Global studie om Covid-19 och personer med intellektuell funktionsnedsättning
Coronapandemin påverkade oss alla. Men kunskapen om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) påverkats är mycket begränsad. Vi saknar också kunskap kring effekter för deras föräldrar, syskon, gode män och personal.
Därför genomfördes en global studie av Covid-19s påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras stödpersoner. Sammanlagt 19 länder deltog i studien som samordnades av forskare på Irland. För Sveriges del ansvarade forskare vid Högskolan i Halmstad och Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola) i Stockholm.
De svenska resultaten, baserade på 919 svarande (vilket var till antalet det största antalet svarande av alla deltagande länder), visade att covid-19-smitta och restriktioner i form av begränsningar i sociala relationer och inskränkningar i sysselsättning och aktiviteter förekommit för personer med intellektuell funktionsnedsättning och fått tydliga konsekvenser. Såväl anhöriga som personal noterade markant ökade problem hos en del personer med intellektuell funktionsnedsättning avseende viktökning, stereotypa beteenden, humör/ångest, sömn, utåtagerande och självskadande beteende liksom aggressioner. Smittskyddsinsatser i form av skyddsutrustning och social distansering hade tillämpats men anpassad information som förklarar coronaviruset och restriktionerna hade inte erbjudits alla. Resultaten för Sveriges del redovisas mer utförligt i Tideman & Aspling (2021). Utöver den vetenskapliga artikeln har resultaten diskuterats på akademiska seminarier och till exempel presenterats för Coronakommisssionen, på Särskolan Rikskonferens och för studenter.
Enkätundersökningen genomfördes i september 2020, det vill säga under slutet av pandemins första våg. Resultaten, alltså anhörigas och personals erfarenheter, pekade på märkbara konsekvenser av restriktionerna vilket förstärkte behovet av att också få tillgång till förstahandserfarenheter. Det behövdes kunskaper om de erfarenheter av pandemin som personer med intellektuell funktionsnedsättning själva har.
En intervjustudie med 34 personer med intellektuell funktionsnedsättning och nio representanter från Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) har genomförts. De senare för att få tillgång till erfarenheter om villkoren under pandemin för personer med omfattande intellektuell funktionsnedsättning och som därför inte var möjliga att intervjua. I rapporten Tideman et al (2021) redovisas intervjustudiens resultat. Både den och enkätstudiens resultat har kommunicerats med Corona-kommissionen. En lättläst sammanfattande presentation av forskningsprojektens resultat har publicerats så att personer med intellektuell funktionsnedsättning har möjlighet att ta del av forskningen.
I likhet med Sverige har forskare på Irland också genomförts intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning och i en särskild delstudie pågår förnärvarande analyser av likheter och skillnader mellan de svenska och de irländska resultaten.
Därutöver har en ansökan om projektstöd för att studera de långsiktiga konsekvenserna av pandemin för personer med intellektuell funktionsnedsättning lämnats in till Vetenskapsrådet. I särskilt fokus står frågor om eventuell kvarlevnad av de begränsningsåtgärder och begränsande praktiker som ovan refererade forskning visat på och som förekommit under pandemin.
Partner/samverkan:
Projektet är ett internationellt forskningssamarbete där Högskolan i Halmstad och Marie Cederschiöld högskola i Stockholm deltar från Sverige. Sammanlagt 19 olika länder deltar i studien som samordnas av forskare på Irland.
