Barns språk och kommunikation, 15 hp
Children's Language and Communication, 15 credits
Kurskod: UV4038
Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Nivå: Grundnivå
Välj kursplan
Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2024-11-18 och gäller studenter antagna vårterminen 2025.
Huvudområde med fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. (G1F)Behörighetskrav
Omsorg, lärande och utveckling 15 hp.
Kursens inplacering i utbildningssystemet
Kursen ingår i programmet Förskollärarutbildning 210 hp. Kursen utgör en del inom det förskolepedagogiska området om 120 hp samt en del av den verksamhetsförlagda utbildningen om 30 hp.
Mål
Kursens övergripande mål är att studenten ska utveckla fördjupade och forskningsbaserade kunskaper om barns språk och kommunikation i vid mening, samt om språkutveckling och andraspråksutveckling och dessas relation till läs- och skrivlärande, inom ramen för förskolan som kommunikativ praktik. Studenten ska utveckla fördjupade färdigheter i att analysera och genomföra undervisning i förskolan, där barns verbala, multimodala och skriftspråkliga kommunikation tillvaratas och främjas. Ett ytterligare mål i kursen är att studenten ska tillägna sig vetenskapligt grundade kunskaper om barns språkande och språklighet, barns läs och skrivlärande samt barns kommunikativa sammanhang i förskolan. Därtill ska studenten analysera samt självständigt värdera och ta ställning till olika populärkulturella produkters betydelse för barns språkliga och kommunikativa utveckling. Vidare ska studenten reflektera över barns literacyerfarenheters betydelse för språkutveckling utifrån perspektiv på social hållbarhet, makt och intersektionalitet. Kursen har också som mål att studenten ska kunna redogöra för hur barns perspektiv kan tas tillvara i pedagogisk dokumentation.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för olika språkvetenskapliga perspektiv och begrepp samt teorier och forskningsresultat om literacy, barns tidiga språklighet samt barns flerspråkighet
- redogöra för hur barnlitteratur samt andra populärkulturella produkter kan användas i språkfrämjande syfte
- identifiera språkliga dialogmönster i relationen barn-barn och barn-vuxen och dessas betydelse för barns litteracyutveckling, delaktighet och inkludering
- redogöra för pedagogisk dokumentation i förskolan med hänsyn tagen till barns erfarenheter och perspektiv
Färdighet och förmåga
- med stöd i forskning och teori planera, genomföra och dokumentera språkutvecklande lustfylld undervisning
- i pedagogisk dokumentation använda relevanta digitala uttrycksformer för att stötta, utveckla och utmana barns kommunikativa, läs- och skriftspråkliga lärande
- omsätta kunskaper om literacy, barns tidiga språklighet samt barns flerspråkighet för att kreativt, ickeverbalt, verbalt och multimodalt berika och utveckla barnspråk och barns språk
- visa självkännedom och samarbetsförmåga samt värdera den egna lärprocessen och det egna förhållningssättet i relation till såväl individuellt arbete som arbete i grupp, samt med barn och kollegor
- på ett adekvat sätt verbalt och skriftligt kommunicera i enlighet med akademiska normer
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- problematisera och kritiskt granska barnlitteratur och andra populärkulturella produkter utifrån social hållbarhet, makt och intersektionalitet
- kritiskt granska och värdera förskolans miljöer som kommunikativ och språklig utvecklingsarena
- självständigt reflektera kring barns literacyerfarenheter och dess betydelse för att utveckla och tillägna sig språk utifrån ett intersektionellt perspektiv
- självständigt reflektera över förskollärarens ansvar att i förskolan möjliggöra för barns delaktighet och språkliga utveckling avseende verbal, ickeverbal och multimodal kommunikation
Innehåll
Kursen behandlar barns språk och kommunikation som vidgat begrepp i vilket barnspråk och barns språk är centrala, liksom teorier om multimodal kommunikation, literacy och critical literacy. Teoretiska perspektiv och forskning om barns språk, språklighet och literacy tillämpas i analys av och i diskussion kring barns möjligheter till lustfyllt lärande. Därtill uppmärksammas behovet av förskollärares kunskap, färdighet och förmåga att observera, dokumentera och analysera barns kulturella och språkliga handlingar samt förskolans språk- och textmiljöer. Fokus riktas också mot förskollärares ansvar att systematiskt kvalitetsutveckla undervisning och utbildning för främjande av alla barns rätt att utveckla multimodala och verbala språkliga och kommunikativa uttryckssätt samt läs- och skriftspråkande. Kursen lägger även vikt vid studentens egen professionella utveckling i termer av ämnesdidaktiskt förhållningssätt och handlingskompetens i förskolans verksamhet. Under kursens VFU ska studenten analysera förskolans fysiska, sociala och struktirella miljö utifrån barns erfarenheter och perspektiv på individ och gruppnivå.
Undervisningsspråk
Undervisning
Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och workshoppar. Därtill utförs fältstudier inom ramen för VFU.
Betygsskala
Examinationsformer
För betyg godkänd (G) på hel kurs krävs G på samtliga examinationsmoment.
För betyg väl godkänd (VG) på hel kurs krävs därutöver VG på individuell skriftlig tentamen, VG på VFU, samt godkänd (G) på gruppuppgift.
Kursen examineras genom individuell skriftlig tentamen, gestaltande uppgift i grupp, samt VFU inbegripet seminarier och uppgifter. Seminarier och workshoppar som är obligatoriska genererar underlag för bedömning till kursens examinationer.
På verksamhetsförlag utbildning (VFU) ges betyget Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Efter genomförd VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFU-period. För betyg godkänd på kurs som innehåller VFU krävs närvaro vid samtliga VFU-moment.
2201: Individuell skriftlig tentamen, 6 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
2202: Gestaltande uppgift i grupp, 3 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)
2203: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), 6 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Undantag från angiven examinationsform
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.
Övriga föreskrifter
För tillträde till kurs som innehåller VFU ska studenten ha genomfört föregående kurser med VFU med godkänt betyg. I de fall studenten visar så pass grov oskicklighet under VFU:n att barn/elever eller personal riskerar att skadas ska VFU:n avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) av examinatorn på kursen. Om VFU:n avbryts i förtid kan examinator efter samråd med VFU-handledare, VFU-ledare och programansvarig besluta att underkänna studenten i förtid. I beslutsunderlaget ska bristerna i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av programansvarig. I planen ska det framgå vilket stöd studenten kan få samt när och hur bristerna i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska kontrolleras för att denne ska få återuppta verksamhetsförlagd utbildning (VFU), vilket är begränsad till ytterligare ett tillfälle.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteraturlista 2025-01-20 – Tills vidare
Alatalo, Tarja.Högläsning: didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur, 2021, (urval enligt anvisning)
Andersson, Maria & Druker, Elina. (red.). Barnlitteraturanalyser. Studentlitteratur, 2008, (urval enligt anvisning)
Bjar, Louise. (red.). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Studentlitteratur, 2006 (urval enligt anvisning)
Björklund, Elisabeth. Att erövra litteracitet. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet, 2008, (urval enligt anvisning). Elektronisk resurs, tillhandahålls via högskolans lärplattform.
Broady, Donald & Albertsen, Niels (red.). Kulturens fält: en antologi. Daidalos, 1998 (urval enligt anvisning)
Edwards, Agneta. Bilderbokens mångfald och möjligheter. Natur och kultur, 2019
Fast, Carina. Att läsa och skriva i förskolan, Studentlitteratur, 2011
Jederlund, Ulf. Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. (2., [omarb. och utök.] uppl.) Liber, 2011 (urval enligt anvisning)
Nilsen, Malin. Barns digitala aktiviteter: samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan. (Första upplagan). Stockholm: Liber, 2020
Nivbrant Wedin, Eva. Utveckla språket med musik -rörliga rytmer och toner att ta på. Isaberg förlag, 2013
Nordgren, Pia. Språk i sikte: barns interaktionsutveckling i relation till perception och kognition. 1. uppl. Studentlitteratur, 2021
Sandell Ring, Anniqa. Mångfaldens förskola: flerspråkighet, omsorg och undervisning. Studentlitteratur, 2021
Sjöberg, Catarina. Språkstörning hos barn 3-7 år. (Första upplagan). Stockholm: Gothia fortbildning, 2020
Övriga läromedel
Ytterligare litteratur och vetenskapliga artiklar kan tillkomma enligt lärares anvisning.