Sök Stäng

Ny poddstudio på DLC skapar möten och möjligheter

Podd är ett omtyckt format hos både dem som lyssnar och dem som producerar. Podd är variationsrikt, hyfsat enkla att göra, lekfullt och idealiskt för såväl bredd som ”nörderi”. För lyssnaren är poddsändning perfekt eftersom det går bra att jogga, diska eller gå med hunden samtidigt som man tar del av innehållet. Häromdagen invigdes den nya poddstudion på DLC, Digitalt laborativt centrum, på Högskolan i Halmstad.

”Poddstudion har glasväggar, vi ser när den röda lampan lyser och sändning pågår.”

Måns Svensson, chef för Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Ett snyggt kvadratiskt rum i svart och glas står placerat centralt på DLC. Runt om bjuder miljön in till att slå sig ner ett tag, kanske för att diskutera en ny idé?

Del av svart rum med ballonger, framför korthårig kvinna i kavaj som pekar mot det svarta rummet eller lådan.

Isabell Larsson, föreståndare på DLC, Digitalt laborativt centrum, bjuder in till poddstudion: ”Nu ska vi bygga vidare på podd som form i olika sammanhang och skapa fler kreativa möjligheter på DLC”.

Del av en nationell struktur

Man i kavaj står framför ett svart rum och ska klippa ett blått band

Måns Svensson.

Poddstudion har under hösten redan hunnit bli riktigt populär bland Högskolans forskare, lärare och studenter. Under den officiella invigningen klipptes bandet av Måns Svensson, akademichef för Akademin för lärande, humaniora och samhälle (LHS). Han vill att poddstudion ska vara en mötesplats för hela lärosätet, och han berättade att DLC har blivit del av den nationella forskningsinfrastrukturen HUMINFRA, som är finansierad av Vetenskapsrådet. Det är både stort och ovanligt, just för att det handlar om humaniora.

– Det är fantastiskt och bra för hela DLC, LHS och Högskolan i Halmstad, sade Måns Svensson.

Poddstudion är ett av flera sätt att göra DLC synligt, ett rum i rummet med riktigt bra teknik i coola och fräscha omgivningar. Studion bidrar också med transparens, den visar DLC och alla dess resurser och den erbjuder alla Högskolans anställda och studenter att spela in. Även externa gäster kan bjudas in att prata om spännande ämnen.

– Poddstudion har dessutom glasväggar, vi ser när den röda lampan lyser och sändning pågår, sade Måns Svensson vid invigningen.

Man i svart tröja och hästsvans gestikulerar framför svart låda eller ett svart rum med ballonger.

Johan Lindström IKT-tekniker, Högskolepedagogiskt centrum (HPC), pratade om podd och lärarperspektivet och han berättade om hur populärt det är att lyssna på poddar i Sverige, inte minst bland 90-talisterna, en grupp som många av Högskolans studenter också tillhör: ”Genom podd kan man sprida även riktigt smala ämnen till olika målgrupper som vill lära sig mer”.

Driver Amerikaanalys

Frida Stranne, universitetslektor vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle, driver tillsammans med forskarkollegor och en journalist podden Amerikaanalys. Hon menar att poddar kan spelas in nästan var som helst:

Mörkhårig kvinna med glasögon, grön tröja

Frida Stranne.

– För mig har det dock varit jättebra att flytta sändningen från mitt vardagsrum till den här professionella studion. Man får en annan skärpa och signalerar något annat med sin röst, man får en annan tonalitet.

Varför podd?

– Det är fantastiskt att podda! Det ger en frihet i hur man förmedlar budskap och kan rikta sig till rätt målgrupp. Ibland tycker vi att det är lite fel fokus i medierna utifrån all den kunskap som vi har om USA. Amerikaanalys är ett enastående tillfälle att få fördjupa och ge mer kunskap till dem som vill, berättade Frida Stranne.

Är det svårt att podda?

– Det tekniska ska inte hindra någon från att starta en podd. Man behöver bara lite tålamod inledningsvis. Det gäller att leka, testa, se vad som funkar och hitta ett sätt som passar en själv. Många av de bästa poddarna är samtal mellan människor. Det är också enkelt att koppla upp deltagare som inte är på plats och få med ytterligare röster i en poddsänding, förklarade Frida Stranne och påpekade att den nystartade Tankesmedjan Ideas vid LHS även kommer att jobba med poddsändningar.

svartklädd man vid småbord, renrakat huvud, grönt golv

Pontus Wärnestål.

Kurs i poddformat

Pontus Wärnestål, docent vid Akademin för informationsteknologi, har tillsammans med kollegor gjort en kurs i poddformat, Human-Centered Machine Learning. Kursen blev svaret på hur man når yrkesverksamma som vill lära sig mer om AI och design.

– Det blev ett nytt sätt att lära och de som lyssnade lärde sig där de inte brukar: i trädgården, vid diskbaljan och så vidare. Poddkurs funkar jättebra och är jättekul att göra, försäkrade Pontus Wärnestål:

– Så välkommen in i studion och gör en kurs!

Text: Kristina Rörström

Bild: Daniel Bergmark

Tre tips från Pontus Wärnestål när du gör en poddkurs

  • Tekniken är viktig. Vi är alla vana vid hög kvalitet, och när vi nu kan ta del av kursen överallt vill vi också göra det, exempelvis när vi diskar eller sitter på tunnelbanan. Då måste ljudet vara bra.
  • Språket. Om kursen ges på engelska behöver även språknivån vara hög, enligt erfarenhet från Pontus Wärneståls kurs. Lite knackig svengelska reagerar lyssnarna snabbt negativt på!
  • Tempot. Många poddsändningar är väldigt uppskruvade. I en kurs uppskattar många om det blir lite lugnare. Men det får inte bli segt, utan det krävs balans.
En blond och en mörkhårig kvinna står framför en svart liten byggnad inomhus, med ballonger fästa på.

Charlotte Sylwander och Cecilia Solis Lovekvist är doktorander vid Akademin för hälsa och välfärd och har under hösten startat Doktorandpodden tillsammans med doktorandkollegan Louise Karlsson. I den pratar de om hur det är att vara forskarstuderande. De spelar in i poddstudion på DLC och har ytterligare en doktorandkollega med på distans, vilket funkar jättebra.

Publicerad

kontakt

Dela

Kontakt