Folkhälsovetenskap - introduktion, 15 hp
Public Health Sciences - Introduction, 15 credits
Kurskod: FH2009
Akademin för hälsa och välfärd
Nivå: Grundnivå
Välj kursplan
Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2024-09-16 och gäller studenter antagna vårterminen 2025.
Huvudområde med fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav. (G1N)Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Kursens inplacering i utbildningssystemet
Kursen läses som fristående kurs.
Mål
Kursens övergripande mål är att studenten ska utveckla kunskaper om teorier, begrepp och definitioner samt vetenskapliga metoder relaterade till folkhälsovetenskapen. Vidare är målet att studenten ska utveckla förståelse för hälsopolitik och folkhälsoproblem. Ytterligare ett mål är att studenten ska kunna reflektera över folkhälsans utveckling och hälsans fördelning utifrån genus- och mångfaldsperspektiv samt hållbar utveckling.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för begrepp, definitioner och teorier inom det folkhälsovetenskapliga ämnesområdet
- redogöra för hur levnadsförhållanden, livsstil, miljö och samhällsstrukturer påverkar befolkningens hälsa
- redogöra för folkhälsovetenskapliga forskningsmetoder
Färdighet och förmåga
- analysera hur politiska beslut och åtgärder på olika samhällsnivåer påverkar befolkningens hälsa
- analysera hur hälsan har utvecklats nationellt över tid
- tillämpa teorier, modeller och metoder för att identifiera hälsa och ohälsa i olika sociala grupper utifrån jämlikhetsperspektiv och hållbar utveckling
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt värdera sambandet mellan hälsopolitiska beslut och befolkningens hälsa utifrån hållbar utveckling samt genus- och mångfaldsperspektiv
- reflektera över ojämlikhet i hälsa och hållbar utveckling samt föreslå åtgärder för hur skillnader i hälsa inom och mellan olika befolkningsgrupper kan minskas
Innehåll
I kursen presenteras en introduktion till ämnet folkhälsovetenskap och för ämnet viktiga områden, begrepp och teorier. Kursen präglas av epidemiologi, jämlikhet, hållbar utveckling, hälsa samt faktorer som påverkar hälsan på strukturell nivå. Kursen ger möjlighet till att reflektera kring folkhälsans utveckling över tid samt kritiskt granska ojämlikhet i hälsa och analysera bestämningsfaktorer som påverkar hälsan.
Undervisningsspråk
Undervisning
Kursen ges på distans. Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och seminarium via högskolans lärplattform (Blackboard).
Betygsskala
Examinationsformer
Kursen examineras genom skriftliga individuella tentamina, muntliga examinationer och skriftliga inlämningsuppgifter.
2005: Folkhälsopolitik nationellt och globalt - skriftlig tentamen, 3 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
2401: Vetenskapligt skrivande - skriftlig tentamen, 1,5 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)
2402: Introduktion till begrepp och definitioner inom folkhälsovetenskap - skriftlig tentamen, 4,5 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
2403: Folkhälsa förr och nu - skriftlig rapport, 3,5 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)
2404: Jämlikhet och hälsa – muntlig examination, 2,5 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)
Undantag från angiven examinationsform
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteraturlista 2025-01-20 – Tills vidare
Andersson, Ingemar. Epidemiologi för hälsovetare: en introduktion. Studentlitteratur, senaste upplagan.
Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2023.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/f/folkhalsan-i-sverige-arsrapport-2023/
Hedenus, Fredrik, Persson, U. Martin & Sprei, Frances. Hållbar utveckling: nyanser och tolkningar. Studentlitteratur, senase upplagan.
Henricsson Maria (red). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examinations inom omvårdnad. Studentlitteratur, senaste upplagan.
Marmot, Michael. Statussyndromet: hur var social position påverkar hälsan och livslängden. Natur och kultur, senaste upplagan.
Marmot, Michael. Health equity in England: The Marmot review 10 years on.
https://www.instituteofhealthequity.org/resources-reports/marmot-review10-years-on/the-marmot-review-10-years-on-full-report.pdf
Nordic Welfare Centre. Policies to address the social determinants of health in the Nordic countries. https://nordicwelfare.org/wp-content/uploads/2019/10/Rapport_Policies_SocialDeterminants_final.pdf
Pellmer, Kristina, Wramner, Bengt & Wramner, Håkan. Grundläggande folkhälsovetenskap. 3.uppl. Liber, senaste upplagan.
Regeringskansliet. Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (specifik länk till sida ges i programbeskrivning e.d)
Referenslitteratur:
Bonita, R, Beaglehole R, Kjellström T. Basic Epidemiology. World Health organisation.
Basic Epidemiology: http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/43541/1/9241547073_eng.pdf
Faresjö, Tomas & Åkerlind, Ingmar. Kan vara sjuk med ändå ha hälsan? Studentlitteratur, senaste upplagan.
Svenska språknämnden, Svenska skrivregler. Liber, senaste upplagan.
Ytterligare litteratur kan tillkomma samt aktuella artiklar ur vetenskapliga tidskrifter.