Sök Stäng
Kursplan

Estetik i barns kultur och barnkultur, 15 hp

Aesthetics in Children’s Culture and Child Culture, 15 credits

Kurskod: UV4033

Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Nivå: Grundnivå

Välj kursplan

Version
2025-01-20 - Tills vidare

Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2024-11-18 och gäller studenter antagna vårterminen 2025.

Huvudområde med fördjupning

Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. (G1F)

Behörighetskrav

Kurserna Barndomens villkor och estetiska uttryck 10 hp, Förskolan och samhällsuppdraget 10 hp, Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för förskollärare 10 hp.

Kursens inplacering i utbildningssystemet

Kursen ingår i programmet Förskollärarutbildning 210 hp. Kursen utgör en del inom det förskolepedagogiska området om 120 hp.

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten ska utveckla kunskap om estetikens och kulturens betydelse för barn i de yngre åren samt färdigheter i att planera estetiska aktiviteter och analysera estetiska uttryck i förskoleverksamheten. Särskilt ska studenten utveckla kunskaper om estetisk teori och förmågan att tillämpa sådana kunskaper för pedagogiska ändamål. Studenten ska också utveckla vetenskapligt grundad förståelse av kulturbegreppets innebörder, inbegripet skillnader mellan barnperspektiv och barns perspektiv i fråga om konstnärliga områden och sociala sammanhang. Till detta hör utveckling av grundläggande teoretiska kunskaper om skiftande innebörder och värden knutna till barndomen, historiskt och globalt, men också av såväl kritiska som empatiska förhållningssätt till villkoren för att tillsammans med barn arbeta med estetiska och kulturella frågor i förskolan.


Efter avslutad kurs ska studenten kunna:


Kunskap och förståelse

  • på ett grundläggande sätt redogöra för innebörder av kulturbegreppet och distinktionen mellan barnkultur och barns kultur
  • på ett fördjupat sätt beskriva förändringar i synen på barn och värderingar gällande barndom mot en historisk bakgrund
  • på ett fördjupat sätt definiera och diskutera centrala begrepp och perspektiv inom estetik samt beskriva dess relevans för yrkesutövningen i förskola
  • redogöra för exempel på forskningsresultat och forskningsmetod av relevans för förskoleområdet, med tonvikt på kvalitativ ansats


Färdighet och förmåga

  • analysera och kritiskt granska exempel på hur barn och barndom skildras i ett urval kulturella uttryck i olika medier
  • tillämpa estetisk teori för att kreativt och innovativt utforma aktiviteter som främjar barns skapande och upplevelse i förskolans miljö
  • pröva olika mediers betydelse för estetisk gestaltning och upplevelse i förhållande till barns villkor i pedagogisk verksamhet
  • identifiera och formulera ett relevant forskningsproblem utifrån ett urval vetenskapliga artiklar
  • tillämpa vetenskaplig metod för att genomföra en empirisk undersökning om estetisk kommunikation och produktion tillsammans med barn
  • på ett adekvat sätt kommunicera i enlighet med akademiska normer


Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • självständigt reflektera över innebörden av och villkoren för barns rätt till kultur utifrån teoretiska, etiska och juridiska överväganden
  • självständigt reflektera över barns rätt till delaktighet, den egna rollen som förskollärare och betydelsen av ett empatiskt förhållningssätt i arbetet med barns kultur och skapande
  • kritiskt diskutera estetik som mål och medel inom förskolepedagogik samt hur estetiska upplevelser och uttryck kan fungera som tillgångar i lärande- och kommunikationsprocesser

Innehåll

Kursen behandlar barnkultur och barns kultur med hänsyn till dels skillnaden mellan kulturbegreppets estetiska och antropologiska innebörd, dels skillnaden i fokus på kultur skapad för barn och kultur skapad av barn. Maktrelationer mellan vuxna och barn i framställningen och upplevelsen av kultur problematiseras, liksom hur barn skildras i olika medier. Idéer om barn och barndom, liksom värderingar och normer knutna till dessa idéer (inklusive barns rättigheter), belyses ur historiskt och geografiskt skiftande perspektiv.

Estetikens relevans för en förståelse av barn och för det pedagogiska arbetet i förskolan studeras mot en teoretisk bakgrund och med inriktning mot kreativitet och innovation. Kursen fördjupar teoretiska kunskaper om estetik och relaterar dem till estetiska lärprocesser med avseende på konsters och mediers betydelse för fostran, utveckling och lärande. Den kultur som barn möter i olika miljöer och i form av olika medier (musik, TV, film, böcker, ljudböcker, serietidningar, datorspel m.m.) sätts i fokus. Estetisk kommunikation och produktion i förskolan analyseras i en vetenskaplig undersökning som innefattar övning i kvalitativ metod.

Kursen innehåller verksamhetsintegrerade dagar (VI-dagar). Syftet med VI-dagar är att integrera kursens innehåll med verksamheten på övningsförskolan.

Undervisningsspråk

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Undervisning

Undervisning bedrivs genom föreläsningar, seminarier och workshoppar. Som del av undervisningen ingår även verksamhetsintegrerade dagar.

Betygsskala

Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)

Examinationsformer

För G på hel kurs krävs G på samtliga examinationsmoment. För VG på hel kurs krävs därutöver VG på båda de moment som kan ge detta betyg.


Kursen examineras genom individuell hemtentamen, skriftligt och muntligt redovisat grupprojekt samt vetenskaplig uppsats i grupp med tillhörande seminarium.


Vissa examinationsgrundande seminarier och workshoppar är obligatoriska enligt anvisning i kursen. Frånvaro medför ersättningsuppgift.


VI-dagarna är obligatoriska och genererar underlag för bedömning till kursens examinationer.

2101: Hemtentamen, 5 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)

2102: Grupprojekt, 2,5 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)

2201: Vetenskaplig uppsats, 7,5 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)

Undantag från angiven examinationsform

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.

Kursvärdering

I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Välj litteraturlista
2025-01-20 – Tills vidare

Litteraturlista 2025-01-20Tills vidare

Böcker

Alvehus, Johan. Skriva uppsats med kvalitativ metod – en handbok. Liber, 2019

Bale, Kjersti. Estetik – en introduktion. Daidalos, 2009

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Studentlitteratur, 2014

Children and Childhood: Practices and Perspectives, edited Chandni Basu, and Vicky Anderson-Patton, BRILL, 2019. ProQuest Ebook Central*, https://ebookcentral-proquest-com.ezproxy.bib.hh.se/lib/halmstad/detail.action?docID=6481586.

Giovannelli, Alessandro. Aesthetics: The Key Thinkers (1st ed.). Bloomsbury Publishing, 2012 https://doi.org/10.5040/9781472545404

Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (red.). Att involvera barn i forskning och utveckling. Studentlitteratur, 2013 (urval enligt anvisning, används även i andra kurser i utbildningen)


Artiklar

Bazalgette, Cary. “Researching Prior Learning: How Toddlers Study Movies”. Film Education Journal 1:1, 2018, s. 101–112.

Burman, Anders. “Erfarenhet som uppfostran, konst som erfarenhet. Om John Deweys pedagogik och estetik”. Utbildning och demokrati, 16:1, 2007, s. 95–108.

Iafelice, Maria. “Re/Presenting Artful Pedagogy: Relational Aesthetics in Early Childhood Contemporary Art Experiences”. Journal of Childhood Studies 41:4, 2016, s. 4–18.

Karlsson Häikiö, Tarja. “Aesthetic Learning Processes in Early Childhood and Early Years Education: Reflections on Educating for Sustainable Development and use of Visual Tools and Materials”. Techne Series A, 27:2, 2020, s. 15–30.

Knight, Linda. “Not As It Seems: using Deleuzian concepts of the imaginary to rethink children’s drawings”. Global Studies of Childhood 3:3, 2013, s. 254–264.

Kruse, Felicia. “Vital Rhythm and Temporal Form in Langer and Dewey”. Journal of Speculative Philosophy 21:1, 2007, s. 16–26.

Lindström, Lars. “Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study”. International Journal of Art & Design Education 31:2, 2012, s. 166-179.

Silcox, Mark. “On the Value of Make-Believe”. The Journal of Aesthetic Education 46:4, 2012, s. 20–31.

Sparrman, Anna., Samuelsson, Tobias & Lindgren, Anne-Li. “The ontological practices of child culture”. Childhood 23:2, 2016, s. 255–271.

Walton, Kendall. “Aesthetics – What? Why? And Wherefore?” The Journal of Aesthetics and Art Criticism 65:2, 2007, s. 147–161.

Wohlwend, Karen E. & Handsfield, Lara J. “Twinkle, twitter little stars: Tensions and flows in interpreting social constructions of the techno-toddler”. Digital Culture and Education 4:2, 2012, s. 185–202.


Referenslitteratur

Åkerblom, Annika., Hellman, Anette & Pramling, Niklas. Metodologi – för studier i, om och med förskolan. 2 uppl. Gleerups, 2023 (används även i andra kurser i utbildningen)

Ytterligare material i form av filmer och artiklar kan tillkomma enligt anvisningar inom kursen. Kompletterande litteratur vid författande av vetenskaplig uppsats väljs i samråd med lärare.