Kan lokal mat leda till större motståndskraft i kristider?

Att äta är ett av våra mest grundläggande behov, och försörjning av mat är avgörande för att samhällen ska fungera. Nätverket ”Lokal mat för bättre klimat” har fått ett bidrag från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för ett projekt om kopplingen mellan mat och politik. Frågorna som står i fokus är både hur landsbygden kan arbeta för att främja besöksnäringen genom utveckling av olika matrelaterade besöksmål, och hur landsbygden och småskalig produktion blir en allt viktigare del i kris- och livsmedelsberedskap.

– Maten spelar en viktig roll inom besöksnäringen genom att lokalt producerad mat och lokala mattraditioner kan fungera som marknadsföring av platser. Livsmedelsförsörjning är också en direkt avgörande fråga inom både resiliens – motståndskraft – och krishantering, då kristider lätt kan leda till avbräck i de transportkedjor som dagens matproduktion och livsmedelsförsörjning är beroende av. Vår mat har också stor påverkan på klimatet, kanske så mycket som en tredjedel av hushållens klimatpåverkan anses komma från maten, säger Petra Svensson och fortsätter:

– Inom de regionala livsmedelsstrategierna görs ofta en koppling mellan just lokala gröna näringar inom platsmarknadsföring, livsmedelsförsörjning och beredskap, och klimatomställning. Det är påtagligt att dessa områden från ett politiskt perspektiv tycks innehålla stor potential och möjlighet till viktiga synergieffekter. Från ett forskningsperspektiv är dock matens roll i lokal politik, näringslivs- och platsutveckling ganska outforskad.

Ny lokal livsmedelspolitik under utformning

Petra Svensson och Sara Svensson ser indikationer på att flera kommuner har börjat intressera för livsmedel och matproduktion på ett nytt sätt.

– Vi kan tala om att en lokal livsmedelspolitik håller på att utformas på ett sätt som vi inte har sett tidigare i modern tid, säger Petra Svensson.

Drivkrafterna bakom denna nya lokala livsmedelspolitik som Petra Svensson och Sara Svensson vill utforska kretsar kring fem olika områden. Det första är resiliens och beredskap, vilket handlar om lokal matleverans för minskad sårbarhet. De tittar även på miljöskäl, ett sätt att styra mot ökad biologisk mångfald och minskade klimatavtryck, och gröna näringar, som kan bidra till mer hållbara lokala arbetsmarknader där mångfald och integration främjas. Slutligen är de även intresserade av värdskap och lokala resurser, vilket handlar om att förädla och skapa värdskap och hållbara näringar kring lokal produktion, samt tillväxt och besöksnäring, och hur man genom detta kan profilera kommunen, främja framväxten av en lokal näringsgren, bygga platsidentitet och locka till besöksnäring.

Mål: från idéer till verklighet

Forskningspengarna kommer bland annat att bidra till att deltagarna kan genomföra tre nätverksträffar där de möts och gör minst ett studiebesök i respektive region under 2023. Planen är också att bjuda in andra forskare och engagerade intressenter till en konferens för att ta nätverket vidare.

– Vi räknar då med att vara cirka 15 personer som ses på campus Grythyttan, som är en del av Örebro universitet, under två dagar i oktober nästa år, säger Petra Svensson.

Målet med projektet är att konkretisera och skapa möjligheter för att ta vidare idéer, till exempel ansökningar om forskningsmedel, en antologi för att forma en forskningsagenda och ge underlag för dialog, och undervisningsmaterial för högstadiet och gymnasiet om försörjning, lokal mat och landsbygdens klimat.

Text: Emma Swahn
Bild: Future Image Oy