Professorsporträtt: ”Skolan bygger framtidens samhälle”

Vad krävs av skolan för att barn och ungdomar ska utvecklas till kompetenta, reflekterande, kritiska och aktiva medborgare med möjlighet att ta ansvar? Och hur kan naturvetenskapen användas i klassrummet som ett verktyg för att bidra till så kallad medborgerlig bildning?

Det är frågor som Claes Malmberg särskilt intresserar sig för och som är utmärkande för ett eget forskningsfält inom naturvetenskapens didaktik – samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

– Man behöver naturvetenskapen för att kunna förstå och ta ställning till aktuella samhällsfrågor. Till exempel för att relatera till sådant som vi hör om på nyheterna ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Men för att förhålla oss behöver vi även kunna väga in etiska aspekter, vara kritiska eller göra riskbedömningar, förklarar Claes Malmberg.

Fokus på undervisningssituationen

Framför allt tycker han att det är intressant att studera vad som händer när man arbetar med dessa frågor i klassrummet. Ämnet kan vara vad som helst ur det massiva informationsflöde vi dagligen utsätts för, till exempel om man ska undvika att äta viss mat eller om mobilens strålning är farlig för oss om vi har den i fickan.

– Hur situationen ser ut i klassrummet handlar om väldigt komplexa frågor som berör etik, värderingar och argumentationsteknik, vilket ämnesstudierna i naturvetenskap inte alltid tar upp inom lärarutbildningen. Därför kan många lärare känna sig osäkra när det gäller SNI. På samma sätt kan många elever också göra det, om de bara är vana vid att undervisningen går ut på vad de ska lära sig till proven, säger Claes Malmberg.

– Skolan har en unik möjlighet att låta barn och ungdomar träna viktiga färdigheter och problemlösning för att de som vuxna ska bli kompetenta samhällsmedborgare, fortsätter han.

Verktyg för att stödja eleverna

Claes Malmbergs forskning har resulterat i teoretiska ramar och konkreta verktyg för hur man kan jobba med SNI i skolan och för hur läraren kan stödja eleverna i arbetet med att bland annat formulera frågor, arbeta källkritiskt och argumentera. Syftet med arbetsmetoderna är att stärka elevernas möjligheter att använda sig av kunskaperna i vardagslivet både på kort och på lång sikt.

Ytterligare ett forskningsfält för Claes Malmberg är lärande kopplat till hållbar utveckling. Bakgrunden är den allmänna debatten där hållbar utveckling har blivit något självklart att sträva efter och det är skolans uppgift att fostra en specifik typ av medborgare som fattar hållbara beslut. När Claes Malmberg i sin forskning har tittat närmare på hur den önskvärda medborgaren ser ut har han hittat vad han kallar ”det kravmärkta barnet”:

– Skolan fostrar eleverna till goda människor och talar om vad som är rätt. Det är ett slags styrning som bygger upp den goda människan som norm. Till stor del bottnar detta i politiska värderingar.

Individen i centrum

Framför allt har Claes Malmberg undersökt hur den här normen framställs i läroböckerna och kopplat den till ett antal frågeställningar. Vad är det till exempel som gör att individen väljer det gemensamt goda? Vilka styrningsmekanismer finns? Och i vilken utsträckning ska skolan styra?

– Vi får lära oss att allt är individens val, men det vi inte ser i läromedlen är den kritiska individen. Och det är inte konsumtionsbeteendet som ifrågasätts, utan allt handlar om att göra det rätta valet. I läromedel ser vi, som i samhället i stort, en tydlig avpolitisering och individualisering. Man för inte fram vad medborgarna som kollektiv efterfrågar, utan vad den individualiserade medborgaren bör välja. Det finns mycket att fundera på ur det här perspektivet, säger han.

Claes Malmbergs båda huvudforskningsfält verkar även internationellt: Education and Sustainable Development (ESD) och Socioscientific Issues (SSI). Inom dessa områden ingår han i samarbeten med forskare i bland annat England och Schweiz.

Naturvetenskap och framtid

Bakom hans forskning finns ett stort personligt intresse för hållbarhetsfrågor och hur vi bygger framtidens samhälle.

– Det är naturligtvis politiskt laddat vad vi vill ha för samhälle, men min utgångspunkt är vilken betydelse naturvetenskaplig kunskap har för att vi når den framtiden.

Claes Malmbergs stora intresse för vad som händer i klassrummet har också sin grund i att han själv är ämneslärare. Sedan 2006 har han sysslat med praktiknära skolforskning. I egenskap av professor och forskningsgruppledare ser han som sin främsta uppgift att skapa kreativa förutsättningar för innovativ forskning.

– Mitt mål är att utveckla den tvärvetenskapliga forskningen. Vi har bred tvärvetenskaplig kompetens på min akademi och med gemensamma forskningsteman kan vi koppla ihop tematiskt ämnesövergripande frågor med olika samhällsutmaningar. Vi har alla förutsättningar att bli riktigt bra på detta!

Text: Ingrid Ekström

Bild: Michelle Langeblad

Mer information

Forskning vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle