Från examensarbete till världsmarknad?

Nicklas Kriström och Andrey Zhakulin, alumner från programmet Mekatronikingenjör, fick våren 2021 ta emot Stena Recyclings stipendium på 10 000 kronor för sitt examensarbete ”Automatiserad depanelisering av smartphones”. Det handlar om hur man kan effektivisera och modernisera återvinningsarbetet av mobiltelefoner.

Genom att ha utvecklat en prototyp som kan depanelisera telefoner, alltså plocka isär dem, har de utvecklat en enklare och säkrare metod för att ta ut batterier ur mobiltelefoner.

Tanken är nu att prototypen ska bli verklighet. Stena Recyling jobbar tillsammans med Andrey Zhakulin och Nicklas Kriström för att implementera lösningen i sin verksamhet.

– Det här kommer att göra nytta om vi får ut det på världsmarknaden, säger Nicklas Kriström.

– För att motverka klimatförändringarna behöver vi satsa mer på en effektiv återvinningsprocess. Dagens produkter måste få ett bra slut på sin livscykel, där materialet kan användas till nya produkter, säger Andrey Zhakulin.

”De stod och slog på telefonerna – vi såg direkt att det inte är en hållbar lösning”

Idén till examensarbetet dök upp under en rundtur på Stena recyclings återvinningsanläggning i Halmstad.

– Vi råkade av en slump hamna på elektronikavdelningen där vi såg hur de stod och slog på telefonerna – vi såg direkt att det inte är en hållbar lösning, säger Andrey Zhakulin.

– När vi kom till telefonbandet fick Andrey den briljanta idén att vi kunde göra det här med telefonöppningen, säger Nicklas Kriström.

Hittills har återvinningsföretagen bearbetat telefonerna manuellt genom att en demontör krossar telefonen och tar ur batteriet för hand. Det finns då risk för glassplitter och förslitningsskador. Dessutom är det ett tidskrävande moment.Det tar upp emot en och en halv minut att depanelisera en telefon för hand. Med Andrey Zhakulin och Nicklas Kriströms lösning tar det i stället 5 sekunder.

Depaneliseringsmaskinen de utvecklat klarar av att hantera de stora mängder telefoner som kommer in till Stena Recycling. Prototypen har en inbyggd fålla som telefonen faller ned i. Fållan består av ett flertal sugkoppar som omsluter telefonen och maskinen kan dra isär telefonen så att montören enkelt når batteriet. Utöver att tidsbesparingen blir stor jämfört med nuvarande tillvägagångssätt ökar även möjligheterna att återvinna telefonens olika delar.

– Maskinen ger möjlighet att effektivisera återvinningen av smarta telefoner, men tekniken fungerar även för surfplattor. Vi ser dessutom att man kan använda tekniken till andra liknande ändamål, där syftet är att dela på föremål, säger Nicklas Kriström.

Whiteboard, energidryck och en del tjafs – receptet på ett lyckat examensarbete

Att jobba med examensarbetet var en resa som började med en whiteboard, energidryck och en del tjafs, berättar Andrey Zhakulin och Nicklas Kriström. De ville mycket och det tog lite tid innan de hittade rätt.

– Jag och Nicklas låste in oss i ett grupprum i skolan. Först handlade det mycket om att tänka om, att hitta en mittpunkt. Vi fick röra runt i grytan för att få ut någonting. Det tog faktiskt några veckor för oss att enas om hur vi skulle bygga det här, men det blev väldigt bra i slutändan, säger Andry Zhakulin.

– Ja, det var ett stort projekt och många känslor inblandade. Vi frågade oss om vi skulle hinna och tänkte att kör vi fast så kommer det att gå åt skogen. Men det var kul också. Det var fantastiskt att sitta där och jobba bland kompisar, att bygga på en maskin som man själv kommit på. Att ha den friheten som man har i examensarbetet, det var väldigt roligt, säger Nicklas Kriström.

En utmaning var att få ihop helheten.

– Att skapa något nytt handlar inte bara om att förstå sig på det tekniska. Vi fick lära oss att gå från en skiss till en verklig produkt. Det är många olika delar att tänka på när du tar fram en produkt, så vi fick lära oss nya saker, säger Andrey Zhakulin.

Som uppdragsgivare gav Stena Recycling ekonomiskt stöd till projektet.

– På Stena fick vi kontakt med en chef som handledde oss och hjälpte till med det ekonomiska, och vi hade även stöd av en arbetsledare på elektronikavdelningen. Om vi till exempel ringde och sa ”vi behöver telefoner” så fixade de det – då kom de och lämnade det vi behövde. Vi fick också tillgång till ett labb på Stena. Vi hade fria händer och det var inte så byråkratiskt, säger Andrey Zhakulin.

De är båda nöjda med den prototyp de tagit fram, och ser att den med viss vidareutveckling även kan användas till andra sorters plana ytor som är limmade och som behöver tas isär.

– Jag känner mig väldigt nöjd. Det finns fler saker som vi hade velat ha med, men det får vi göra nu i stället. Det finns även andra marknader, till exempel för solpaneler, TV-apparater, surfplattor och datorskärmar, säger Nicklas Kriström.

– Maskinen är ganska dynamisk och redan nu vet vi att den funkar för surfplattor. Det är en väldigt stor marknad, säger Andrey Zhakulin.

”Jag skulle göra om det om jag fick en chans till”

Att studera på programmet Mekatronikingenjör har varit både roligt och givande, enligt Andrey Zhakulin och Niclas Kriström.

– Det har varit väldigt roligt. Jag har fått många nya kompisar. Men det har också varit svårt. Det är ingen lätt utbildning som du kan glida igenom – det har varit lärorikt! När du har suttit i två veckor och jobbat oavbrutet med en och samma sak, slitit ditt hår, och sedan skickar in uppgiften – då är det väldig tillfredsställande, säger Nicklas Kriström.

– Jag sökte först till programmet Dataingenjör, men bytte till Mekatronikingenjör eftersom jag gillar både hårdvara och mjukvara, att röra saker och att se helheten. När jag tog examen frågade jag mig själv vad det är jag kan egentligen – är det alla formler som jag lärde mig i ettan eller tvåan? Men när du kommer ut i arbetslivet inser du att du kan mer än du kunde föreställa dig, och lite till – framförallt hur du kan tänka kring problemlösning. Det har varit en otroligt rolig resa att få göra. Jag rekommenderar programmet till alla som är intresserade av teknik, säger Andrey Zhakulin.

– Det har varit tre år av pina och tillfredställelse. Jag skulle göra om det om jag fick en chans till, säger Nicklas Kriström.

Andrey Zhakulin är också lite extra nöjd med studentlivet i Halmstad. Han har varit engagerad i studentkåren genom olika uppdrag, och tycker att han fått ut mycket av det.

– Allt man kan gå med i har jag varit med i. Jag har lärt mig mycket roligt – som hur du driver en verksamhet, talar inför folk, planering, nätverkande, och så vidare. Att engagera sig i studentlivet är andra halvan av ens skolgång. Det finns många aktiviteter utöver att bara sitta och plugga. Det är så bra, säger Andrey Zhakulin.

Efter utbildningen har Andrey Zhakulin fått arbete på Getinge i Halmstad, där han ritar medicintekniska maskiner. Nicklas Kriström är anställd på Stena Recycling i Halmstad där han jobbar vidare med depaneliseringsmaskinen (som även Andrey Zhakulin är fortsatt involverad i).

Text: Karin Bergstrand