Ett smörrebröd, en dryck och två forskare
I ett samarrangemang med Halmstads teater bjuder Ideas in till ”Ett smörrebröd, en dryck och två forskare”, en forskningsafterwork som hålls i teaterns foajé. Till denna avslappnade miljö kommer forskare vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle för att på ett intresseväckande sätt berätta om sin forskning.
![](/images/200.7a7b1f3118a8b6c1bd6c29aa/1694769365844/230915-ideas-teatern-smorrebrod.jpg)
Forskning på ett lättsamt sätt
Välkommen på afterwork på Halmstads teater med forskare inom olika spännande och oväntade områden från Högskolan i Halmstad. Vid varje tillfälle berättar två forskare om sin högaktuella forskning i 20 minuter vardera, medan du kan ställa frågor och njuta av ett smörrebröd och en dryck.
Syftet med ”Ett smörrebröd, en dryck och två forskare” är att synliggöra hur mycket spännande och oväntad forskning som finns hos oss på Högskolan och samtidigt ge utrymme för frågor som inte har så mycket plats i de offentliga samtalen.
För att delta köper du en mat- och dryckesbiljett innan evenemanget. Biljetter finns tillgängliga för 170 kronor via Ticketmaster (se nedan) fram till två vardagar före eventet.
Kommande föreläsningar
Ett smörrebröd, en dryck och två forskare är tillbaka hösten 2024 och våren 2025.
Biljetterna släpps efter sommaren
Biljetter till Halmstads teater (Ticketmaster) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
22 oktober 2024
Litteratur och amerikansk politik – forskare pratar om skämt och allvar i litteraturhistorien samt om pest eller kolera i det amerikanska valet
![Man i glasögon och kavaj. foto.](/images/200.6733e9d319006153d309e206/1718263455482/daniel-mo%CC%88ller-magnuskarlsson-990x660.jpg)
Gunnar Ekelöfs skojerier och allvar
Daniel Möller, professor i litteraturvetenskap. Den röda tråden i hans forskning är tillfällesdiktning och då framför allt diktning under 1600- och 1700-talen.
Gunnar Ekelöf charmerades i hög grad av pekoralet. I veckobladet Grönköpings Veckoblad skrev han en rad pekoralpastischer där han blandade skämt och allvar, odlade sin svarta humor, sin personligt fattade form av absurdism och sitt intresse för nonsens. Ekelöf såg också det avsiktliga pekoralets litteraturkritiska potential. Genom att skriva ’dåliga’ dikter och antipoesi – dikter med avsiktliga dissonanser och banala och absurda fraser – kunde han i rollen som A:lfr-d V:stl-nd och andra rikta kritik mot de så kallade 40-talisterna och alla epigoner.
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.6733e9d319006153d309e325/1718263506108/frida-stranne-990x660.jpg)
Pest eller kolera i presidentvalet?
Frida Stranne, universitetslektor i statsvetenskap och fil.dr i freds- och utvecklingsforskning. Hon forskar om amerikansk säkerhets- och utrikespolitik, och om den svenska Natodebatten.
Pest eller kolera när amerikanska folket ska välja president? När den här smörrebrödskvällen hålls är det precis två veckor till valdagen i USA. Frida Stranne kommer att reflektera över vad amerikanerna har att välja mellan, vilka frågor som ser ut att avgöra och vad vi kan förvänta oss framåt. Frida Stranne har de senaste 20 åren årligen vistats längre perioder i Washington DC och gjort flertalet fältstudier runt om i USA. I år blir hennes sjätte presidentval på plats i USA.
19 november 2024
Kriminalitet och innovationer – forskare pratar om kriminalitet vid kusten samt om innovationer som något fantastiskt eller snarare farligt
![kvinna med vit blus. foto.](/images/200.6733e9d319006153d30b662d/1718290302697/majsa-allelin-foto-elvira-gla%CC%88nte_990.jpg)
Fantastisk eller farlig innovation?
Majsa Allelin, biträdande universitetslektor i digitalisering och social förändring,
I dagens samhälle anses innovation vara högst eftersträvansvärt, och har kommit att innefatta allt från telekommunikation och sjukvård, till klimatomställning och kommunal verksamhet. Så har dock inte varit fallet om man ser tillbaka på begreppets historiska användning. Snarare har innovation betraktats som något farligt och opålitligt, eftersom det skulle riskera att omkullkasta det etablerade ordningen. Majsa Allelin ger en snabb översikt över hur begreppet innovation utvecklats genom tid och rum, och hur det har förändrats i relation till större samhällsekonomiska skiften.
Bild: Elvira Glänte
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.6733e9d319006153d30b6734/1718290379042/jonnie-eriksson%20-magnuskarlsson-990.jpg)
Kriminalitet vid kusten
Jonnie Eriksson, universitetslektor i idé- och lärdomshistoria.
Brott förknippas ofta med stadsmiljöer – med gränder, parker, utsatta kvarter och förorter. Men det tycks finnas en särskild fascination för kustsamhällen och kustlandskap som miljöer för brottslighet, särskilt inom sentida fiktion, från Fjällbacka och Sandhamn till Broadchurch och Shetland. Vad är speciellt med kusten som brottsplats? Vad för typ av brott förknippas med kusten? Vilken roll spelar kustlandskap för bilden av de brott som sker där? Kan fiktionen säga något om våra föreställningar om relationen mellan kriminalitet och miljö?
21 januari 2025
Tanya Karoli Christensen och Jens Lerbom, universitetslektor i historia
25 februari 2025
Helen Fuchs, universitetslektor i konstvetenskap, och Rasmus Karlsson, docent i statsvetenskap
25 mars 2025
Cecilia Jeppson, universitetslektor, och Tomas Nilson, universitetslektor i historia
Ideas
Ideas tankesmedja vill bidra till mer informerade och värdeskapande samtal där forskare möter andra erfarna personer och en bred allmänhet. Med de här evenemangen vill Ideas engagera publiken och visa på forskningens bredd och viktiga roll för vår förståelse av världen och samtiden.
Tidigare föreläsningar
Kultursektorn och rättssamhället – forskare pratar om hur snabb teknikutveckling påverkar olika delar av vår omvärld
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.52eb6a7e18c63ebba0d468d8/1702549269434/231208-cecilia-bjo%CC%88rken-nyberg-990x660.jpg)
Spökröst eller människa?
Cecilia Björkén-Nyberg, universitetslektor i engelska med litterär inriktning. Hon forskar om hur litteratur gestaltas röstmässigt genom ljudboks- och talboksinläsningar.
Är det viktigt att det är en riktig människa som läser när vi lyssnar på en ljudbok? Eller räcker det med att vi bara tror det? Och hur hanterar vi osäkerheten kring det? Det här är frågor som aktualiseras av AI-teknikens möjliga framtida intåg på ljudboksmarknaden. Cecilia kommer att reflektera över farhågor såväl som möjligheter med denna utveckling utan att göra anspråk på teknisk kunskap om AI.
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.477967ad18c48146f3919e34/1702040810412/231208-ma%CC%8Ans-svensson-990x660.jpg)
Hur påverkas rättssamhället av teknikens framfart?
Måns Svensson, professor i rättssociologi. Han forskar om rättssystemets och rättsreglernas sociala förutsättningar och konsekvenser utifrån olika normativa strukturer i samhället.
Varför upplever så många att de inte längre känner igen sig i dagens samhälle? Hur kommer det sig att ny teknik inte bara skapar nya normer i samhället, utan även spänningar? Och varför hänger lagstiftningen inte med? Måns pratar om varför motsättningar och konflikter uppstår när tekniska innovationer kolliderar med rättssamhällets traditionella strukturer.
Brottsvågor och koranbränningar – forskare pratar om otryggheten i samhället
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.5f3765fa18ae6e11a84f2f2e/1696341927688/231003-Hanna-Sahlin-Lilja-ideasteater.jpg)
Hur får vi kunskap om vad som är farligt i samhället idag?
Hanna Sahlin Lilja, universitetslektor i kriminologi. Hon forskar inom otrygghet, trygghet och brottsutveckling, samt om hur vi får kunskap kring dessa ämnen.
Skjutningarna i Sverige ökar och brottsligheten har blivit en av våra viktigaste politiska frågor. Samtidigt har samhället under 1900-talet blivit tryggare och generellt har risken att skadas på grund av våld minskat. Men hur lär vi oss om faror och risker idag? Får vi korrekt info av media och politiker? Och hur förbättrar vi folkbildningen i en av våra mest centrala politiska frågor?
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.4bca54e818b3fa0d255863a2/1697715093332/231017-JH-Ulf-Peta%CC%88ja%CC%882.jpg)
Koranbränningar och yttrandefrihet – varför är det så svårt att hitta en lösning?
Ulf Petäjä, universitetslektor i statsvetenskap. Han forskar dels om internet och demokrati, dels om hot och hat mot politiker.
Den senaste tiden har det skett flera koranbränningar i Sverige som blivit väldigt uppmärksammade både nationellt och internationellt. Hur kan man diskutera detta utifrån yttrandefrihetsteori? Ulf Petäjäs utgångspunkt är inte att ge en lösning på frågan om koranbränningar, utan snarare peka på varför det är svårt att finna en lösning.
Regelexperter och gig-arbetare – forskare pratar om ett regelstyrt samhälle i förändring
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.31e803c18b8c3933292da18/1698910871687/231102-linda-alamaa-990x660.jpg)
Regelförenkling – varför leder försök till minskad byråkrati till ännu mer byråkratisering?
Linda Alamaa, biträdande universitetslektor i statsvetenskap. Hon forskar om offentlig förvaltning med fokus på byråkratisering, marknadisering och europeisering.
I ett byråkratiskt samhälle fyllt av regler, pappersarbete och långsamma processer går regelförenkling ut på att minska antalet ”onödiga” regler genom noggrann kvalitetsgranskning. Men vad händer när försök att förenkla regler leder till nya, långdragna processer? Linda berättar mer om en helt ny typ av byråkrat – regelexperten.
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.31e803c18b8c3933292e2f1/1698911387048/231102-johan-alfonsson-990x660.jpg)
Gig-arbete och otrygga anställningar – vilka drabbas och varför har de osäkra anställningarna ökat?
Johan Alfonsson, biträdande universitetslektor i sociologi. Hans forskning berör huvudsakligen frågor om det otrygga arbetslivet, dess orsaker och konsekvenser.
De senaste decennierna har Sverige sett en stor ökning av osäkra anställningar. Vid sidan av tillfälliga och bemanningsanställningar har en ny typ av arbete vuxit fram – gig-arbete. Gig-arbetarna består bland annat av cykelbud och taxichaufförer som utan anställningar ständigt jagar nya arbetstillfällen till mycket låga löner. Hur blev det så här och hur drabbas arbetstagarna?
Namntrender och datorspel – forskare pratar om identitetsskapande och vägen till lärande
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.477967ad18c48146f3919dc9/1702040797967/231208-emilia-aldrin-990x660.jpg)
Namn, namntrender och identitetsskapande – vad kan ett namn avslöja om namngivarens livsstil och värderingar?
Emilia Aldrin, docent i svenska språket. Hon forskar om identitetsskapande genom namngivning och språklig positionering i text.
Namn är något vi alla har, och de flesta av oss kommer någon gång i livet att aktivt välja namn åt exempelvis ett barn eller husdjur. Men hur viktigt är egentligen ett namn? Vilken betydelse har namnet för formandet av våra identiteter? Och hur uppstår egentligen namntrender? Emilia delar med sig av insikter som får dig att tänka på nya sätt kring namn i din närhet.
![Illustration I bland annat gult, 3 personer, glödlampa och flera kugghjul](/images/200.52eb6a7e18c63ebba0d43575/1702546238473/231208-bjo%CC%88rn-sjo%CC%88den-990x660.jpg)
Kunskap och lärande – vad kan datorspel lära oss om den snåriga vägen till nya lärdomar?
Björn Sjödén, universitetslektor i utbildningsvetenskap. Han forskar om digitala läromedel på lärarutbildningens alla nivåer, ur ett kognitionsvetenskapligt perspektiv.
Vägen till lärande har länge varit snårig för vetenskapen. Hur många olika sätt finns det att lära sig på? Vad är egentligen kunskap? Och hur kan vi komma åt lärandets verkliga kärna? Björn berättar om hur vi kan svara på en del av de här frågorna med hjälp av modern kognitionsforskning – och datorspel.