Från får i Skåne till rovfåglar i Nigeria

– Djur och natur har alltid varit en stor del av mitt liv. Min far har varit mjölkbonde och potatisbonde och jag och farfar hade får ihop när jag var barn. Efter studenten reste jag mycket. Jag var bland annat i Zambia och Zimbabwe och volontärarbetade med djur. Jag insåg att det är det jag tycker är roligt, så då började jag på programmet Naturvård och artmångfald, säger Caka Karlsson, alumn från programmet Naturvård och artmångfald.

Examensarbete om rovfåglar som tar kycklingar

Caka Karlssons visste redan när hon började plugga att hon ville göra sitt examensarbete i Afrika. Helst ville hon ville studera hur boskap påverkar lejons rörelser, men det satte covid-19 stopp för.

– Jag var lite deppig och kände att sjutton också, det här har jag ju tänkt på i tre år sen jag började utbildningen. Men så hade jag en sådan tur att jag fick kontakt med en av våra gästföreläsare, Ulf Ottosson, som jobbat mycket i Nigeria och undervisat via det ornitologiska forskningsinstitutet Aplori. Han berättade att det trots pandemin var möjligt att resa till Nigeria, och han föreslog att jag skulle undersöka rovfåglars påverkan på människors hönshållning inom ramen för Aploris verksamhet. Efter mycket om och men kom jag i väg, säger hon.

Bestånden av rovfåglar har minskat avsevärt i Afrika under de senaste decennierna, vilket är ett problem inte bara när det gäller arters överlevnad utan också eftersom rovfåglar har en viktig roll i ekosystemet. De håller nere skadedjurspopulationer och äter kadaver vilket förhindrar sjukdomsspridning.

Samarbete med lokalt forskningsinstitut

Caka Karlsson var på plats i Nigeria i en månad, och där samarbetade hon med två andra biologer från Aplori – Josiah Ibrahim och Iki Ezekiel. De inventerade ett 16 kvadratkilometer stort område som delades in i olika sträckor – så kallad linjetaxering. Området, som består av ett cirka två kvadratkilometer stort naturreservat som heter Amurum Forest Reserve samt delar av omgivande områden, ligger i Plateau State Nigeria. Runt omkring är det mänsklig aktivitet, det är ganska fattigt och mycket jordbruksmark.

– Vi inventerade de rovfåglar vi såg, vilket var små och medelstora rovfåglar. Vi räknade både inom området och utanför. Sen gjorde vi ett frågeformulär där vi frågade invånarna om de hade förlorat kycklingar till rovfåglar. De flesta som svarade på enkäten (95%) hade erfarenhet av att föda upp frigående kycklingar och hade varit med om att rovfåglar vid något tillfälle tagit deras kycklingar.

– I Nigeria lever 40% av befolkningen under fattigdomsgränsen, 380 dollar per år, och med ett kycklingvärde på ungefär 5 dollar så utgör en kyckling en betydande del av en månadsinkomst. Det är alltså en väldigt stor förlust för en familj att bli av med en kyckling. Trots det saknas effektiva initiativ för att göra någonting åt situationen, vilket är synd för det skulle vara rätt så lätt att skydda kycklingarna – det är till största del de minsta kycklingarna som rovfåglarna tar, vilket innebär att skyddar man bara dem, i burar eller inhägnader, så minskar man predationen avsevärt.

Vill tillbaka med åtgärdspaket – söker sponsorer

Caka menar att det finns flera saker att göra åt problemet. Utöver att hålla de minsta kycklingarna i inhägnad under rovfåglarnas vakna timmar kan man använda sig av vegetation – genom att plantera mer träd skapas skydd för kycklingarna. Dessutom behöver människorna på plats mer kunskap om rovfåglar; rovfåglarnas rykte måste förbättras för att man ska lyckas med bevarandeåtgärder.

– Väldigt många, 77%, var negativt inställda till rovfåglar, eftersom rovfåglar orsakar fattigdom, men det finns enkla och billiga åtgärder som ger effekt – vi kan göra något åt det här, något som gynnar både fåglar, människor och den biologiska mångfalden.

Caka Karlsson vill inte att det här ska stanna vid en studie. Hon planerar nu att resa tillbaka till området för att utbilda lokalbefolkningen och söker sponsorer till projektet.

– Vi vill hålla utbildningsdagar där vi berättar om varför rovfåglar är viktiga och vad man kan göra för att minska predationen. För att genomföra framgångsrika bevarandeåtgärder behöver vi lokalbefolkningen med oss. Vi vill utbilda kring att man kan ha små kycklingar i inhägnader och vi vill dela ut frön så att de kan plantera träd. Vi vill också ha med oss skrivböcker till skolbarnen där det finns tryckt information om rovfåglar i början och slutet av boken, så att barnen varje gång de öppnar sin skrivbok blir påminda om hur viktiga rovfåglarna är för naturlivet samt hur man kan minska konflikten mellan människor och rovfåglar. Och så vill vi dela ut T-shirtar till de vuxna, med tryck på fåglar och någon faktatext, så att de också blir påminda och så att de känner att de tjänar på att samarbeta med Aplori.

Utbildningen en bra grund

Caka säger att hon haft stor nytta av utbildningen, båda när det gäller att arbeta i projektform och mer generellt.

– Vi gjorde några mindre projektarbeten där vi samlade in data i fält. I och med corona fick vi nog hoppa över en del exkursioner, men vi hade ändå en hel del fältarbete och vi har även analyserat data och skrivit rapporter.

– Det var en fantastisk utbildning, väldigt bra. Jag är mest inne på djur, för det tycker ju jag är jätteroligt, men vi har fått lära oss mycket om växter och ekosystem också. Det är en fantastisk grund att stå på och nu gå vidare från.

Framöver blir det en master i zooekologi på Lunds universitet för Caka Karlsson.

– Det känns pirrigt. Det är ett internationellt program så det är på engelska. Men det var en hel del engelska på utbildningen i Halmstad också eftersom vi hade internationella studenter, och det gick jättebra. Sen var ju all litteratur på engelska, vilket var toppen. Så det ska nog gå bra!

Text: Karin Bergstrand
Bild: Privata