samt 15 hp VFU. I fokus står ämnesområden som är av betydelse för kunskaper, färdigheter och förmågor rörande alla förskolebarns lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv. Innehållet i studierna i förskolepedagogiskt område utgår från perspektiv på barnet, exempelvis "Barndomens villkor". Utbildningen byggs upp av kurser som skapar möjligheter till integration i det förskolepedagogiska området med relevanta delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan och VFU. Inom det förskolepedagogiska området genomför också studenten ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp.

År 1

Barndomens villkor och estetiska uttryck, 10 hp (FPO, inklusive 3 hp VFU 1)
Förskolan och samhällsuppdraget, 10 hp (UVK)
Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 10 hp (UVK)
Perspektiv på lärande och estetiska läroprocesser 15 hp (UVK)
Omsorg, lärande och utveckling, 15 hp (FPO och UVK inklusive 6 hp VFU 2)

År 2

Lek, estetik, kreativitet och rörelse, 15 hp (FPO)
Estetik i barns kultur och barnkultur, 15 hp (FPO)
Barns språk och kommunikation 15 hp, (FPO och UVK inklusive 6 hp VFU 3)
Naturvetenskap och teknik i förskola, 15 hp (FPO)

År 3

Matematik i förskola, 15 hp (FPO och UKV inklusive 6 hp VFU 4)
Förskolepedagogiskt estetiskt projekt, 15 hp FPO
Vetenskapsteori, metod och förskolepedagogisk fördjupning, 15 hp (UVK och FPO)
Examensarbete, 15 hp (FPO)

År 4

Verksamhetsutveckling, 7,5 hp (UVK)
Interkulturalitet, omsorg och delaktighet, 22,5 hp (FPO och UVK inklusive 9 hp VFU 5)

Alla kurser inom programmet ligger på grundnivå.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) omfattar 30 hp. Målet är att få en växelverkan mellan den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda utbildningen. Genom att koppla VFU-perioder till ämnesstudierna ges studenten möjligheter att fördjupa sina kunskaper genom att använda dessa i förskolans pedagogiska verksamhet. Studenterna skall ges utrymme att reflektera över kunskapssyn, kunskapsinnehåll och kunskapsurval för att uppnå progression i den verksamhetsförlagda utbildningen. Under handledning utvecklar studenten sin yrkesroll i relation till hur barn och elever lär. Studenten förväntas ta allt större ansvar ju längre han/hon har kommit i utbildningen. I den avslutande VFU-perioden ska studenten visa de kunskaper och färdigheter som krävs för att fullgöra uppdraget som förskollärare.

Enligt Skollagen (20I0:800) ska lärarstudent inför verksamhetsförlagd utbildning genomgå en registerkontroll. Kontrollen görs för att öka barns och ungdomars skydd och för att minimera riskerna för att de utsätts för kränkningar av personer som arbetar inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. Studenten ansvarar själv för att ett giltigt registerutdrag från polismyndighet visas för rektor före VFU-period påbörjas. Registerutdraget får vara högst ett år gammalt och begäran om utdrag bör ske i god tid före placeringens början. Om registerutdrag inte visas kan det innebära att studenten nekas tillträde till VFU-platsen. Rektor på den aktuella VFU-förskolan avgör om studenten kan tas emot.

För tillträde till kurs som innehåller VFU ska studenten ha genomfört föregående kurser med VFU med godkänt betyg.

De tre utbildningsområdena utbildningsvetenskaplig kärna, förskolepedagogiskt område och VFU läses enligt programstrukturen för förskollärarutbildning (bilaga 1).

I de fall studenten visar så grov oskicklighet under VFU:n att elever eller personal riskerar att skadas ska VFU:n avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) av examinatorn på kursen. Om VFU:n avbryts i förtid kan examinator efter samråd med VFU-handledare, VFU-ledare och programansvarig besluta att underkänna studenten i förtid. I beslutsunderlaget ska bristerna i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av programansvarig. I planen ska det framgå vilket stöd studenten kan få samt när och hur bristerna i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska kontrolleras för att studenten ska få återuppta verksamhetsförlagd utbildning (VFU), vilken är begränsad till ytterligare ett tillfälle.

Efter avslutad utbildning utfärdas efter ansökan examensbevis till vilket knyts examensbenämning Förskollärarexamen (Degree of Bachelor of Arts in Pre-School Education).

• För att vara behörig till termin 2 krävs kursen Barndomens villkor och estetiska uttryck (10 hp).
• För att vara behörig till termin 3 krävs 30 hp från termin 1.
• För att vara behörig till termin 4 krävs 60 hp från termin 1-2 inklusive VFU 2 (6 hp).
• För att vara behörig till termin 5 krävs 90 hp från termin 1-3 inklusive VFU 3 (6 hp).
• För att vara behörig till termin 6 krävs 120 hp från termin 1-4
• För att vara behörig till termin 7 krävs 150 hp från termin 1-5 inklusive VFU 4 (6 hp).

Individuell studiegång

Den studerandes utveckling under studietiden skall följas fortlöpande. Vid behov har den studerande rätt att få en individuell studiegång upprättad. Initiativ ska tas så tidigt som möjligt under utbildningen. Initiativtagare kan vara t.ex. studenten själv eller undervisande lärare via programansvarig. Den individuella studiegången upprättas i samråd med studenten. Studiegången ska ge hjälp för studenten att strukturera studierna och eventuellt kartlägga behov av annat stöd. I studiegången ska finnas en tidsplan för genomförandet. Dessutom ska aktuella uppflyttningsregler synliggöras. Målet är att hjälpa studenten tillbaka till utbildningen. Uppföljning av den individuella studiegången sker fortlöpande och arbetet utvärderas vid överenskommen tidpunkt.

Avrådan

Utvärderingen av den individuella studiegången kan leda till avrådan. Programansvarig ska ta initiativ till ett avrådanssamtal vid tveksamhet om studentens möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen eller om studentens lämplighet att utöva läraryrket. I särskilda fall kan programansvarig besluta att kalla till avrådanssamtal utan att en individuell studiegång upprättats. Om studenten så önskar kan också en studentrepresentant delta i avrådanssamtalet. Programansvarig ska informera den berörda studenten om denna möjlighet. I samband med avrådan ska studenten beredas möjlighet att diskutera alternativa utbildningar med studievägledare.

Programmet följs upp och utvärderas kontinuerligt genom de kursvärderingar som genomförs efter varje avslutad kurs. Kursvärderingar utgör ett verktyg för att, utifrån studenternas erfarenheter och upplevelser, kunna göra förändringar i kursernas innehåll och genomförande. Efter avslutad utbildning erbjuds alla studenter att göra en programvärdering genom att delta i en sistaårsenkät. Resultatet av denna kan leda till förändringar i programmet. Till programmet finns kopplat ett programråd som behandlar kvalitets- och utvecklingsfrågor. I programrådet finns arbetslivsrepresentanter, programstudenter, alumner med flera. Studenterna är, genom Halmstad studentkår, representerade i Högskolans beslutande organ samt i de utskott som utvärderar program i enlighet med Högskolans kvalitetssystem.