Krigets kulturhistoria - känsla, minne, materialitet, 1500-2000, 15 hp

Huvudområde med fördjupning

Grundläggande behörighet.

Kursen ges som fristående kurs.

Kursens övergripande mål är att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om och en generell förståelse för krigets kulturella och materiella innebörd i relation till politik, ideologi, ekonomi och samhällsförändringar i Sverige och den omgivande världen under perioden 1500–2000 utifrån relevanta kulturteoretiska modeller och materiella lämningar. Studenten ska speciellt utveckla kunskap om den centrala roll som kriget har haft för samhällets sociala organisering under perioden, exempelvis utifrån den vapenteknologiska revolutionens effekter på arméernas behov av finansiering, utrustning och logistik, liksom hur rådande samhällsformer har inverkat på och styrt det möjliga innehållet i dessa krav. Hur slagfältsteknik och strategiska doktriner har utvecklats är också centrala aspekter för studenten att beakta. Kursen syftar också till att studenten ska tillägna sig förmågan att på ett fördjupat sätt diskutera förhållandet mellan känsla, kultur och materialitet vad gäller förändring av hur krigens narrativ skrevs fram under den givna perioden. Särskilt viktigt är att studenten ska diskutera vilken inverkan 1700-talets betoning av känslor har haft på krigets kulturhistoria. Därtill ska studenten genom konkreta exempel utveckla ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till krigets minneskultur.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för den militärtekniska utvecklingen 1500–2000
• redogöra för relationen mellan krig och samhällsutveckling
• på ett grundläggande sätt beskriva framväxten och innebörden av en minneskultur kopplad till kriget

Färdighet och förmåga

• analysera innebörden av krigens kulturella uttryck över tid i relation till samhällelig förändring
• relatera känslornas betydelse till förändringar i attityder till kriget
• på ett adekvat sätt kommunicera muntligt och skriftligt i enlighet med akademiska normer

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera relationen mellan minneskultur, nationell identitet och historisk autenticitet i förhållande till rådande samhällsorganisation
• kritiskt diskutera relevanta kulturteoretiska modeller utifrån deras tillämpbarhet som förklaringsram till krigets logik

Kursen behandlar den militärtekniska utvecklingen i Sverige 1500–2000 med utblickar mot den omgivande världen och med specifika exempel från Halland med avseende på teman som materialitet samt känslo- och minneskulturer. I kursen förstås konflikter som aktiva delar i kulturella, politiska och sociala kontexter. Krig som samhällsdrivande process diskuteras och problematiseras. Den vapenteknologiska revolutionen som central aspekt av och för förändring tas upp och kopplas till utveckling av militär slagfältsteknik, strategiska doktriner och en förändrad syn på krig som reell politisk möjlighet. Den senare aspekten knyter an till krigens vidare samhälleliga och kulturella mening i relation till politisk och ideologisk utveckling. Krigens materialitet studeras dels utifrån lokala museisamlingar med avseende på livsförhållanden i fält och i fredstid, dels utifrån exkursioner och studiebesök. 1700-talets betonande av känslornas betydelse och dess påverkan på krigens narrativ uppmärksammas och exemplifieras via förändrade sätt att uppleva och beskriva kriget på utifrån skönlitteratur, memoarer samt populärkulturella uttryck som film och serier.

Undervisningen sker via högskolans digitala lärplattform med inspelade föreläsningar, instruktionsmaterial, diskussionsövningar och digitala exkursioner där lärare och studenter deltar. I kursen ingår också fältstudier.

Kursen examineras genom löpande digitala flervalstexter och en individuell skriftlig inlämningsuppgift.

För betyget Godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinationsmoment är godkända. För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs dessutom betyget väl godkänd på den skriftliga inlämningsuppgiften.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.

I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.