Grundlärarutbildning (åk 4-6), 240 hp

Grundläggande behörighet + Engelska 6, Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Eller: Engelska nivå 2, Matematik nivå 2a eller nivå 2b eller nivå 2c, Naturkunskap nivå 1b eller nivå 1a1+1a2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a1+1a2.

Programmet är en akademisk professionsutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs fyra till sex. Utbildningen syftar till att förbereda studenten för aktuell skolverksamhet och att ge studenten förutsättningar och färdigheter för att möta det komplexa och ansvarsfulla, men även föränderliga yrkesliv som framtidens grundskola innebär. I enlighet med Högskoleförordningen är målet med utbildningen att studenten ska tillägna sig kunskaper och förmågor för att möta och utmana de behov som finns inom skolverksamheten. Studenten ska därmed tillägna sig ledarskapskompetens och didaktisk kompetens, samt ämnes- och ämnesdidaktisk kompetens inom de ämnesområden som krävs för undervisning i de aktuella årskurserna. Vidare ska studenten tillägna sig kunskaper om och didaktiska kompetenser i områden som berör interkulturalitet, hållbar utveckling och ett jämställdhetsfrämjande och normkritiskt arbetssätt.

Efter avslutad utbildning ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,
• visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,
• visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling,
• visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
• visa kunskap om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
• visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning,
• visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,
• visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia,

Färdighet och förmåga

• visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständig tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,
• visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,
• visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
• visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
• visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter,
• visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
• visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
• visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
• visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
• visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,
• visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv i den pedagogiska verksamheten,
• visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
• visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg,
• visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna,
• visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling,
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Utbildningen omfattar totalt 240 högskolepoäng (hp) fördelade på en utbildningsvetenskaplig kärna med kurser om 75 hp, varav 15 hp är verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och ämnes- och ämnesdidaktiska studier med kurser om 165 hp, varav 15 hp är Ämnes-VFU, i enlighet med examensförordningen för grundlärare åk fyra till sex.

I den utbildningsvetenskapliga kärnan ingår kurserna: Ledarskap, didaktik och lärande, Didaktiskt ledarskap, Specialpedagogiska perspektiv och bedömning, Ledarskap och utvecklingsarbete, samt Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Utbildningen har en progression som inleds med ett fokus på skolan som system och idé, ur både ett historiskt och ett nutida perspektiv, där styrdokument och värdegrund är i fokus. Vidare innehåller kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan områden som läroplansteori, ledarskap och didaktik som i en progression breddas och fördjupas med perspektiv på relationsskapande och grupprocesser samt arbetssätt för att hantera diskriminering, kränkande behandling och konflikter. Det riktas ett särskilt fokus på lärarens uppdrag att arbeta med ett normkritiskt arbetssätt som inkluderar arbetssätt att motverka rasism och att främja jämställdhet och jämlikhet. Läraruppdragets fokus på arbetet med sexualitet, identitet och relationer studeras och inom ramen för klassrumsledarskap berörs även interkulturell pedagogisk kompetens för att möta det mångkulturella klassrummet.

Den didaktisk inramningen breddas och fördjupas med teoretiska och kognitionsvetenskapliga perspektiv på lärande, undervisningsmetoder, kartläggningssätt för att utvärdera elevers kunskaps- och lärandeprocesser, bedömning och betygssättning, samt specialpedagogiska perspektiv. I den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs mötet med vårdnadshavare och att hålla utvecklingssamtal och den didaktiska kompetensen fördjupas slutligen med studier om systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete, då studenten gör en utvärdering av och ett kvalitetsutvecklingsarbete kring den egna lärarkompetensen. Genomgående i kurserna för den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs innehållet i ett vetenskapligt sammanhang, där vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet belyses. Inom ramen för den utbildningsvetenskapliga kärnan studeras slutligen även vetenskapsteori och forskningsmetodik då studenten tillägnar sig grunderna för det vetenskapliga arbetssättet inför och i samband med en ämnesdidaktisk fördjupning i ett examensarbete.

De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna är fördelade på ämnesinriktningarna svenska (30 hp), matematik (30 hp), och engelska (30 hp) samt en valfri ämnesinriktning i naturorienterande ämnen och teknik, eller i samhällsorienterande ämnen (30 hp). I respektive ämnesinriktning ingår ämnets kunskapsområden, ämnesdidaktik och metodik. Innehållet i ämnesstudierna är specifikt inriktat på arbetet med elever i årskurserna fyra till sex i grundskolan och samtliga ämnesdidaktiska inriktningar knyts till ämnets aktuella kunskapsområden och skolans läroplan med fokus på skolämnenas innehåll.

Kurserna i ämnesstudierna präglas av ett didaktiskt förhållningssätt och syftar till att studenten ska utveckla kunskaper, färdigheter och förmågor rörande alla elevers lärande och utveckling i respektive skolämne. Inom respektive ämne finns en progression i innehållet med avseende på studentens förmåga att kunna använda och tillämpa kunskaper, färdigheter och förmågor, där bland annat ämnet språkutveckling i alla ämnesinriktningar är en central aspekt. Under termin sju till åtta skriver studenten ett avslutande examensarbete med en ämnesdidaktisk fördjupning om 30 hp i ett av ämnena. Fördjupningen skrivs på avancerad nivå och inom ett ämnesdidaktiskt område som studenten har 30 hp i.

Kunskaper som beaktar inkludering, jämställdhet, mångfald, interkulturalitet och digitala perspektiv tillämpas genomgående i utbildningens olika kurser. I utbildningen arbetar studenten med kritiskt tänkande, vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet i relation till lärarprofessionens komplexa uppdrag. I såväl den utbildningsvetenskapliga kärnan som ämnesstudierna studeras olika aspekter av det värdegrundsarbete och hållbarhetsperspektiv som ingår i läraryrkets uppdrag. Därför behandlas teoretiska perspektiv på inkludering, jämställdhetsfrämjande arbete och interkulturalitet genomgående i utbildningen. Likaså arbetar studenten med områden som belyser läraruppdragets fokus på ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt. I såväl den utbildningsvetenskapliga kärnan som i enskilda ämnesstudier studerar studenten metoder för att arbetet med normkritik och att lyfta frågor som rör maktstrukturer kopplade till kön och hederskulturer, samt till sexualitet, gränsdragning och relationer.

Programmets kurser och kursinnehåll har en vetenskaplig förankring och i såväl den utbildningsvetenskapliga kärnan som i ämnesstudierna arbetar studenterna progressionsinriktat med forskningsanknytning; de läser vetenskapliga studier, diskuterar vetenskapliga metoder och teoretiska perspektiv som analysverktyg, och använder sig av bland annat observationer och läromedelsanalys, samt gör analyser utifrån olika teoretiska perspektiv och skriver akademiska texter.

I syfte att integrera teori och praktik genomför studenten verksamhetsintegrerade dagar, VI-dagar, på två övningsskolor under utbildningen. Dessa dagar ingår i den högskoleförlagda undervisningen och ger studenten förutsättningar att studera hur teori och praktik hänger samman. Studierna på övningsskolan ger studenten förutsättningar att bli en naturlig del i skol- och klassrumsverksamheten, vilket är ett viktigt led för att ges förutsättningar för att tillägna sig kunskaper och kompetenser som är knutna till lärarledarskapet liksom till didaktiska utmaningar såsom att utvärdera elevers kunskaper och lärande.

Undervisning på engelska förekommer och samläsning med internationella studenter kan förekomma i kurserna Engelska I och II för årskurs 4-6. Möjligheter till utlandsstudier finns, men förutsättningarna att tillgodoräkna kurs som lästs utomlands i examen är begränsad.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) görs på de övningsskolor som Högskolan i Halmstad har avtal med. VFU omfattar totalt 30 hp och ligger inom ramen för både ämnesstudier (15 hp) och den utbildningsvetenskapliga kärnan (15 hp) varav 7,5 hp fullgörs på avancerad nivå. Målet är att få en växelverkan mellan den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda utbildningen och studenten ska ges förutsättningar och möjligheter att praktisera de teorier, kunskaper, färdigheter och förmågor som förvärvats i de genomförda kurserna.

Studenterna ska även ges utrymme att reflektera över kunskapssyn, kunskapsinnehåll och kunskapsurval för att uppnå progression i den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenten ges en möjlighet att fördjupa och praktisera sina förvärvade ämnesdidaktiska kunskaper i flera ämnen under varje VFU-period, men i kurserna Ämnes-VFU är enskilda ämnen i fokus i syfte att säkerställa att studenten ges möjlighet att praktisera sina ämneskunskaper och didaktiska kunskaper i utbildningens samtliga ämnen. Under handledning ges förutsättningar för studenten att utveckla sin yrkesroll i relation till hur elever lär. Studenten ska i takt med progressionen i utbildningen ta ett större och utökat ansvar under sin VFU och i den avslutande VFU-perioden ska studenten visa de kunskaper och färdigheter som krävs för att fullgöra uppdraget som grundlärare.

Om studenten underkänns på VFU ges ett nytt VFU-tillfälle nästa gång kursen genomförs, men om det råder särskilda omständigheter kan VFU göras vid ett annat tillfälle enligt beslut av programansvarig och utbildningens VFU-ledare utifrån den mottagande skolans förutsättningar att ta emot studenten. Om studenten inte närvarar eller kontaktar sin övningsskola vid frånvaro ges betyget Underkänt. När studenten ges betyget Underkänt vid det andra tillfället kan studenten inte fortsätta utbildningen.

Enligt Skollagen (2010:800) ska lärarstudent inför den verksamhetsförlagda utbildningen genomgå en registerkontroll. Kontrollen görs för att öka elevers skydd och för att minimera riskerna för att de utsätts för kränkningar och brott av personer som arbetar inom skolverksamhet. Studenten ansvarar själv för att ett giltigt utdrag ur polisens belastningsregister visas för rektor i samband med att VFU-plats tilldelas. Registerutdraget får vara högst ett år gammalt och begäran om utdrag bör ske i god tid före placeringens början. Om registerutdrag inte visas kan det innebära att studenten nekas tillträde till VFU-platsen. Rektor på den aktuella VFU-skolan avgör om studenten kan tas emot.

För tillträde till kurs som innehåller VFU ska studenten ha genomfört föregående kurser med VFU med godkänt betyg.

I de fall studenten visar så pass grov oskicklighet under VFU:n att elever eller personal riskerar att skadas ska VFU:n avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) av examinatorn på kursen. Om VFU:n avbryts i förtid kan examinator efter samråd med VFU-handledare, VFU-ledare och programansvarig besluta att underkänna studenten i förtid. I beslutsunderlaget ska bristerna i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av programansvarig. I planen ska det framgå vilket stöd studenten kan få samt när och hur bristerna i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska kontrolleras för att studenten ska få återuppta verksamhetsförlagd utbildning, vilken är begränsad till ytterligare ett tillfälle.

År 1
Ledarskap, didaktik och lärande för grundlärare, 15 hp inklusive 1,5hp VFU (grundnivå)
Svenska I för årskurs 4-6, 15 hp (grundnivå)
Didaktiskt ledarskap för årskurs 4-6, 15 hp inklusive 3hp VFU (grundnivå)
Engelska I för årskurs 4-6, 15 hp (grundnivå)

År 2
Specialpedagogiska perspektiv och bedömning för årskurs 4-6, 15 hp inklusive 3 hp VFU (grundnivå)
Engelska II för årskurs 4-6, 15 hp (grundnivå)
Matematik I för årskurs 4-6, 22,5 hp (grundnivå)
Ämnes-VFU I för grundlärare årskurs 4-6, 7,5 hp (grundnivå)

År 3
Valbar kurs: Naturorienterande ämnen/ teknik för årskurs 4-6, 30 hp eller Samhällsorienterande ämnen för årskurs 4-6, 30 hp (grundnivå)
Svenska II för årskurs 4-6, 15 hp (grundnivå)
Ämnes-VFU II för grundlärare årskurs 4-6, 7,5 hp (grundnivå)
Matematik II för årskurs 4-6, 7,5 hp (grundnivå)

År 4
Ledarskap och utvecklingsarbete för grundlärare, 22,5 hp inklusive 7,5 hp VFU (avancerad nivå)
Vetenskapsteori och forskningsmetodik för grundlärare, 7,5 hp (grundnivå)
Examensarbete för grundlärare 30 hp (avancerad nivå)

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (Degree of Master of Arts in Primary Education, School Years 4-6).

Mellan årskurserna finns det en utbildningsspärr då ett visst antal poäng måste ha avklarats för uppflyttning till nästa årskurs. För att vara behörig att göra VFU måste föregående VFU-period vara godkänd oberoende av om den genomfördes inom ämnesstudier eller den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att vara behörig till kurserna som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan krävs alltid att den föregående kursen är avklarad. Inom ämnesstudier gäller samma princip om att del ett måste vara avklarad för att påbörja del två. Detta innebär:

För att vara behörig till termin två krävs: Ledarskap, didaktik och lärande för grundlärare, 15 hp.

För att vara behörig till termin tre krävs: Didaktiskt ledarskap för årskurs 4-6, 15 hp och Engelska I för årskurs 4-6, 15 hp.

För att vara behörig till termin sex krävs: Svenska I för årskurs 4-6, 15 hp, Matematik I för årskurs 4-6, 22,5 hp och Ämnes-VFU I för grundlärare årskurs 4-6, 7,5 hp.

För att vara behörig till termin sju krävs Specialpedagogiska perspektiv och bedömning för årskurs 4-6, 15 hp och Ämnes-VFU II för grundlärare årskurs 4-6, 7,5 hp.

Programmet följs upp och utvärderas kontinuerligt genom de kursvärderingar som genomförs efter varje avslutad kurs. Kursvärderingar utgör ett verktyg för att, utifrån studenternas erfarenheter och upplevelser, kunna göra förändringar i kursernas innehåll och genomförande. Efter avslutad utbildning erbjuds alla studenter att göra en programvärdering genom att delta i en sistaårsenkät. Resultatet av denna kan leda till förändringar i programmet. Till programmet finns kopplat ett programråd som behandlar kvalitets- och utvecklingsfrågor. I programrådet finns arbetslivsrepresentanter, programstudenter, alumner med flera. Studenterna är, genom Halmstad studentkår, representerade i Högskolans beslutande organ samt i de utskott som utvärderar program i enlighet med Högskolans kvalitetssystem.

Särskild studiegång
Studentens utveckling under studietiden ska följas fortlöpande. Vid behov har studenten rätt att få en plan för individuell studiegång (ISG) upprättad. Initiativtagare kan vara programansvarig eller studenten själv. Den särskilda planen för studiegång upprättas i samråd med studenten, som sedan själv har ansvar att följa denna. Planen ska ge hjälp för studenten att strukturera studierna och det ska finnas en tydlig tidsplan för genomförandet. Dessutom ska aktuella uppflyttningsregler synliggöras. Målet är att hjälpa studenten tillbaka till utbildningen. Uppföljning av ISG sker fortlöpande och arbetet utvärderas vid överenskommen tidpunkt.

Avrådan
Utvärderingen av den individuella studiegången och underkänd VFU kan leda till avrådan. Programansvarig ska ta initiativ till ett avrådanssamtal vid tveksamhet om studentens möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen eller om studentens lämplighet att utöva läraryrket är tveksamt och kan ifrågasättas. I särskilda fall kan ansvarig för programmet besluta att kalla till avrådanssamtal utan att en individuell studiegång har upprättats. Om studenten så önskar kan också en studentrepresentant delta vid detta avrådanssamtal. Ansvarig för programmet ska informera den berörda studenten om denna möjlighet. I samband med avrådan ska studenten beredas möjlighet att diskutera alternativa utbildningar med studievägledare.