Studenterna nöjda överlag men återkopplingen måste bli bättre
För andra året fick Högskolans avgångsstudenter i våras möjlighet att svara på en enkät om sin studietid. I år valde 55 procent att delta, en ökning med 15 procentenheter. Den generella tillfredsställelsen ligger på 83 procent (82 procent år 2019). Området organisation och ledning har visserligen också ökat – från 58 till 61 procent, men är även i år det område, tillsammans med studentinflytande och samverkan utanför Högskolan, där studenterna är minst nöjda.
”Det är jätteviktigt för oss att få kunskap om studenternas upplevelser och erfarenheter av sin utbildning. Sistaårsenkäten är, tillsammans med kursvärderingar och årliga uppföljningar, ett mycket viktigt instrument för att utveckla utbildningskvalitet.”
Pernilla Nilsson, prorektor
Enkäten skickades till studenter som var registrerade på ett program som leder till en examen på grundnivå eller avancerad nivå, och som var registrerade på en kurs inom det programmet under vårterminen. Totalt besvarade 627 studenter enkäten, vilket ger en svarsfrekvensen 55 procent. Året före valde 40 procent att svara på sistaårsenkäten.
– Det är en stor ökning procentuellt sett, en stor insats gjordes också i våras för att öka svarsfrekvensen. Samtidigt hade vi så klart hoppats att fler skulle delta för att vi ska kunna utveckla våra utbildningar och studentstödet så att studenterna verkligen får en studentupplevelse av högsta kvalitet under sin studietid här på Högskolan i Halmstad, något som är ett av Högskolans övergripande mål, säger Pernilla Nilsson, prorektor och ordförande i kvalitetsrådet.
Liksom tidigare år bestod enkäten av ett par bakgrundsfrågor samt tio frågekluster, så kallade indexområden med påståenden som studenterna fick ta ställning till på en fyrgradig skala från ”håller inte alls med” till ”håller helt med”. I enkäten gavs också möjlighet till fritextsvar till varje indexområde.
Svaren vägs samman till grad av instämmande
Resultaten från respektive indexområde ger ett samlat värde – total instämmandegrad – av hur många som helt eller delvis håller med i påståendena.
Högst instämmandegrad får indexområdena generell tillfredsställelse och inkludering och delaktighet, som båda hamnar över 80 procent i instämmandegrad. Delar man upp området generell tillfredsställelse visar resultatet att 86 procent överlag är nöjda med sin studietid och att 80 procent är nöjda med sin utbildning. Motsvarande siffror för 2019 var 84 respektive 81 procent.
Fyra områden hamnar mellan 70 och 80 procent: undervisning och lärande i min utbildning, stödjande resurser, läranderesursersamt bedömning och återkoppling. Fyra områden hamnar under 70 procent i instämmandegrad: hållbar utveckling, internationalisering och jämställdhetsintegrering, studentinflytande, samverkan med aktörer utanför Högskolan samt organisation och ledning.
Fritextsvaren ger uttryck för frustration
Även om området bedömning och återkoppling får ett högt sammantaget värde på 73 procent nöjdhet, visar enkäten missnöje med framför allt återkoppling – med ett värde på 55 procent, att jämföra med 60 procent förra året. Påståenden om information om lärandemål och betygskriterier, och att bedömning och betygsättning har varit rättvis utifrån prestation får väsentligt högre värden. Det är emellertid endast vissa av värdena som kan jämföras mellan åren, då formuleringen i vissa påståenden justerades något i årets enkät, vilket kan påverka jämförbarheten.
Fritextsvaren på området bedömning och återkoppling berättar att studenterna många gånger upplever variationer i hur återkoppling ges och också vad gäller kvaliteten och omfattningen av återkopplingen. Passerat sista datum för rättning av tentor är också en återkommande kommentar som ofta uttrycks som frustration, både utifrån att studenterna å sin sida måste förhålla sig till att hålla utsatta tider och datum, och vilka konsekvenser det kan få om de inte gör det. Men, vad händer med lärare som inte följer inlämningstider eller som inte beter sig korrekt mot studenter? är frågor som syns bland fritextsvaren. I vissa fall återges irritation över att inte se att det sker någon förändring efter påpekande att något inte sköts på rätt sätt. Upplevd problematik i bedömning av olika individers insatser i grupparbeten uttrycks också.
– Detta är givetvis allvarligt, det ska inte vara så att vi inte kan hålla utsatta tider och datum för rättning av tentor. Här måste vi alla ta ett större ansvar för att återkoppla till studenterna på det sätt som förväntas av oss. Resultatet från sistaårsenkäten ska diskuteras i programgrupper och programråd och detta ger goda förutsättningar att ta tag i problemet direkt i programgruppen, säger Pernilla Nilsson.
Påståenden med högst och lägst instämmandegrad
I enkäten lyfts både styrkor och utvecklingsområden fram och på akademierna har man redan påbörjat ett arbete för att förbättra och förändra. Resultatet från sistaårsenkäten vävs in i den uppföljning som görs på alla program varje år. Enkäten ger dessutom bra inspel till exempelvis högskolebiblioteket och funktioner inom utbildningsstöd och studentsupport.
– Flera fritextsvar är mycket intressanta och fungerar som konstruktiva underlag i de analyser som programansvariga och kollegierna gör i uppföljningsarbetet, säger Pernilla Nilsson, och poängterar värdet av sistaårsenkäten:
– Det är jätteviktigt för oss att få kunskap om studenternas upplevelser och erfarenheter av sin utbildning. Sistaårsenkäten är, tillsammans med kursvärderingar och årliga uppföljningar, ett mycket viktigt instrument för att utveckla utbildningskvalitet.
Alla avgångsstudenter får nu möjlighet att delta
Hittills har enbart de studenter som avslutar sin utbildning en vårtermin haft möjlighet att svara på sistaårsenkäten. Från och med nu ska emellertid undersökningen även genomföras i slutet av varje hösttermin, och de studenter som avslutar sin utbildning i januari 2021 blir först ut. På så sätt får alla avgångsstudenter möjlighet att lämna synpunkter på sin studietid och alla programansvariga samma möjligheter att använda resultatet från enkäten i programutvecklingen.
Text: Lena Lundén
Tio indexområden
Sistaårsenkäten är uppbyggd kring tio indexområden där studenterna får ta ställning till ett antal påståenden:
- Generell tillfredsställelse
- Undervisning och lärande i min utbildning
- Bedömning och återkoppling
- Studentinflytande
- Organisation och ledning
- Samverkan med aktörer utanför Högskolan
- Hållbar utveckling, internationalisering och jämställdhetsintegrering
- Inkludering och delaktighet
- Stödjande resurser
- Läranderesurser
Under våren 2020 gjordes ett arbete med att se över enkätens påståenden och frågor och i vissa fall omformulerades de. Den brittiska studentundersökningen ”The National Student Survey (NSS)” var en inspirationskälla till de ursprungliga frågorna i sistaårsenkäten.
Högst och lägst instämmandegrad
De fem påståenden som fick högst instämmandegrad i årets enkät är:
- Utbildningen har ökat intresse för utbildningsområdet: 92 procent
- Utbildningen har varit fördomsfri, inkluderande och fri från diskriminering: 90 procent
- Utbildningen har utvecklat förmåga att tänka kritiskt: 87 procent
- Informerats om lärandemålen i anslutning till respektive kursstart: 86 procent
- Sammantaget nöjd med studietiden: 86 procent
De fem påståenden som fick lägst instämmandegrad i årets enkät är:
- Tydligt hur studenternas feedback på utbildningen tillvaratagits: 45 procent
- Fått användbar och konstruktiv återkoppling på arbeten: 55 procent
- Upplevt tydlig koppling mellan utbildningen och kommande arbetsliv: 55 procent
- Haft goda möjligheter att möta representanter från arbetslivet i utbildning: 58 procent
- Under utbildningen fått återkoppling på arbete i föreskriven tid: 58 procent