Gängkultur och kriminalitet, 7,5 hp
Gang Culture and Criminality, 7.5 credits
Kurskod: KS4010
Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Nivå: Grundnivå
Välj kursplan
Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2024-11-06 och gäller studenter antagna vårterminen 2025.
Huvudområde med fördjupning
Kulturstudier, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. (G1F)Behörighetskrav
30 hp inom huvudområdet kulturstudier.
Kursens inplacering i utbildningssystemet
Kursen ingår i programmet Kriminologi och kultur 180 hp.
Mål
Kursens övergripande mål är att studenten ska utveckla fördjupad förståelse för kulturella och samhälleliga processer som bidrar till bildandet av gängkulturer på individ-, grupp- och samhällsnivå, samt hur dessa relaterar till olika typer av kriminalitet, nationellt och internationellt. Studenten ska utveckla förmågan att identifiera människors livsmönster avseende rörlighet, interaktion, delaktighet och värderingar i relation till gängkulturer och kriminalitet. Studenten ska dessutom utveckla förmågan att identifiera och kritiskt granska representationer av gängkulturer och kriminalitet i olika medier (såsom press, poddar, TV, film, musik och litteratur).
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- utifrån vetenskapliga begrepp och teorier beskriva faktorer i bildandet och upprätthållandet av gängkulturer och deras relation till kriminalitet
- redogöra för gängkulturers inverkan på människans livsmönster avseende interaktion, delaktighet och värderingar utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå
- redogöra för vetenskapliga teorier och perspektiv inom forskning som bidrar till förståelsen av samhällets reaktioner på gängkriminalitet
Färdighet och förmåga
- identifiera uttryck för och representationer av gängkulturer, särskilt i relation till gängkriminalitet, samt analysera dessa med hjälp av relevanta teorier och metoder
- identifiera och systematiskt presentera teman i forskning om gängkultur och gängkriminalitet
- på ett adekvat sätt kommunicera muntligt och skriftligt i enlighet med akademiska normer
Värderingsförmåga och förhållningssätt
kritiskt granska framställningar av och forskning om gängkulturer och kriminalitet i ett urval texter
värdera kulturella representationer av och reaktioner på gängkulturer och kriminalitet utifrån kultur- och samhällsvetenskapliga perspektiv
Innehåll
Kursen behandlar processer för gängbildning idag och i historien, på både nationell och global nivå, och reflekterar över kulturella, sociala och ekonomiska konsekvenser för människors livsmönster. Detta sker genom att belysa teorier och teman som relaterar till förhållanden mellan gängkulturer och kriminalitet, samt genom att belysa lokala och globala processer som påverkar förekomsten av gängkriminalitet. Gängkulturer och kriminalitet studeras i relation till samhällsutveckling med fokus på bland annat klass, kön, ålder och etnicitet, inklusive frågor som rör rasism, segregation och integration. Representationer av och reaktioner på gängkulturer och kriminalitet analyseras utifrån kultur- och samhällsvetenskapliga perspektiv.
Undervisningsspråk
Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar och övningar.
Betygsskala
Examinationsformer
Kursen examineras genom en skriftlig salstentamen och en skriftlig gruppuppgift med seminarium. För att få betyget Godkänd på hel kurs behöver alla examinationer vara godkända. För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs därutöver Väl Godkänd på salstentamen.
2501: Gruppuppgift, 3,5 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)
2502: Salstentamen, 4 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Undantag från angiven examinationsform
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteraturlista 2025-01-20 – Tills vidare
Brotherton, David & Gude, Rafael José (red.). Routledge International Handbook of Critical Gang Studies. London & New York: Routledge, 2022 (valda delar, tillgänglig som e-bok via högskolans bibliotek)
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber, 2018 (valda delar, används även i andra delar av utbildningen)
Fraser, Alistair. Gangs and Crime: Critical Alternatives. London: SAGE, 2017 (tillgänglig som e-bok via högskolans bibliotek)
Hall, Stuart, Critcher, Chas, Jefferson, Tony, Clarke, John & Roberts, Brian. Policing the Crisis: Mugging, the State and Law and Order. London: Bloomsbury, 2013 (tillgänglig som e-bok via högskolans bibliotek)
Liljeholm Hansson, Susanne. Berättelser om ungdomsgäng i förorten: genus, makt och moral. Göteborg: Göteborgs universitet (avhandling) 2014 (valda delar, digitalt tillgänglig inom kursen)
Rostami, Amir. Tusen fiender: en studie om de svenska gatugängen och dess ledare. Stockholm: Stockholms universitet (avhandling) 2013 (valda delar, digitalt tillgänglig inom kursen)
Artiklar
Alstam, Kristina & Forkby, Torbjörn. Possible selves. Gang passages, projective imaginations, and self-transformations. Nordic Social Work Research, vol. 14, nr 1, 2024, s. 136–148
Ilan, Jonathan. Scumbags! An ethnography of the interactions between street-based youth and police officers. Policing and Society: An International Journal of Research and Policy, vol. 28, nr 6, 2018, s. 684–696
Ilan, Jonathan & Sandberg, Sveinung. How ‘Gangsters’ Become Jihadists: Bourdieu, Criminology and the Crime–Terrorism Nexus. European Journal of Criminology, vol. 16, nr 3, 2019, s. 278–294
Kalkan, Hakan. The American Ghetto, Gangster, and Respect on the Streets of Copenhagen: Media(tion)s between Structure and Street Culture. Journal of Contemporary Ethnography, vol. 51, nr 3, 2022, s. 407–434
Mondani, Hernan & Rostami, Amir. Uncovering the degree of criminal organization: Swedish street gangs and the role of mobility and co-offending networks. Social Science Research, vol. 103, 2022, s. 1–17
Schalet, Amy, Hunt, Geoffrey & Joe-Laidler, Karen. Respectability and Autonomy: The Articulation and Meaning of Sexuality among the Girls in the Gang. Journal of Contemporary Ethnography, vol. 32, nr. 1, 2003, s. 108–143
Urbanik, Marta-Marika & Roks, Robert A. GangstaLife: Fusing Urban Ethnography with Netnography in Gang Studies. Qualitative Sociology, vol. 43, 2020, s. 213–233
Åberg, Erica & Tyvelä, Hanna. Finnish and Swedish ’gangsta rap’ as a window on the dismantlement of the Nordic welfare state. Crime Media Culture, vol. 20, nr 3, 2024, s. 288–311
Referenslitteratur
Hagedorn, John. M. A World of Gangs: Armed Young Men and Gangsta Culture. University of Minnesota Press, 2008 (tillgänglig som e-bok via högskolans bibliotek)
Hellspong, Lennart. Metoder för brukstextanalys. Studentlitteratur, 2001 (valda delar, används även i andra delar av utbildningen)
Ilan, Jonathan. Understanding Street Culture: Poverty, Crime, Youth and Cool. London: Palgrave Macmillan/Red Globe Press, 2015
McCann, Bryan J. The Mark of Criminality: Rhetoric, Race, and Gangsta Rap in the War-On-Crime Era. University of Alabama Press, 2017 (tillgänglig som e-bok via högskolans bibliotek)
Thrasher, Frederic. Gänget: En studie av 1313 gäng i Chicago, förkortad version med förord till den svenska utgåvan av James F. Short. Malmö: Egalité, 2020
Ytterligare material i form av korta texter, filmer o.d. kan tillkomma enligt anvisningar i kursen.
