Samhällsorienterande ämnen för årskurs F-3, 22,5 hp

Huvudområde med fördjupning

Kurserna Svenska I för årskurs F-3 15 hp, Engelska för årskurs F-3 15 hp, Ledarskap och lärande för årskurs F-3 15 hp

Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot grundlärarexamen åk F–3 om 240 hp.

Kursens övergripande mål är att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i de samhällsorienterande ämnena, historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi för undervisning i åk F-3 utifrån ett tematiskt arbetssätt och med utgångpunkt i hållbarhetsaspekter, jämställdhetsperspektiv och interkulturellt pedagogiskt förhållningssätt. Studenten ska utveckla sin förmåga att planera och motivera undervisningsmoment och planering med stöd i ämnesdidaktiska perspektik, samt utveckla sin förmåga att underbygga och argumentera för hur analoga och digitala verktyg kan stärka och variera elevens lärande. Studenten ska utveckla förmågan att konkretisera lärandemål för elever och att motivera, reflektera över och värdera hur olika undervisningsmoment påverkar elevens lärande. Vidare ska studenten reflektera över och diskutera vetenskaplig forskning, samt betydelsen av att använda perspektiv på jämställdhet, mångfald och hållbarhet i undervisningen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för relevanta fakta om den förhistoriska tidsperioden och i historia med fokus på närområde och människors levnadsvillkor 
• redogöra för grundläggande fakta i samhällskunskap med fokus på demokratiska principer, källkritik, medier, Barnkonventionen och samhällsstrukturer
• redogöra för kunskaper om och förståelse för källkritik, demokrati, jämställdhetsperspektiv, samhälleliga relationer och interkulturella perspektiv inom ramen för de samhällsorienterande ämnena
• redogöra för grundläggande fakta i religionskunskap med fokus på kristendom, judendom och islam, antiken, fornnordisk och samisk religion samt etik och moral
• redogöra för grundläggande fakta i geografi med fokus på natur- och kulturlandskap samt på samspelet mellan människa och natur både i närområdet och i relation till den globala världen
• redogöra för ämnesdidaktiska teorier och perspektiv som är relevanta för de samhällsorienterande ämnena i grundskolans årskurs F-3

Färdighet och förmåga

• planera, motivera och underbygga genomförbara undervisningsmoment med konkretiserade lärandemål utifrån ämnesdidaktiska teorier och perspektiv
• kommunicera, problematisera och diskutera jämställdhet i ett undervisnings- och samhällsperspektiv i relation till de samhällsorienterande ämnena
• problematisera och diskutera hållbarhetsperspektiv och interkulturella perspektiv i relation till de samhällsorienterande ämnena
• använda, motivera och argumentera för hur analoga respektive digitala verktyg kan användas didaktiskt för att stärka och variera elevens lärande

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera kring hur vetenskapliga forskningsresultat är relevanta för det aktuella undervisningsämnet
• reflektera över och värdera elevers lärandesituationer i de samhällsorienterande ämnena
• reflektera över och värdera läromedel i de samhällsorienterande ämnena

Kursen har ett särskilt fokus på ämneskunskaper i respektive ämne. Inom respektive ämne berörs ämnets vetenskapliga område och ämnesspecifika begrepp, olika perspektiv, källkritik, samt för yrkesverksamheten relevant aktuell forskning. I relation till ämnet berörs olika pedagogiska metoder för undervisning. I ämnet historia berörs bland annat hur historiemedvetenhet konstrueras och människors levnadsvillkor i ett historiskt perspektiv är i fokus. Kursen knyter ihop det vetenskapliga ämnet med undervisning i ett närområde och hur undervisningen kan belysa och främja jämställdhet. Förhistorisk tid berörs i ett ämnesdidaktiskt perspektiv. I ämnet samhällskunskap behandlas demokratiska principer och studenten analyserar demokratiska principer i olika kontexter och relaterar dessa till såväl grundläggande mänskliga rättigheter, nationella minoriteter som Barnkonventionen. Vidare arbetar studenten med hur läraren kan lyfta källkritik, dagsaktuella händelser och migration samt hur lärare kan undervisa om olika samhällsstrukturer.

Inom ämnet religionskunskap belyses mångfalden inom de tre världsreligionerna kristendom, judendom och islam samt samisk religion, antiken och fornnordisk religion i relation till religionsutövande och religiöst berättande. Mytologiska berättelser problematiseras och elevnära livsfrågor och etiska frågor behandlas. Inom ramen för ämnet geografi behandlas naturens egna processer och kulturprocesser, samspelet mellan människa och natur både utifrån lokalt och globalt perspektiv. Närområdet i relation till människors boende, arbete och förändringsprocesser problematiseras och kartkunskap och rumsliga begrepp belyses. Inom ramen för ett ämnesintegrerat tema berörs bland annat folkvandring, migration och minoriteter i ett didaktiskt perspektiv.

Ämnesdidaktik och ämnesdidaktisk forskning berörs genomgående i respektive ämne. Kursen belyser hur läraren kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och interkulturellt pedagogiskt perspektiv i undervisningen. I kursen berörs olika arbetssätt och hur analoga respektive digitala verktyg kan användas för att stimulera och stödja elevers lärande. I undervisningen integreras ämnesteoretiska studier med ämnesdidaktiska perspektiv.

Kursen innehåller verksamhetsintegrerade dagar (VI-dagar). Syftet med VI-dagar är att integrera kursens innehåll med verksamheten på övningsskolan.

Undervisningen sker genom föreläsningar, workshoppar och gruppaktiviteter, samt i form av verksamhetsintegrerade dagar vid en övningsskola. Fältstudier och exkursioner kan förekomma.

Examinationsmomentet Historia och forntid examineras vid seminarer som inkluderar såväl muntliga moment som skriftliga inlämnings- och reflektionsuppgifter, som görs såväl individuellt som i grupp. Examinationsmomentet Samhällskunskapsdidaktik examineras genom seminarier med muntliga uppgifter och skriftliga inlämningsuppgifter. Examinationsmomentet Religion och religionsdidaktik examineras genom skriftlig individuell tentamen och momentet Religionsdidaktiska seminarier examineras genom seminarier som inkluderar skriftliga inlämningsuppgifter. Geografiska perspektiv examineras genom en skriftlig individuell tentamen och Geografiseminarier genom seminarieverksamhet som inkluderar skriftliga inlämningsuppgifter. Momentet Ämnesdidaktik examineras vid seminarietillfällen med muntliga uppgifter samt skriftliga förberedande uppgifter.

För att uppnå G på hel kurs krävs minst godkänt i alla examinationsmoment. För att uppnå VG på hel kurs krävs dessutom VG i minst två av de tre examinationsmoment som kan ge detta betyg.

VI-dagarna är obligatoriska och genererar underlag för bedömning till kursens examinationer.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.

I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.