Sök Stäng
Kursplan

Förskolepedagogiskt estetiskt projekt, 15 hp

Pre-School Pedagogical Aesthetic Project, 15 credits

Kurskod: UV4040

Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Nivå: Grundnivå

Välj kursplan

Version
2025-01-20 - Tills vidare

Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2024-11-11 och gäller studenter antagna vårterminen 2025.

Huvudområde med fördjupning

Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. (G1F)

Behörighetskrav

Kursen Estetik i barns kultur och barnkultur 15 hp samt VFU 6 hp inom Barns språk och kommunikation 15 hp.

Kursens inplacering i utbildningssystemet

Kursen ingår i programmet Förskollararutbildning 210 hp. Kursen utgör en del inom det förskolepedagogiska området om 120 hp.

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten ska skapa förutsättningar att knyta samman lek och estetiska uttrycksformer såsom dans, musik, drama, bild och form, med språk, matematik eller naturvetenskap/teknik inom ramen för undervisning i förskolan. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla fördjupade och forskningsbaserade kunskaper om och förmågor i estetiska uttrycksformer som resurser för barns utveckling och lärande, utifrån en bred ämnesdidaktisk ansats. Studenten ska utveckla förmåga att såväl resonera kring estetiska uttrycksformer som omsätta praktiska och teoretiska kunskaper i pedagogiskt estetisk praktik. Därtill ska studenten, genom fördjupning inom en estetisk uttrycksform, utveckla ett kreativt och problematiserande förhållningssätt till estetik som innehåll och metod i yrkesutövningen samt tillgång i alla barns lärande.


Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  • på ett fördjupat sätt redogöra för kunskaper om centrala begrepp och perspektiv inom området estetik
  • utifrån aktuell forskning redogöra för, sammanfatta och analysera estetiskt lärande och undervisning med utgångspunkt i pedagogiska och didaktiska teorier och perspektiv

Färdighet och förmåga

  • visa gestaltande estetiska förmågor inom flera olika uttycksformer
  • planera, organisera, genomföra och presentera ett didaktiskt projekt, som fördjupar barns estetiska lärande i någon estetisk uttrycksform
  • använda en professionell och estetisk terminologi som härrör från såväl kurslitteratur, forskning, pedagogisk praktik och i relation till olika estetiska uttrycksformer

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • kritiskt reflektera över, analysera och problematisera pedagogisk verksamhet med fokus på barns estetiska lärande samt identifiera utvecklingsområden för förskolepedagogisk estetisk praktik
  • med kritiskt förhållningssätt problematisera strukturella och organisatoriska villkor för förskolans estetiska verksamhet
  • självständigt identifiera styrkor och svagheter i det egna estetiska projektet, med utgångspunkt i teorier och beprövad erfarenhet

Innehåll

Kursen har sin utgångspunkt i ett undersökande och gestaltande arbetssätt där studenten tränas i att skapa förståelse för hur estetiska lärprocesser i relation till förskolans uppdrag kan fungera som medel i lärandeprocesser för barn, samt som mål i sig. I kursen läggs vikt vid studentens ämnesdidaktiska kompetens inom estetiska uttrycksformer såsom exempelvis dans, rytmik, musik, sång, drama, berättande, bild, form, film, digitala medier. I kursen diskuteras betydelsen av förskollärares kunskap, färdighet och förmåga att observera, dokumentera och analysera kunskapsbildning kring estetik i förskolan och utforma undervisning som bidrar till barns lärande i olika estetiska uttrycksformer. Studenten genomför ett förskolepedagogiskt estetiskt projekt.

Undervisningsspråk

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier, workshoppar och i form av verksamhetsintegrerade dagar vid en övningsförskola.

Betygsskala

Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)

Examinationsformer

Kursen examineras genom muntlig examination, muntlig gestaltande examination, aktivt deltagande i estetiska workshoppar samt planering, genomförande och presentation av ett pedagogiskt estetiskt projekt. Det pedagogiska estetiska projektet innehåller såväl grupparbete som individuell planering, organisering, genomförande och skiftlig rapportering. Vidare krävs förmåga till skriftlig och muntlig reflektion.


För betyg godkänd (G) på hel kurs krävs G på samtliga examinationsmoment. För betyg väl godkänd (VG) på hel kurs krävs därutöver betyget VG på momentet Pedagogiskt estetiskt projekt samt momentet Muntligt gestaltande examination.

2202: Estetiska workshoppar, 4 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)

2203: Muntlig examination, 2 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)

2301: Pedagogiskt estetiskt projekt, 7 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)

2302: Muntlig gestaltande examination, 2 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)

Undantag från angiven examinationsform

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.

Kursvärdering

I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Välj litteraturlista
2025-01-20 – Tills vidare

Litteraturlista 2025-01-20Tills vidare

Angelo, Elin & Saether, Morten. Barnet och musiken: En introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Gleerups, 2014


Bilalovic Kulset, Nora. & Halle, Kirsten. Togetherness!: adult companionship - the key to music making in kindergarten. Music Education Research. Vol 22 (2020) Nr. 3, s. 304-314. https://doi.org/10.1080/14613808.2020.1765155


Burman, Anders. (red.). Konst och lärande: essäer om estetiska lärprocesser. Södertörns högskola, 2014 (urval enligt anvisning) https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:718031/FULLTEXT01.pdf


Ehrlin, Anna. Estetiksa uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik. Liber, 2017


Furness, Karin. Formulera: bild och projekt i förskolan. Liber, 2017


Gard, Michel. Dancing around the “Problem” of Boys and Dance. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education. Vol 22 (2010) Nr. 2, s. 213–225.


Gaut, Berys & McIver Lopes, Dominic. (red.) The Routledge Companion to Aesthetics. Routledge, 2013 (urval enligt anvisning) (e-bok tillgänglig via högskolans bibliotek)


Gustavsson, Lovisa. Exprimenterande dans med förskolans yngsta barn. En studie i och med dans, kropp och rörelse i förskolan. Stockholms universitet, 2021.


Holmberg Kristina, Lagergren, Anniqa. Hjartarsson, Torfi och Boen, Elin. Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolorErfarenheter från två Nordplusprojekt 2015-2019. Nordplus 2019. (kapitel 1, 3 och 4) Länk


Lindqvist, Anna & Pastorek Gripson, Märtha. Undervisning i dans i förskolan- en rörlig verksamhet. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol 27 Nr 2, s. 119-142. 2022


Lindström, Lars. Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study. International Journal of Art & Design Education. Vol. 31, Issue 2, pp 110-215. 2012


Malmström, Elisabet. Estetikens möjligheter: om konstnärligt utforskande, estetisk pedagogik och semiotiska perspektiv. 1. uppl. Studentlitteratur, 2021


Sjöstedt Edelholm, Elisabet. & Wigert, Anne. Att känna rörelse - en danspedagogisk metod. Carlsons bokförlag, 2005 (Kompendium säljes via HH)


Smith-Autard, Jacqeline. M. The Art of DANCE In education. A & C Black Limited, 1994


Sternudd, Mia Marie F. Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra dramapedagogiska perspektiv –dramapedagogik i fyra läroplaner. Uppsala Universitet. (Del II), 2000


Susman-Stillman, Amy. Englund, Michelle. Webb, Chloe. & Grenell, Amanda. Reliabilbity and validity of measure of preschool children’s theatre arts skills: The Presehool Theatre Arts Rubric. Early Childhood Research Quarterly. Vol 45, p 24. 2018


Stinson, Sue. W. Choreographing a life: Reflections on Curriculum, Design, Consciousness, and Possibility. Journal of Dance Education. Vol 1 (2001) Nr. 1, s. 26–33.


Stinson, Sue. W. Why are we doing this? Journal of Dance Education. Vol 5 (2005) Nr. 3, s. 82–89.


Wallerstedt, Cecilia. (2015). Musikdidaktik I förskolan. Att utveckla barns skapande förmåga. Gothia Fortbildning, 2015


Winner, Ellen., Goldstein, Thalia, R., & Vincent-Lancrin, Stephan. Art for Art’s sake?: The impact of Arts Education. Educational Research and Innovation: OECD Publishing, 2013 (urval enligt anvisning).


Övriga läromedel

Aulin-Gråhamn, Lena., Persson, Magnus & Thavenius, Jan. Skolan och den radikala estetiken. Studentlitteratur, 2004


Gard, Michael. When a boy's gotta dance: new masculinities, old pleasures. Sport, Education and Society. Vol 13 (2008) Nr. 2, s. 181-193.


Magnusson, Lena. O. Treåringar, kameror och förskola: -en serie diffraktiva rörelser. ArtMonitor, 2017


Marner, Anders., & Örtegren, Hans. En kulturskola för alla - estetiska ämnen och lärprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Myndigheten för Skolutveckling, 2003


Saar, Tomas. Konstens metoder och skolans träningslogik (2005:28). Karlstad University studies, 2005


Stinson, Sue. W. The Hidden Curriculum of Gender in Dance Education. Journal of Dance Education. Vol 5 (2005a) Nr. 2, s. 51-57.


United Nations Educational Scientific and Cultural Organization


Young, Susan. Music 3-5. 1. uppl. Taylor and Francis, 2013


Ytterligare självständigt vald litteratur och vetenskapliga artiklar tillkommer i samråd med och enligt lärares anvisningar.