Ett smörrebröd, en dryck och två forskare
I ett samarrangemang med Halmstads teater bjuder Ideas in till ”Ett smörrebröd, en dryck och två forskare”, en forskningsafterwork som hålls i teaterns foajé. I denna avslappnade miljö berättar forskare vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle på ett intresseväckande sätt om sin forskning.
Forskning på ett lättsamt sätt
Välkommen på afterwork på Halmstads teater med forskare inom olika spännande och oväntade områden från Högskolan i Halmstad. Vid varje tillfälle berättar två forskare om sin högaktuella forskning i 20 minuter vardera, medan du kan ställa frågor och njuta av ett smörrebröd och en dryck.
Kommande föreläsningar
Tid och plats
Kl 17.00–18.00 på Halmstad teater.
Hitta till Halmstads teater
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Biljetter
För att delta köper du en mat- och dryckesbiljett. Biljetter inklusive dryck och smörrebröd finns tillgängliga för 170 kronor via Ticketmaster till fem dagar före evenemanget. Därefter finns istället biljetter med dryck och tilltugg (utan smörrebröd) för 120 kronor fram tills evenemanget börjar. Det går också bra att köpa biljett på plats samma dag/kväll.
Biljetter till Halmstads teater (Ticketmaster) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
21 januari 2025
Normbrytande språk och Halland som gränsland – forskare pratar om hot och människors drivkrafter samt spåren av det förflutna
Drivkrafter bakom hotmeddelanden och om samhällets normer
Tanya Karoli Christensen, gästprofessor i forensisk lingvistik. Hon forskar om språk som används i juridiska och kriminella sammanhang.
De flesta människor är överens om att det inte är okej att hota andra. Likväl skickas dagligen hotmeddelanden på sociala medier och med brev. Hur motiveras hoten i texterna som skrivs till andra? Tanya Karoli Christensen berättar om hur användningen av orden ”jag” och ”vi” visar att också de som hotar är mycket medvetna om samhällets normer – även när de själva bryter mot dem.(Tanya Karoli Christensen är dansktalande och kommer att anpassa språket till en svensktalande publik.)
Spåren av det förflutna i hallänningarnas minne
Jens Lerbom, docent i historia. Han forskar om migration, förnationella identiteter, våldets kulturhistoria och politisk kultur.
Halland har alltid varit ett gränsland, i historiskt perspektiv stundtals våldsamt omtvistat mellan Danmark och Sverige. Sedan 1700-talet har relationerna mellan de nordiska grannarna och Halland som en del av Sverige varit tämligen okomplicerade. Har hallänningarna i sitt ”kollektiva minne” lagt den delvis dramatiska historien bakom sig? Om inte, hur kommuniceras det förflutna i modern tid?
Bild: Lovisa Fritzon
25 februari 2025
Levande konst och produktiv oenighet – forskare pratar om Halmstadgruppen i ett nytt ljus och hur motsatta åsikter kan gynna klimatet
Konst och konventioner
Helen Fuchs, universitetslektor i konstvetenskap. Hennes forskning handlar om konstens historia och samhällets olika normer och konventioner.
Hur kommer det sig att det alltid verkar finnas något nytt att skriva om etablerad konst? Är det meningsfullt att på detta sätt justera historien och hålla intresset för viss konst levande? Helen Fuchs reflekterar över detta och berättar hur nytt källmaterial och nya perspektiv har synliggjort tidigare förbisedda sidor av Halmstadgruppen.
Kan politisk oenighet rädda klimatet?
Rasmus Karlsson, docent i statsvetenskap. Han forskar framför allt om klimatpolitik utifrån ett ekomodernistiskt perspektiv.
Hur förhindrar vi att samhället går itu när åsikterna är delade? I en tid av påverkanskampanjer, desinformation och hotande säkerhetsläge är det lätt att glömma att demokratins verkliga styrka ligger i att det finns många åsikter och levnadssätt. Det offentliga samtalet i känsliga frågor riskerar att tystna eller att ”förnekare” ställs mot ”aktivist”. Rasmus Karlsson pratar om hur oenighet kan bidra till att hitta lösningar på klimatfrågan.
25 mars 2025
Kulturintresse och maritim historia – forskare pratar om barn i kulturskolan och sjömäns liv och brott
Att göra kultur – det går i familjen
Cecilia Jeppsson, universitetslektor med inriktning förskola och särskilt intresserad av estetiska uttrycksformer. Hon forskar om utvecklingsfrågor och ledarskap i kulturskolor och är särskilt intresserad av estetiska uttrycksformer.
Varför spelar vissa barn instrument, dansar och målar genom hela sin uppväxt medan andra går genom barndomen utan att utöva kultur? Cecilia Jeppsson har undersökt vilka grupper av barn som är och inte är kulturskolelever. Vilken betydelse har föräldrarnas intressen? Hur kan en institution som kulturskolan locka nya grupper? Människors fria val att delta ska väl också respekteras?
”Historier från sjön” – att forska om maritim historia
Tomas Nilson, universitetslektor i historia. Hans stora forskningsintresse är sjömän och deras upplevelser av sjöns hårda arbete och hamnstädernas lockelser.
Vad forskar man om i ämnet maritim historia och hur gör man det? Tomas Nilson introducerar ämnet och ger exempel från sin forskning om sjömäns livsvillkor under 1800- och 1900-talen utifrån bland annat polisprotokoll, romaner och intervjuer. Smakproven utgörs av brottslighet i Göteborg år 1920, skönlitteratur som källa till livet på sjön och arbetet som stewardess på Svenska Amerikalinjen.
Om Ideas och afterwork med forskning
Syftet med ”Ett smörrebröd, en dryck och två forskare” är att synliggöra hur mycket spännande och oväntad forskning som finns hos oss på Högskolan och samtidigt ge utrymme för frågor som inte har så mycket plats i de offentliga samtalen.
Ideas tankesmedja vill bidra till mer informerade och värdeskapande samtal där forskare möter andra erfarna personer och en bred allmänhet. Med de här evenemangen vill Ideas engagera publiken och visa på forskningens bredd och viktiga roll för vår förståelse av världen och samtiden.
Tidigare föreläsningar
19 november 2024
Kriminalitet och innovationer – forskare pratar om kusten som brottsplats och innovation som samhällsfara
Innovation – vår räddning eller en samhällsfara?
Majsa Allelin, biträdande universitetslektor i digitalisering och social förändring. Hennes forskning rör människors konkreta livsvillkor och lärandeprocesser.
I dag vill alla vara innovativa, men det har inte alltid varit så. Varför är innovation så högt eftersträvansvärt i dag? Och varför betraktades innovation som något farligt och opålitligt förr? Majsa Allelin reflekterar över hur begreppet innovation utvecklas genom historien och hur det har förändrats i relation till större samhällsekonomiska skiften.
Bild: Elvira Glänte
Kriminalitet vid kusten
Jonnie Eriksson, universitetslektor i idé- och lärdomshistoria. I sin forskning intresserar han sig för människans relation till sin materiella omvärld.
Brott förknippas ofta med stadsmiljöer – gränder, parker, utsatta kvarter och förorter. Men det tycks finnas en särskild fascination för kustsamhällen och kustlandskap som miljöer för brottslighet. Vad är speciellt med kusten som brottsplats? Kan fiktionen säga något om våra föreställningar om relationen mellan kriminalitet och miljö?
Samhällskritik i diktform och amerikansk politik – forskare pratar om skämt och allvar i litteraturen och ett val som balanserar många känslor
Allvar, skoj och kritik i poesi- och romanform
Daniel Möller, professor i litteraturvetenskap. Den röda tråden i hans forskning är tillfällesdiktning, som vid bröllop och begravningar, framför allt under 1600- och 1700-talen.
Författaren och poeten Ekelöf charmades av pekoralet, litteraturens motsvarighet till Hötorgskonsten och kalkonfilmen. I veckobladet Grönköpings Veckoblad skrev han en rad roliga och avsiktligt ”dåliga” dikter där han blandade skämt och allvar och odlade sin svarta humor. På så vis kunde han kritisera 1940-talistförfattarna och alla deras efterapare.
Osäkert kort eller välbekanta kontroverser?
Frida Stranne, docent i freds- och utvecklingsforskning. Hon forskar om amerikansk säkerhets- och utrikespolitik, och om den svenska Natodebatten. I år blir det hennes sjätte presidentval på plats i USA..
Den här smörrebrödsaftonen är det två veckor till valdagen i USA. Vad har amerikanerna att välja mellan? Vilka frågor ser ut att avgöra och vad kan vi förvänta oss framåt? Kan USA få sin första president som är kvinna? Eller vill amerikanerna ha tillbaka den mer välbekante presidenten Trump? Frida Stranne har långa vistelser och fältstudier i Washington DC och övriga USA bakom sig.
Spökröst eller människa?
Cecilia Björkén-Nyberg, universitetslektor i engelska med litterär inriktning. Hon forskar om hur litteratur gestaltas röstmässigt genom ljudboks- och talboksinläsningar.
Är det viktigt att det är en riktig människa som läser när vi lyssnar på en ljudbok? Eller räcker det med att vi bara tror det? Och hur hanterar vi osäkerheten kring det? Det här är frågor som aktualiseras av AI-teknikens möjliga framtida intåg på ljudboksmarknaden. Cecilia kommer att reflektera över farhågor såväl som möjligheter med denna utveckling utan att göra anspråk på teknisk kunskap om AI.
Hur påverkas rättssamhället av teknikens framfart?
Måns Svensson, professor i rättssociologi. Han forskar om rättssystemets och rättsreglernas sociala förutsättningar och konsekvenser utifrån olika normativa strukturer i samhället.
Varför upplever så många att de inte längre känner igen sig i dagens samhälle? Hur kommer det sig att ny teknik inte bara skapar nya normer i samhället, utan även spänningar? Och varför hänger lagstiftningen inte med? Måns pratar om varför motsättningar och konflikter uppstår när tekniska innovationer kolliderar med rättssamhällets traditionella strukturer.
Hur får vi kunskap om vad som är farligt i samhället idag?
Hanna Sahlin Lilja, universitetslektor i kriminologi. Hon forskar inom otrygghet, trygghet och brottsutveckling, samt om hur vi får kunskap kring dessa ämnen.
Skjutningarna i Sverige ökar och brottsligheten har blivit en av våra viktigaste politiska frågor. Samtidigt har samhället under 1900-talet blivit tryggare och generellt har risken att skadas på grund av våld minskat. Men hur lär vi oss om faror och risker idag? Får vi korrekt info av media och politiker? Och hur förbättrar vi folkbildningen i en av våra mest centrala politiska frågor?
Koranbränningar och yttrandefrihet – varför är det så svårt att hitta en lösning?
Ulf Petäjä, universitetslektor i statsvetenskap. Han forskar dels om internet och demokrati, dels om hot och hat mot politiker.
Den senaste tiden har det skett flera koranbränningar i Sverige som blivit väldigt uppmärksammade både nationellt och internationellt. Hur kan man diskutera detta utifrån yttrandefrihetsteori? Ulf Petäjäs utgångspunkt är inte att ge en lösning på frågan om koranbränningar, utan snarare peka på varför det är svårt att finna en lösning.
Regelförenkling – varför leder försök till minskad byråkrati till ännu mer byråkratisering?
Linda Alamaa, biträdande universitetslektor i statsvetenskap. Hon forskar om offentlig förvaltning med fokus på byråkratisering, marknadisering och europeisering.
I ett byråkratiskt samhälle fyllt av regler, pappersarbete och långsamma processer går regelförenkling ut på att minska antalet ”onödiga” regler genom noggrann kvalitetsgranskning. Men vad händer när försök att förenkla regler leder till nya, långdragna processer? Linda berättar mer om en helt ny typ av byråkrat – regelexperten.
Gig-arbete och otrygga anställningar – vilka drabbas och varför har de osäkra anställningarna ökat?
Johan Alfonsson, biträdande universitetslektor i sociologi. Hans forskning berör huvudsakligen frågor om det otrygga arbetslivet, dess orsaker och konsekvenser.
De senaste decennierna har Sverige sett en stor ökning av osäkra anställningar. Vid sidan av tillfälliga och bemanningsanställningar har en ny typ av arbete vuxit fram – gig-arbete. Gig-arbetarna består bland annat av cykelbud och taxichaufförer som utan anställningar ständigt jagar nya arbetstillfällen till mycket låga löner. Hur blev det så här och hur drabbas arbetstagarna?
Namn, namntrender och identitetsskapande – vad kan ett namn avslöja om namngivarens livsstil och värderingar?
Emilia Aldrin, docent i svenska språket. Hon forskar om identitetsskapande genom namngivning och språklig positionering i text.
Namn är något vi alla har, och de flesta av oss kommer någon gång i livet att aktivt välja namn åt exempelvis ett barn eller husdjur. Men hur viktigt är egentligen ett namn? Vilken betydelse har namnet för formandet av våra identiteter? Och hur uppstår egentligen namntrender? Emilia delar med sig av insikter som får dig att tänka på nya sätt kring namn i din närhet.
Kunskap och lärande – vad kan datorspel lära oss om den snåriga vägen till nya lärdomar?
Björn Sjödén, universitetslektor i utbildningsvetenskap. Han forskar om digitala läromedel på lärarutbildningens alla nivåer, ur ett kognitionsvetenskapligt perspektiv.
Vägen till lärande har länge varit snårig för vetenskapen. Hur många olika sätt finns det att lära sig på? Vad är egentligen kunskap? Och hur kan vi komma åt lärandets verkliga kärna? Björn berättar om hur vi kan svara på en del av de här frågorna med hjälp av modern kognitionsforskning – och datorspel.
