Välfärdssamhället och arbete, 7,5 hp
The Welfare Society and Work, 7.5 credits
Kurskod: AB4006
Akademin för hälsa och välfärd
Nivå: Grundnivå
Välj kursplan
Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2024-12-18 och gäller studenter antagna vårterminen 2025.
Huvudområde med fördjupning
Arbetsvetenskap, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. (G1F)Behörighetskrav
30 hp arbetsvetenskap.
Kursens inplacering i utbildningssystemet
Kursen ingår i programmet Arbetsvetenskap, 180 hp.
Mål
Kursens mål är att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om välfärdssamhällets institutioner, arenor och aktörer i relation till arbete. Studenten ska, med stöd i ett intersektionellt perspektiv, utveckla förståelse för och kunna kritiskt problematisera hur välfärdssamhällets institutioner, arenor och aktörer verkar och interagerar kring frågor som har betydelse för individers inkludering/exkludering i arbetet samt för individers välfärd och hälsa. Studenten ska även utveckla förståelse för vilken roll och vilket handlingsutrymme arbetsgivare har i välfärdssamhället. Studenten ska även utveckla förmåga att kritiskt reflektera över olika ståndpunkter gällande samhällets, arbetsgivares och individens ansvar för individers integration på arbetsmarknaden.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- beskriva välfärdssamhällets centrala institutioner, arenor och aktörer och deras interaktion och förhållande till varandra i relation till arbete
- förklara med stöd i ett intersektionellt perspektiv institutionella, aktörsrelaterade och samverkansrelaterade faktorers betydelse för individers inkludering/exkludering i arbete
Färdighet och förmåga
- beskriva och diskutera hur välfärdssamhället påverkar individers ställning på arbetsmarknaden samt vilken roll individers arbetsmarknadsställning har för deras välfärd
- beskriva och diskutera hur individers anknytning till och position på arbetsmarknaden påverkar individers sociala rättigheter samt vilken betydelse arbetsrelaterade sociala rättigheter har för individers välfärd
- beskriva och diskutera arbetsgivares roll och handlingsutrymme i välfärdssamhället, samt på vilka sätt arbetsgivare behöver förhålla sig till välfärdssamhällets regelverk och till välfärdssamhällets utfall gällande medborgarnas välfärd och hälsa
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- värdera och kritiskt reflektera över välfärdssamhällets övergripande betydelse, olika välfärdsaktörers och välfärdssektorers betydelse samt betydelsen av sektors- och aktörssamordning för individers integration på arbetsmarknaden
- självständigt problematisera olika ståndpunkter om samhällets, arbetsgivares och individens ansvar för integrering/exkludering på arbetsmarknaden och deras kompetensutveckling och karriäravancemang
- utifrån ett intersektionellt perspektiv problematisera konsekvenserna av välfärdssamhällets och arbetslivets utveckling för individers och olika sociala gruppers välfärd
Innehåll
Kursen behandlar relationen mellan välfärdssamhället och arbetslivet i Sverige i ett komparativt perspektiv. Följande välfärdsaktörers roll diskuteras och problematiseras:
1. Offentliga välfärdsaktörer på statlig, regional och kommunal nivå inom berörda välfärdssektorer. Till dessa sektorer räknas bl a socialförsäkringssektorn, bidragssektorn, välfärdstjänstesektorn, sjukvårdssektorn och utbildningssektorn.
2. Vinstdrivande välfärdsaktörer
3. Civilsamhällets välfärdsaktörer
Centrala frågor i kursen som aktualiseras är vilken roll arbete har inom välfärdssamhället och vilka väsentliga institutioner, arenor och aktörer som existerar i det svenska välfärdssamhället och hur dessa agerar och samverkar kring individer. Vidare tas frågor upp om hur välfärdssamhället påverkar individers inkludering/exkludering och position på arbetsmarknaden samt hur positionen på arbetsmarknaden påverkar individers sociala rättigheter (t ex inom socialförsäkringssystemet) och därmed deras tillgång till välfärd och hälsa. Även arbetsgivares roll och handlingsutrymme i välfärdssamhället diskuteras. Ett intersektionellt perspektiv genomsyrar kursens innehåll.
Undervisningsspråk
Undervisning
Kursens undervisning sker i form av föreläsningar och seminarier samt via högskolans lärplattform. Undervisning bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Betygsskala
Examinationsformer
Kursen examineras genom individuellt muntligt prov samt aktivt deltagande i ett obligatoriskt seminarium med tillhörande individuell inlämningsuppgift. För att uppnå betyget Väl godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på examinationsmoment: Muntligt prov (6 hp).
2401: Muntligt prov, 6 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
2402: Seminarium med skriftlig inlämning, 1,5 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)
Undantag från angiven examinationsform
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteraturlista 2025-01-20 – Tills vidare
Försäkringskassan. Funktionsnedsättning i arbetsliv och välfärd. Socialförsäkringsrapport 2019:01
Olofsson, Jonas. Socialpolitik – en historisk bakgrund, internationella jämförelser och aktuella politiska utmaningar. Studentlitteratur, senaste upplagan.
Olofsson, Jonas. & Wikström, Fredrik. (red.). Unga inför arbetslivet – om utanförskap, lärande och delaktighet. Studentlitteratur, senaste upplagan.
Ytterligare litteratur i form av artiklar och rapporter tillkommer.