Lärarstudenterna belönades för hyperaktuellt examensarbete

Uppsatsens andra del handlar om att demonstrera eller använda ett verktyg eller en modell just för att utvärdera implementering av digitala verktyg.

– Studier av exempelvis Skolverket visar att det finns en tendens att implementera verktyg och sedan inte följa upp det, och att inte heller ha en strategi för kvalitetssäkringen före, under och efter införandet, säger Joakim Arnberg.

Joakim Arnberg och Theodor Möll studerade lärarnas arbete på tre olika gymnasieskolor och intervjuade även gymnasielärare. Fokus var engelskundervisningen och kommunikationen, som är viktig inom språkinlärning.

Utvärderingsverktyget PICRAT

Utvärderingsverktyget som de valde att undersöka heter PICRAT-modellen. Fördelen med modellen – jämfört med andra liknande – är att den inte bara utvärderar hur undervisningen kan förstärkas med de digitala verktygen utan också hur aktiva eleverna är. Baserat på ett flödesschema kan lärare genom att följa väldefinierade frågor se var i en matris en lektion befinner sig. Det gör att verktyget går att använda löpande av läraren, hen får genast en uppfattning om var lektionen befinner sig.

– Det bästa med modellen är att det går att implementera kontinuerligt, i stället för att utvärdera vid ett arbetslagsmöte eller en studiedag. Med PICRAT går det att sitta tio minuter efter lektionen och utvärdera. Det är den tid som du faktiskt har som lärare, berättar de tidigare studenterna.

Tid är en bristvara för lärare, påpekar de, både vad gäller planering och uppföljning. Om man ska föreslå verksamheten ett verktyg för utvärdering bör det inte vara för tidskrävande och komplicerat, utan konkret.

Vad visade Joakim Arnbergs och Theodor Mölls studie? När skolorna gick över till distansundervisning hade lärarna kort tid på sig att planera. Att helt enkelt flytta över den planerade klassrumsundervisningen och göra om den till en digital variant, var en vanlig lösning – lite av en nödlösning. Lärarna kunde knappast ta vara på de verktyg och digitala metoder som finns.

Det är också första steget på RAT-skalan i PICRAT-verktyget, där R för ”replace”, det vill säga ersätta.

Kortsiktiga lösningar skapar osäkerhet

Ofta planerades distansundervisningen på kort sikt: ”Nu blir det distansundervisning i en vecka, sedan ska ni tillbaka till det vanliga klassrummet” var instruktionerna som lärarna fick. Det gjorde att planeringen blev kortsiktigt. Det var en stor risk för lärare att planera långsiktigt och enbart baserat på distansundervisning.

– Upplägget blev hela tiden tillfälligt, snart skulle man ändå tillbaka från ett digitalt rum till det fysiska klassrummet, säger Joakim Arnberg.

– Det krävs från organisationens håll att man kan ge långsiktiga besked. Kortsiktigheten såg vi som möjlig orsak till att man hamnade på ”replacement”. En inbyggd osäkerhet helt enkelt, säger Theodor Möll och fortsätter:

– Det var också det mest oväntade resultatet, hur mycket av problem eller brister i digital undervisning som kan härledas till organisation. Det är viktigt med framförhållning, att ge tid till utvärdering och att lärarna får lära sig att implementera olika verktyg.

I uppsatsen kallar Joakim Arnberg och Theodor Möll upplägget för ett ”ständigt tillstånd av icke permanent”. De kommenterar att det är lätt för skolan eller kommunen att tro att man har klarat av digitaliseringen genom att ge alla en Zoom-kurs eller en dyr dator.

– Utvecklingen inom IT är stor, men lärarnas lämnas lite vind för våg. Några lärare som är särskilt intresserade engagerar sig mycket, medan andra bara byter ut exempelvis papper mot digitala dokument, säger Joakim Anderberg.