Samhällsorienterande ämnen för grundlärare åk 4-6, 30 hp

Huvudområde med fördjupning

Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2.

Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot grundlärarexamen åk 4-6 om 240 hp.

Kursen tar sin utgångpunkt i de samhällsorienterande ämnenas kunskapsområden och ämnesdidaktiska fält. Målet med kursen är att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i de samhällsorienterande ämnena, historia, samhällskunskap, religionsvetenskap och geografi för undervisning i åk 4-6. Övergripande mål för kursen är att den studerande ska tillägna sig ämneskunskaper och kompetens för att kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning i ämnena. Studenten ska tillägna sig ämneskunskaper som är grundläggande för de samhällsorienterande ämnenas centrala innehåll i läroplanen för år 4-6 och som knyter an till hållbarhetsaspekter, demokrati- och jämställdhetsperspektiv för att kunna förstå samband och analysera människan i tid och rum som en social, kulturell, politisk och ekonomisk varelse i samspel med andra. Kursen syftar vidare till att studenten utvecklar kunskaper om hur ämnesdidaktisk forskning bidrar till att utveckla undervisningspraktiken och hur ämnesdidaktiska teorier och modeller kan användas som verktyg för att planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment. Studenten ska även kunna söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och visa på ett källkritiskt tänkande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redovisa relevanta ämneskunskaper inom det historievetenskapliga fältet och dess tidsperioder som berörs i det centrala innehållet i historieämnet i grundskolans läroplan.
• redogöra för relevanta ämneskunskaper inom det samhällsvetenskapliga fältet som berörs i det centrala innehållet i samhällskunskapsämnet i grundskolans läroplan
• redogöra för relevanta ämneskunskaper inom det geografivetenskapliga fältet som berörs i det centrala innehållet i geografiämnet i grundskolans läroplan
• redogöra för relevanta ämneskunskaper om inom det religionsvetenskapliga fältet som berörs i det centrala innehållet i religionskunskapsämnet i grundskolans läroplan
• redogöra för källkritiska principer samt hur källkritik kan användas i undervisningen
• redovisa kunskaper om ämnesdidaktik i respektive SO-ämne samt redogöra för aktuell ämnesdidaktisk forskning i de enskilda ämnena

Färdighet och förmåga

• resonera kring och använda ämnesaktuella och ämnesdidaktiska begrepp, teorier och perspektiv för att diskutera och motivera ämnets undervisningsrelevans och för att motivera planering och genomförande av undervisning i respektive SO-ämne
• planera och motivera genomförbara undervisningsmoment utifrån ämnesdidaktiska principer
• tillämpa och reflektera kring källkritiska principer
• redovisa och diskutera kunskapsstoff samt planera och motivera undervisningsmoment som berör området sex och samlevnad
• kommunicera jämställdhet ur ett hållbarhets- och samhällsperspektiv i relation till ämnena
• problematisera och reflektera kring frågor som berör hållbar utveckling

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska val i relation till urval och transformering av ämnesstoff för undervisning i respektive SO-ämne
• reflektera och förhålla sig kritisk till forskningsresultat i de enskilda ämnena
• visa förståelse för och reflektera kring betydelsen av att använda interkulturellt pedagogiskt perspektiv, jämställdhets-, mångfalds- och hållbarhetsperspektiv i undervisning
• reflektera över SO-ämnenas kursplaner och identifiera och värdera sitt kompetensutvecklingsbehov i ämnena
• reflektera och värdera elevers lärandesituationer i SO-ämnena

Kursen behandlar sådan kunskap och förmåga som krävs för att såväl självständigt som i samverkan med andra arbeta som lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 4-6. Kursen behandlar relevant ämnesinnehåll och ämnesdidaktisk forskning, och ämnesdidaktiska teorier för undervisning och bedömning i de samhällsorienterande ämnena. Kursen är indelad i olika ämnesområden utifrån de samhällsorienterade ämnena historia, samhällskunskap, religionsvetenskap och geografi. Inom respektive ämne berörs de ämnesteoretiska kunskapsområdena.

Historieämnet innehåller bland annat områden som medeltiden, kulturmöten, handel och migration, Östersjöriket, de nordiska staternas framväxt och samhälleliga förändringsprocesser under den moderna tidsperioden. Kursen behandlar hur historia skrivs och används. Historievetenskapliga begrepp, historiskt aktörskap och förändringsprocesser berörs i syfte att få förståelse för och kunskaper om historiska referensramar, epoker och utvecklingslinjer, samhällsförändringar och människors förändrade levnadsvillkor.

Inom ramen för ämnet samhällskunskap fokuserar kursen på samhällsfrågor och svenska samhällsinstitutioner berörs. Det politiska livet i Sverige, demokrati, ekonomi och välfärd samt källkritik, kommunikation och media behandlas i syfte att underbygga förståelsen för relationen mellan individ och samhälle. Teorier och teoretiska modeller berörs i syfte att få förståelse för och kunskap om perspektivtagande och analys av hur sampel mellan individ och samhälle påverkar samhällsutveckling. Vidare knyter kursen an till sociologiska utgångspunkter kring identitetsfrågor, intersektionalitet, jämställdhet och social hållbarhet. Knutet till hållbarhetsperspektivet behandlas sex och samlevnad i ett didaktiskt perspektiv.

Kursens religionsvetenskapliga moment fokuserar på de fem världsreligionerna kristendom, islam, judendom, hinduism och buddism samt icke-religiösa livsåskådningar. Religiösa traditioner och uttryck behandlas, men även hur kön, jämställdhet, sexualitet och relationer beaktas inom olika religioner och livsåskådningar. Vidare behandlar kursen även etiska och moraliska frågor i relation till förståelsen om individens förhållande till sig själv och sin omgivning.

I ämnet geografi ligger fokus rumslig orientering och samspelet mellan människa-samhälle-natur. Kurser behandlar geografiska förhållanden och geografiska processer framkallade av naturen såväl som av människan för att beröra samband mellan natur, samhälle och människa och hur detta skapar olika levnadsvillkor i världen över tid. Naturresurser, natur- och kulturlandskap berörs i ett kulturgeografiskt perspektiv. Livsmiljöer, kartkunskap och hållbarhetsaspekter som knyter an till såväl individen som till det globala samhället behandlas i kursen för att skapa förståelse och perspektivtagande kring samspelet mellan människa och natur och utvecklingen av hållbara miljöer.

Vidare innehåller kursen särskilda moment som behandlar ämnesdidaktik och aktuell ämnesdidaktisk forskning inom ramen för respektive ämne. Ämnesdidaktiska begrepp, teorier och modeller berörs och används för att diskutera och reflektera kring undervisningsmoment, planering, lärande och bedömning.

I kursen används varierade arbetsformer och examinationsformer för att underlätta perspektivtagande samt ge möjlighet till kreativt och kritiskt tänkande och för att skapa förutsättningar för framtida undervisning. Vidare berör kursen hur olika analoga respektive digitala verktyg kan användas för att stimulera och stödja elevers lärande. I undervisningen integreras ämnesteoretiska studier med studentaktiva övningar och diskussionsmoment. Kursen innehåller verksamhetsintegrerade dagar (VI-dagar). Syftet med VI-dagar är att integrera kursens innehåll med verksamheten på övningsskolan.

Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, workshoppar och seminarier samt i form av verksamhetsintegrerande dagar vid en övningsskola.

Examinationsmomenten examineras individuellt om inget annat anges. Studenternas ämneskunskaper i historia examineras vid seminarier med löpande hemuppgifter. Historiedidaktiken examineras genom skriftliga uppgifter i form av förberedelser till seminarier och en planeringstentamen. I ämnet Samhällskunskap examineras studenten genom en skriftlig tentamen och vid Samhällskunskapsseminarier med skriftliga förberedande och/eller avslutande uppgifter. Samhällskunskapsdidaktik examineras vid Samhällskunskapsdidaktiska seminarier med skriftliga förberedande och/eller avslutande uppgifter. I examinationen Sex och samlevnad i SO-ämnena examineras studenten genom muntliga presentationer som görs i grupp. Ämnet religionsvetenskap examineras genom en skriftlig tenta och Religionsdidaktik vid seminarier med skriftliga uppgifter. I ämnet Geografivetenskap sker en examination genom en skriftlig tentamen och i Geografididaktiken genom seminarier med förberedande och/eller avslutande inlämningsuppgifter samt genom ett Geografididaktiskt forskningsseminarium. VI-dagarna och tillhörande campusförlagda seminarier är obligatoriska och genererar underlag för bedömning till kursens examinationer.

För att uppnå G på hel kurs krävs minst godkänt i alla examinationsmomnet. För att uppnå VG på hel kurs krävs dessutom VG i minst fyra av de fem examinationsmomenten som kan ge detta betyg.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.

I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.