Undertextning, produktutveckling och salta snorkelturer på årets sommarkurser
Just nu befinner vi oss i brytpunkten mellan sommar- och höstaktiviteter på campus. På måndag börjar höstterminen och samtidigt håller årets sommarkurser på att avslutas. I år har det bland annat erbjudits kurser i undertextning för tillgänglig video, produktutveckling för krissituationer samt vattenekologi och artkunskap.
Sommar i Halmstad innebär sol, strand och bad, och också sommarkurser. När tempot är lugnare finns tid att förkovra sig i sådant som kanske ligger lite utanför det program som du läser till vardags, eller som är en fördjupning av något som du tycker är extra intressant. För dig som jobbar är sommaren också det perfekta tillfället för en kunskapsinjektion i form av en sommarkurs. I år har många av kurserna gått digitalt, men några har genomförts på campus, naturligtvis med hänsyn till de restriktioner som råder med anledning av covid-19-pandemin.
Sommar i Halmstad innebär sol, strand och bad, men också sommarkurser.
Livet i tångskogarna
Kursen Livet i tångskogarna är en klassiker som har getts i flera år. I kursen får studenterna kunskap om grundläggande kustvattenekologi. Tonvikten ligger på artkunskap – att lära sig känna igen de olika arter som lever i vattnen längs den halländska kusten.
– Nästan all undervisning sker på olika platser längs Hallandskusten. Ett eget projektarbete ingår också, och i år presenteras de digitalt i Zoom, berättar Lars-Erik (Lasse) Widahl, universitetslektor i biologi och kursansvarig.
På exkursion i Tylösand.
En av dem som har läst kursen är Marianne van Ekström-Ahlby, som till vardags studerar vid Högskolans program Naturvård och artmångfald. Hon sökte till kursen eftersom hon är intresserad av marinbiologi, men även kursens lärare hade betydelse.
– Jag har haft Lasse som lärare tidigare, och han är både ball, pedagogisk och kunnig, så det var ett stort plus! säger hon, och fortsätter:
– Det bästa med kursen har varit att vi har fått vara ute så mycket, och att vi har fått se saker på riktigt, levande och i sin rätta miljö, snarare än genom böcker eller dokumentärer. Vi har varit ute och snorklat och håvat och samlat in arter som vi sedan har artbestämt. Vi skrev också ett mindre självständigt arbete. Jag skrev om röd brännmanet. Det har varit en riktigt bra kurs, och att vi har haft så fint väder har ju inte heller skadat. Vi lyckades verkligen pricka in sommarens finaste veckor.
I höst fortsätter Marianne van Ekström-Ahlby sina ordinarie studier. Hon ser sommarkursen som en bra förberedelse för det som komma skall.
– I höst ska jag läsa kurser om akvatiska ekosystem. Genom sommarkursen har jag fått breddad kunskap om vilka arter som befinner sig i olika miljöer, och jag känner att jag har fått en bra grund att stå på inför hösten. Jag kan verkligen rekommendera Livet i tångskogarna för dig som är intresserad av marinbiologi!
Undertextning i teori och praktik
Medan Livet i tångskogarna är en återkommande favorit är kursen Undertextning i teori och praktik i stället sprillans ny. Kursen, som handlar om konsten att förse videor med talat språk med en skriftlig textremsa, ges för första gången den här sommaren. Kursen ger både teoretiska och praktiska perspektiv på undertextning.
– Studenterna har bland annat fått lära sig mer om den vetenskapliga grunden bakom de specifika krav som finns för utformningen av undertexter, och också hur man gör i praktiken för att kondensera talat språk till en läsbar skriftremsa och hur olika val påverkar läsbarheten för olika mottagargrupper. De har successivt övat upp sin egen kompetens genom respons från lärare, och de har också övat sin förmåga att granska och identifiera brister i befintlig undertextning för att kunna förbättra exempelvis automatgenererad undertext, berättar Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska språket och ansvarig för kursen tillsammans med Anna Fåhraeus, universitetslektor i engelska.
Undertextning är viktigt för att det talade innehållet ska bli tillgängligt för bland andra hörselskadade, andraspråkstalare och personer med koncentrationssvårigheter. Att skriva bra undertexter är en viktig kompetens hos till exempel skribenter, översättare, textbearbetare och kommunikatörer.
Tina Weidelt är en av dem som har läst kursen. Hon arbetar dels som konsulent för tillgänglighet, dels som syntolk, två yrken som kretsar kring tillgänglighetsfrågor.
– Jag sökte kursen för att få lära mig det språkliga hantverket för undertextning och för att få tips och kunskap kring olika programvaror för textning. Filmat material blir allt vanligare, inte minst nu under coronapandemin, och det gör att det ur ett demokratiskt perspektiv har blivit ännu viktigare att texta, och att göra det på rätt sätt, säger hon.
Tina Weidelt är nöjd med att hon har fått lära sig grunderna i undertextning, men har saknat ett forum för diskussion studenter emellan, ett behov som också bekräftas av Emilia Aldrin.
– Eftersom kursen har gått för första gången har det varit en del saker som inte har fungerat som vi hade tänkt, en del saker som vi inte hade tänkt på och behövde komplettera med efter hand. En särskild utmaning har varit att bedriva kursen helt på distans, berättar hon och fortsätter:
– För oss i lärarlaget har utformningen av den här nya sommarkursen varit ett sätt att utforska och laborera med kompetenser och idéer som vi har byggt upp inom området undertextning under det senaste året. Detta ger oss viktiga lärdomar inför att vi kommer att inkorporera stoffet i programmet Språk, textbearbetning och digital kommunikation och också förbereda riktade uppdragsutbildningar.
Krav på tillgänglighet
Från 2020 finns enligt Lagen om tillgänglighet till offentlig digital service (2018) ett juridiskt krav på att digital service som tillhandahålls av en offentlig aktör ska vara tillgänglig för alla. För en del privata aktörer kan det enligt Diskrimineringslagen (2015) också vara nödvändigt att tillgänglighetsanpassa.
Lagen om tillgänglighet till offentlig digital service (2018)
Länk till annan webbplats.
Fab Lab sommardesignprojekt
Fab Lab sommardesignprojekt är också lite av en återkommande favorit. Kursen behandlar produktutveckling för framtidens smarta städer och samhällen ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Studenterna får gruppvis ta sig an olika samhällsutmaningar och får på det sättet utveckla kunskaper i designmetodik. I år bestod studenternas uppdrag i att ta fram lösningar på olika kriser som kan drabba samhället, till exempel gällande miljö, virus eller pandemier och vattenbrist.
Saga Isebring har ingått i en grupp som har tagit fram en detektor som ska kunna upptäcka virus i luften och varna personer som befinner sig i det drabbade området.
– Vår produkt är designad som en taklampa för att smälta in i miljön den placeras i. Den är utrustad med en biosensor som känner av olika partiklar i luften. Sensorn är i sin tur kopplad till en wifi-sensor som skickar data till en app där du som konsument kan se om du befinner dig i ett riskområde. Det finns en biosensor utvecklad för covid-19 och den skulle kunna användas i vår produkt. Man kan se på den som en brandvarnare för viruspartiklar, förklarar hon.
Redovisningen av projekten hölls i Fab Labs nyrenoverade lokaler.
Kursansvarig Martin Bergman, universitetsadjunkt, är nöjd med årets upplaga av sommarkursen trots att den i år har fått utföras lite annorlunda på grund av den pågående pandemin.
– Vi brukar jobba med skarpa projekt i samverkan med olika företag. I år har vi i stället haft samhällsnytta som drivkraft med kommun och region som tänkta beställare. Trots avsaknaden av input från verkliga beställare har resultaten blivit över förväntan. Vi har flera olika projekt som definitivt är värda att arbeta vidare med, berättar han.
