Digitalisering i fokus för innovationskonferens
Många av de möjligheter och utmaningar som framtidens vård- och omsorgssektor står inför kan relateras till digitalisering. Den 21 september samlades en rad forskare, praktiker och näringslivsrepresentanter på Högskolan i Halmstad för en konferens i hälsoinnovationens och digitaliseringens tecken.
”När vi profilerar Högskolan kring hälsoinnovation är det viktigt att vi möter representanter från samhället och tar intryck av vad de här utmaningarna och möjligheterna innebär för dem.”
– Jens Nygren, professor
Krävs samarbete mellan samhällssektorer
Jens Nygren, professor i hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad, menar att människor i allt större utsträckning kommer att möta vården digitalt. För att klara av den omställningen behövs ny kunskap som kan stödja förändring av processer, roller, professioner och organisationer inom både näringslivet och den offentliga sektorn. En viktig framgångsfaktor är, enligt Nygren, samarbete mellan olika sektorer i samhället. Det var också det som styrde valet av föreläsare till konferensen.
– Tanken var att ha en bra mix. Vi ville ha talare som lyfte olika dimensioner av digitalisering inom hälso- och sjukvård. På det sättet blir det tydligt både vilken spets man måste ha för att anta utmaningen, men också att man måste angripa det från olika perspektiv. För att lyckas krävs samverkan, säger Jens Nygren.
Konferensen samlade ungefär 200 deltagare.
Profilområde hälsoinnovation
Hälsoinnovation är ett av Högskolan i Halmstads två profilområden. Det är en tvärvetenskaplig utbildnings- och forskningsprofil som möter dagens och morgondagens hälsoutmaningar genom ämnesöverskridande och värdeskapande forskning och utbildning i samverkan med både privata och offentliga aktörer. Nygren menar att Innovationskonferensen knöt mycket väl an till det arbete som sker inom profilområdet hälsoinnovation.
– Digitalisering inom välfärdssektorn är ju egentligen både den stora utmaningen och den stora möjligheten inom området hälsoinnovation. Man kan måla upp både dystopiska scenarion och förutspå fantastiska framtidsmöjligheter. När vi profilerar Högskolan kring hälsoinnovation är det viktigt att vi möter representanter från samhället och tar intryck av vad de här utmaningarna och möjligheterna innebär för dem, säger Jens Nygren.
En Eldebee i fickan
Just de dystopier och utopier som Nygren talar om var också kärnan i konferensens första föreläsning, som hölls av Edward Ashford Lee, professor i elektroteknik och datavetenskap vid University of California, Berkeley, USA. Lee talade om hur människan utvecklas i samspel med tekniken, med utgångspunkt i frågeställningen: ”Definierar mänskligheten tekniken, eller definierar tekniken mänskligheten?”. Han presenterade också åhörarna för begreppet ”Eldebees”, vilket är Lees term för teknik med drag av levande varelser, till exempel smarta telefoner och självkörande bilar.
Professor Edward Ashford Lee var konferensens första talare.
Forskning som främjar patienters delaktighet
En annan av dagens föreläsare var Petra Svedberg, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Petra Svedbergs forskning fokuserar på att utveckla kunskap och metoder som bidrar till att göra patienten delaktighet i sin egen vård. Under innovationskonferensen pratade hon om digitala beslutsstöd för ökad patientdelaktighet hos barn som får vård och habiliteringsinsatser.
– Behovet av och efterfrågan på digitala verktyg för barn inom vård och habilitering är definierat hos användare- och kund. Efterfrågan skapar ett krav om att digitalisera vården. Idag saknas det ändamålsenliga metoder där barn inom vård och habilitering självständigt kan förmedla sina behov, upplevelser och önskemål i relation till sin livssituation. En problematik är att dagens framtagna metoder framförallt utgår ifrån vuxnas perspektiv och oftast är utvecklade utifrån verksamheters behov.
– De flesta beslutstöd syftar till att stödja verksamheten och personalen i att fatta beslut i arbetet, till exempel genom skattningsskalor för diagnostik eller data för vårdanalys. Det finns mycket färre utvecklade beslutstöd som utgår ifrån patientens behov och preferenser som underlag för beslut. Utveckling av framgångsrika digitala beslutstöd för personcentrering och ökad delaktighet kräver samproduktion med barn. Vuxnas perspektiv på barnets situation kan inte ersätta den kvalitet som följer med barns engagemang och aktörskap i beslutsfattande processer, säger Petra Svedberg.
”Att alla gör en massa nya saker är inget självändamål. Om vi däremot gör rätt digitala satsningar som förenklar och förbättrar människors vardag så är vi på rätt väg.”
Mattias Skoog
Innovation som gör nytta
Mattias Skoog, digital strateg på Region Halland, var en av konferensens ungefär 200 deltagare. Han tyckte att det var spännande och inspirerande att ta del av de initiativ och projekt som presenterades under dagen. Han betonar också vikten av att lära av varandra.
– Det här är ett bra tillfälle att ta del av andras erfarenheter och reflektera över vilka metoder som ger mest effekt och bäst resultat. Vilken nytta kan digital innovation bidra med och hur kan den göra vårt samhälle mer tillgängligt, mindre komplext och mer inkluderande? Att alla gör en massa nya saker är inget självändamål. Om vi däremot gör rätt digitala satsningar som förenklar och förbättrar människors vardag så är vi på rätt väg, säger Mattias Skoog.
Text: Christa Amnell
Bild: Ida Fridvall
