Sök Stäng
Kursplan

Digitalt lärande, 7,5 hp

Digital Learning, 7.5 credits

Kurskod: FOIT024

Akademin för informationsteknologi

Nivå: Forskarnivå

Välj kursplan

Version
2025-01-20 - Tills vidare

Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2024-11-28 och gäller studenter antagna vårterminen 2025.

Forskarutbildningsområde

Informatik

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet för utbildning på forskarnivå. 60 hp på avancerad nivå inom informatik, informationssystem, interaktionsdesign, datavetenskap, utbildningsvetenskap eller annat område som bedöms relevant för forskarutbildningsämnet informatik.

Mål

Kursens mål är att doktoranden tillägnar sig fördjupade kunskaper kring digitalt lärande med utgångspunkt i den vetenskapliga traditionen för informatik. Målet är vidare att doktoranden tillägnar sig fördjupade kunskaper om teorier, metoder, modeller och ramverk relevanta för studier av digitalt lärande i olika sammanhang, och att doktoranden utvecklar förmåga att relatera dessa till egna avhandlingsarbetet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  • redogöra för centrala perspektiv på digitalt lärande med utgångspunkt i den vetenskapliga traditionen för informatik samt teorier för lärande i olika sammanhang
  • redogöra för teorier, metoder, modeller och ramverk för förståelse av digitalt lärande

Färdighet och förmåga

  • relatera teorier, metoder, modeller och ramverk för förståelse av digitalt lärande till det egna avhandlingsarbetet
  • kritiskt analysera och diskutera aktuell forskning inom området digitalt lärande
  • kritiskt analysera konsekvenser av digitalt lärande för individer, organisationer, samhälle och vardagsliv

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • kritiskt reflektera över publicerad forskning om digitalt lärande utifrån olika perspektiv som hållbarhet, etik, kultur, makt, genus och likabehandling

Innehåll

Kursen innehåller en grundmodul där teorier, metoder, modeller och ramverk för förståelse av digitalt lärande introduceras. Grundmodulen innehåller även en översikt av aktuell forskning kring digitalt lärande, som diskuteras i seminarieform. Efter grundmodulen delas kursen in i tre olika fördjupningsteman: (1) Digital lärande i skola och förskola, (2) Digitalt lärande i högre utbildning, och (3) Livslångt digitalt lärande. Doktoranden väljer ett fördjupningstema med utgångspunkt i det egna avhandlingsarbetet. Dessa teman behandlas dels i dialog genom seminarier, dels i skriftliga reflektioner. I kursen används pågående forskningsprojekt som underlag för att exemplifiera aktuell forskning.

Undervisningsspråk

Undervisningen bedrivs på engelska.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Betygsskala

Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)

Examinationsformer

Examination sker genom en individuell skriftlig artikelgranskning, en individuell skriftlig inlämningsuppgift samt seminarier.

2401: Seminarier, 2 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)

2402: Artikelgranskning, 2 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)

2403: Inlämningsuppgift, 3,5 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)

Undantag från angiven examinationsform

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.

Kursvärdering

I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Välj litteraturlista
2025-01-20 – Tills vidare

Litteraturlista 2025-01-20Tills vidare

Fischer, G., Lundin, J., J Ola Lindberg (2020)
Rethinking and reinventing learning, education and collaboration in the digital age—from creating technologies to transforming cultures. The International Journal of Information and Learning Technology


Haj-Bolouri, A., Östlund, C. M., Rossi, M., & Svensson, L. Work-integrated learning as an outcome of using action design research in practice. In Extending the Boundaries of Design Science Theory and Practice: 14th International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology, DESRIST 2019, Worcester, MA, USA, June 4–6, 2019, Proceedings 14 (pp. 92-107). Springer International Publishing.


Hrastinski, Stefan. A theory of online learning as online participation, Computers & Education, Volume 52 (2009), Issue 1, Pages 78-82


Jobe, W., Östlund, C., & Svensson, L. (2014, March). MOOCs for professional teacher development. In Society for Information Technology & Teacher Education International Conference (pp. 1580-1586). Association for the Advancement of Computing in Education (AACE).


Rangraz, M., & Pareto, L. (2021). Workplace work-integrated learning: supporting industry 4.0 transformation for small manufacturing plants by reskilling staff. International Journal of Lifelong Education, 40(1), 5-22.


Svensson, L. Communities of Distance Education, December 2002 ( Doctoral Thesis, Report no 25).


Willermark, S. (2018). Technological pedagogical and content knowledge: A review of empirical studies published from 2011 to 2016. Journal of Educational Computing Research, 56(3), 315-343.


Kurslitteratur inom respektive temaområde väljs i samråd med kursledningen.