SLEEP: Sömnintervention med tyngdtäcken för barn med ADHD och sömnproblem

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en vanligt förekommande utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning hos barn som innebär koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet till olika grad beroende på subtyp av diagnos.

Symptomen kan inverka negativt på barnets välbefinnande, skolgång och relationer. Ca 25–85 % av barnen med ADHD upplever också sömnproblem i form av exempelvis insomningssvårigheter, rastlöshet och nattliga uppvaknanden. Sömnbristen riskerar att förvärra befintliga symptom på ADHD och kan således inverka negativt på livskvalitet.

Forskningsprojektet SLEEP initierades och designades i samverkan med Region Halland utifrån att det finns ett behov av att öka kunskapen kring barn med ADHD och sömnproblem i relation till icke-farmakologiskt (tyngdtäcke) och farmakologiskt (melatonin) behandlingsalternativ samt i relation till välbefinnande och funktion i dagliga livet. Förskrivning av melatonin har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Melatonin anses vara säker och effektiv för att behandla sömnproblem hos barn, men kan ge biverkningar, såsom huvudvärk, illamående och trötthet. Kunskap om långtidseffekterna är otillräcklig. Forskning visar att föräldrarna ofta föredrar icke-farmakologisk behandling framför farmakologisk behandling. Det finns olika icke-farmakologiska behandlingar för sömnproblem hos barn där sömnhygien, beteendeterapi och tyngdtäcke är vanligast. Det medicintekniska rådet i Sverige har däremot rekommenderat regionerna att inte förskriva tyngdtäcken på grund av bristande evidens.

Forskningsprojektet SLEEP avser att bidra med en bättre förståelse för relevanta och giltiga metoder för att utvärdera hälsorelaterade resultat, sömn och kostnadseffektivitet i sömninterventioner till barn med ADHD och sömnproblem. Projektet genomförs i två faser beskrivna nedan och innefattar systematisk metaanalys, randomiserad kontrollerad studie, kvalitativa studier, longitudinella studier, tvärsnittsstudier, mixad metodstudie, valideringsstudie, kohortstudie och implementeringsstudie.

Fas 1 – Utvärdering av sömn samt hälsorelaterade och symptomrelaterade utfallsmått efter en tyngdtäckesintervention (2018–2025)

Syftet var att utvärdera en sömnintervention med tyngdtäcke för barn med ADHD och sömnproblem samt att undersöka och utvärdera sömn samt hälso-och symptomrelaterade utfallsmått och erfarenheter av användning av tyngdtäcke.

Sömninterventionen utvärderades genom en randomiserad kontrollerad studie där sömn uppmättes objektivt genom sömnaktigrafi. Resultaten visade att behandling med tyngdtäcke:

Ökade sömntid och sömneffektivitet
Minskade nattliga uppvaknanden och upplevda sömnproblem
Var särskilt effektiv för barn 11–14 år med uppmärksamhetsproblematik
Inte påverkade insomningstiden

En longitudinell studie visade att:

Både barn och föräldrar rapporterade minskade sömnproblem efter 16 veckor för barn som använde tyngdtäcket

En mixad metodstudie som undersökte föräldrars hälsa efter att barnen genomgått sömninterventionen med tyngdtäcke, visade att när barnen sov bättre:

Förbättrades föräldrarnas hälsa också
Kände föräldrarna sig mer utvilade, lugna och hoppfulla
Upplevde föräldrarna en bättre balans i familjelivet
Hanterade föräldrarna vardagen bättre

Kvalitativa studier där intervjuer med ett urval av både barn och föräldrar genomfördes visade att barnen:

Anpassade användningen av tyngdtäcket efter sina behov
Kände lugn och trygghet
Förbättrade sina sömnvanor och skapade nya sömnrutiner
Upplevde en bättre balans mellan aktivitet och vila

Föräldrarna beskrev att:

Barnen fick tillfredsställande sömn, förbättrad insomning, sömnkontinuitet och etablerade nya sömnrutiner
Barnens allmänna välbefinnande förbättrades, med ökad avslappning och minskad ångest
Barnen klarade vardagen bättre, med förbättrad balans i livet, bättre familjefunktion och ökad delaktighet i skola och fritidsaktiviteter

Fas 2 – Implementering och effektivitet av tyngdtäckesintervention (2025–2030)

Syftet är att jämföra skillnader över tid mellan en icke-farmakologisk sömnintervention med tyngdtäcke och standardbehandling med melatonin vid sömnproblem hos barn med ADHD avseende hälso- och livsstilsfaktorer samt symptombelastning. Syftet är också att kartlägga möjligheter och hinder för implementering av interventionen i rutinmässig klinisk praxis samt interventionens hälsoekonomiska utfall.

Det är angeläget att utforska införandet av en sömnintervention med tyngdtäcke som ett första behandlingsalternativ för barn med ADHD och sömnproblem samt långsiktiga effekter av användning av tyngdtäcke respektive melatonin på barnen och familjen. Det är också viktigt att öka förståelsen för de hinder och möjligheter som påverkar implementering i klinisk praxis.