Kriminologi i teori och praktik, 7,5 hp
Criminology in Theory and Practice, 7.5 credits
Kurskod: KS4007
Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Nivå: Grundnivå
Välj kursplan
Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2024-11-06 och gäller studenter antagna vårterminen 2025.
Huvudområde med fördjupning
Kulturstudier, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. (G1F)Behörighetskrav
Kursen Introduktion till kulturstudier om normer och normbrott 7,5 hp.
Kursens inplacering i utbildningssystemet
Kursen ingår i programmet Kriminologi och kultur 180 hp.
Mål
Kursens mål är att studenten ska vidareutveckla kunskaper om samtida kriminologiska förhållanden gällande kriminalpolitik, brottsutveckling och samspelet mellan dessa. Studenten ska vidare utveckla metodologiska färdigheter och förståelse för kopplingen mellan metod, mätning och resultat. Studenten ska utveckla förståelse för hur brottsutveckling kan mätas och konceptualiseras på olika sätt, samt hur olika sätt att definiera brott leder till olika resultat. Kursens mål är också att studenten utvecklar ett vetenskapligt grundat, kritiskt förhållningssätt till frågan om hur brottsutvecklingen ser ut i Sverige och i en internationell kontext.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- på ett fördjupat sätt redogöra för hur brott kan mätas och definieras på olika sätt
- ett grundläggande sätt beskriva brottsutvecklingen i Sverige gällande grundläggande brottskategorier såsom våldsbrottslighet och egendomsbrottslighet.
- vidarutveckla kunskaper om kriminalpolitiken i efterkrigstidens Sverige fram till idag
- redogöra för samverkan mellan brottsutveckling och kriminalpolitik
- på ett grundläggande sätt redogöra för hur brottsutvecklingen i Sverige kan jämföras med internationella exempel
- utförligt redogöra för innebörden av ett urval metoder och forskningsperspektiv, samt beskriva deras möjliga tillämpning på olika kriminologiska problem
Färdighet och förmåga
- på ett adekvat sätt kommunicera muntligt och skriftligt i enlighet med akademiska och professionella normer
- på ett adekvat sätt inhämta och värdera information om brottsutveckling från olika källor
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- jämföra och värdera ett antal olika metoder för att mäta brottsutveckling
- diskutera hur resultat påverkas av mätmetoder och definitioner
- diskutera och bedöma lämpligheten i olika sätt att definiera brott
- diskutera hur brottsutveckling omtolkas i politisk och social mening
Innehåll
Kursen behandlar hur brott mäts och definieras, samt hur brottsutvecklingen har sett ut i Sverige under 1900- och 2000-talen. Kursen fördjupar kunskaper från tidigare kursen med fokus på hur teorier och metoder kan fokuseras eller kombineras för att förstå specifika problem. Av särskild betydelse är förståelsen för hur olika sätt att mäta och definiera brott leder till olika resultat och bilder av brottsutvecklingen, samt för hur kriminalpolitik och brottsutveckling påverkar varandra.
Undervisningsspråk
Undervisning
Undervisning sker genom föreläsningar, workshoppar och seminarier.
Betygsskala
Examinationsformer
Examination sker genom seminarier som examineras löpande, samt en skriftlig inlämningsuppgift som utförs i grupp. För betyget Godkänd på hel kurs krävs G på samtliga moment. För betyget Väl Godkänd på hel kurs krävs därutöver VG på inlämningsuppgiften.
2501: Seminarier, 3 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)
2502: Inlämningsuppgift, 4,5 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Undantag från angiven examinationsform
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteraturlista 2025-01-20 – Tills vidare
Sarnecki, Jerzy & Carlsson, Christoffer. Introduktion till kriminologi. I, Brottslighetens omfattning, karaktär och orsaker. Lund: Studentlitteratur, 2020 (urval enligt anvisning; används även i andra kurser i utbildningen)
Tham, Henrik. Kriminalpolitik: brott och straff i Sverige sedan 1965. Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2018.
von Hofer, Hanns. Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750-2010. Diagram, tabeller och kommentarer. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, 2011 (finns tillgänglig online)
Vetenskapliga artiklar
Beckett, Katherine, & Western, Bruce. Governing social marginality: Welfare, incarceration, and the transformation of state policy. Punishment & Society, 3(1), 2001, s. 43–59
Chambliss, William J. Policing the Ghetto Underclass: The Politics of Law and Law Enforcement. Social Problems, 4, 1994, s. 177–94
Enns, Peter K., Harris, Jacob, Kenny, John, Roescu, Andra, & Jennings, Will. Public responsiveness to declining crime rates in the United States and England and Wales. The British Journal of Criminology, 62(5), 2022, s. 1093–1115
Tonry, Michael. Why crime rates are falling throughout the Western world. Crime and justice, 43(1), 2014, s. 1–63
Referenslitteratur
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e [rev.] uppl. Stockholm: Liber, 2018 (urval enligt anvisning; används även i andra kurser i utbildningen)
Mills, C. Wright. The Sociological Imagination. Oxford: Oxford University Press, 1999
Newburn, Tim. Criminology. London & New York: Routledge, 2017
Wincup, Emma. Criminological Research: Understanding Qualitative Methods. London: SAGE, 2017 (e-bok, tillgänglig via högskolans bibliotek)
Young, Jock. The Criminological Imagination. London: Polity Press, 2011