Miljö, innovation och hållbarhet på Utexpo

Biogasanläggningars samarbete i industriella symbios

• Deltagare: Olivia Ollhage och Moa Hamlin.
  

Befolkningstillväxten och energiförbrukning har ökat per capita, vilket har ökat efterfrågan på förnybar energi, som till exempel biogas. Genom industriell symbios kan biogasanläggningar samarbeta med andra aktörer för att optimera resursanvändningen. Trots dess potential möter biogasproduktionen utmaningar som begränsad tillgång till substrat och politiska beslut som påverkar den ekonomiska hållbarheten.

Studien syftar till att analysera samarbeten inom industriella symbios för biogasanläggningar för att identifiera drivkrafter och hinder. I metoden gjordes en litteraturundersökning för att skapa förståelse inom området. Därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med representanter från tre biogasanläggningar för att ta del av deras perspektiv, som sedan analyserades.

Resultatet visade att samarbeten genom långsiktiga avtal är avgörande för lönsamhet och stabilitet. Utmaningar är tillgång till substrat, politisk osäkerhet och konkurrens från andra länder. Interna styrkor som innovation och engagemang är centrala, liksom behovet av tekniska förbättringar och effektivisering genom samarbete. Ökad efterfrågan på hållbara energilösningar ger externa möjligheter, medan politiska beslut, infrastrukturfrågor, konkurrens, byråkratiska utmaningar och skatteregler upplevs som hinder, medan uppdaterade lagar och regelverk behövs för att stödja förnybara bränslen.

Slutsatsen är att industriell symbios är avgörande för biogasanläggningarnas effektivitet och lönsamhet, där lokala samarbeten minskar kostnader och optimerar resursutbyte. Drivkrafter är ekonomiska incitament och möjligheten att dra nytta av interna resurser, medan hinder inkluderar brist på substrat och tungrodda tillståndsprocesser.

Cirkulär ekonomi inom svenska företag – en intervjustudie kring användning och mätning av cirkulär ekonomi inom mikroföretag

• Deltagare: Josefin Lindström och Anna Lust.
  

Har du tänkt på det nuvarande ekonomiska system som vi lever efter är som en enkelriktad gata där resurser utvinns, används och sedan kastas bort? Det är dags att ändra detta slit-och-släng-beteende och bryta den negativa trenden för att ta steget mot en mer hållbar framtid genom att ta sig an den cirkulära ekonomin. Tänk dig ett system där produkter inte bara används en gång, utan återanvänds, repareras och återvinns för att förlänga sin livslängd. Det är precis vad den cirkulära ekonomin handlar om.

Vårt examensarbete handlar om att undersöka hur svenska mikroföretag i Sverige arbetar med cirkulär ekonomi och om det finns svårigheter eller utmaningar kring detta, samt om de använder specifika verktyg för att mäta företagens cirkularitet. Respondenterna i denna studie är alla företag som fokuserar sina affärsmodeller på den cirkulära ekonomin, och det finns även relativt nystartade företag.

Från studiens resultat kunde vi konstatera att dessa cirkulära företag upplever svårigheter och utmaningar som är kopplat till cirkulär ekonomi. Dessa svårigheter bestod bland annat av att få transporter att bli mer hållbara, att ändra konsumenters beteende och att få investerare att förstå konceptet. Vi kunde även konstatera att ingen av de fyra respondenterna använde sig av något verktyg för att mäta sin cirkularitet.

Vi kan dra slutsatsen utifrån våra resultat att det behövs ett standardiserat mätverktyg för att förenkla för företag att bedöma hur långt de kommit i sitt arbete med att bli cirkulära. Vi tror att det hade förenklat för företag att bedömas på lika villkor och att kunna se sina förbättringsområden.

Främjande av hållbar avfallshantering: Kommunikationsstrategier för spridning av miljöteknik

• Deltagare: Filip Kaspersson och Albin Sandgren.
  

Studien syftar till att identifiera brister och kunskapsluckor i kommunikation och kunskapsöverföring av miljöteknik inom sektorn för avfallshantering och energiåtervinning samt att föreslå nya vägar för kunskap att spridas. Fördelar med svensk avfallshantering och miljöteknik presenteras för att visa det svenska systemets positiva effekt på miljön. Studien identifierar fem olika kategorier av bristfällig kunskap som behöver förbättras för att uppnå hållbar avfallshantering i utvecklingsländer. Ramverket grundar sig i Rogers Diffusionsteori, där innovationen ”energiåtervinning” presenteras i teorin för att visa hur potentiell spridning kan gå till. Rogers Diffusionsteori identifierar även vilken typ av investerare studien vänder sig till för att få bästa möjliga respons.

Generation – en undersökning om miljömedvetenhet och konsumtionsbeteenden i Sverige

• Deltagare: Jonna Delin och Josefin Werner.
  

Vår planet står inför betydande miljöutmaningar och konsumenternas val spelar en central roll i hållbarhetsomställningen. Denna studie fokuserar på svenska högskolestudenter från Generation Z, och deras beslutsprocesser när de köper kläder. Vi undersöker hur deras preferenser för second hand-kläder och fast fashion kan kopplas till miljömedvetenhet, och hur dessa val kan forma framtiden för modeindustrin.

Studien bygger på svar från 146 deltagare i en enkätundersökning med 32 frågor, som baseras på teorierna Theory of Planned Behaviour och the Value-Action gap. Dessa teorier hjälper oss att förstå deltagarnas attityder och faktiska beteenden. Analysen av svaren genomfördes i statistikprogrammet SPSS, där Crosstabs och Spearmans rangkorrelationstest användes för att tolka datan. Studien utgår även från en bred litteraturbas bestående av vetenskapliga studier och rapporter.

Resultaten visar att miljömedvetenhet spelar en stor roll i konsumenternas handlingar och att faktorer såsom pris, tillgänglighet, kvalitet, storleksutbud och hållbarhet är viktiga för köpbesluten. Vi jämförde även våra resultat gällande konsumtionsmönstren med mål 12 i FN:s Agenda 2030.

Vi fann även att inställningen till fast fashion generellt är negativ, medan synen på second hand är positiv. Detta tyder på en positiv trend mot mer hållbara konsumtionsmönster, där en ökad medvetenhet om miljöfrågor leder till mer genomtänkta val.

Hållbarhet inom artikel 9-fonder: En analys av svenska artikel 9-fonders hållbarhetsprestanda

• Deltagare: Annie Bok och Filippa Sohl.
  

Under senare tid har miljö- och klimatfrågor fått ökad uppmärksamhet, även inom finanssektorn där EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) spelar en nyckelroll. SFDR syftar till att främja hållbarhet och transparens. Trots detta återstår utmaningar kring att definiera och mäta hållbarhetsprestanda. Artikel 9-fonder är en viktig del av denna process genom att konsumenter aktivt kan sträva efter positiva miljö- och sociala effekter i sina investeringar.

Trots reglering och lagstiftning finns det behov av mer enhetlig transparens för att underlätta för investerare att identifiera hållbara investeringar. Det krävs standardisering och förtydliganden inom SFDR och andra regelverk. Främjandet av hållbara investeringar är centralt för att integrera ekonomisk verksamhet med socialt och miljömässigt ansvar. Det är en angelägenhet som berör oss alla, och som kräver fortsatt engagemang och insatser från finanssektorn och samhället i stort. I relation till detta syftar studien att bidra med kunskap om hur svenska artikel 9-fonder implementerat SFDR med särskilt fokus på PAI-indikatorer.

Klimatanpassning med hjälp av naturbaserade lösningar

• Deltagare: Jesper Liljegren och Alexandra Malmström.
  

Detta examensarbete granskar svenska kommuners arbete med naturbaserade lösningar (NBS) i sina strategiska klimatanpassningar, både i planerings- och utförandestadiet, och hur kunskap, värderingar, normer, lagar och styrdokument påverkar implementeringen. Vi har valt att använda Helsingborgs kommun, Halmstads kommun och Åstorps kommun i en jämförande fallstudie. I studien presenterar vi förekomsten av NBS i kommunernas klimatanpassningsplaner, relevanta styrdokument samt hur implementeringen går till i respektive kommun. Med hjälp av vår tvärvetenskapliga modell, som grundar sig på institutionell analys, avser vi att identifiera utmaningar och möjligheter som kommunerna står inför vid införandet och bevarandet av NBS. Denna studie ska sedan kunna användas främst av Sveriges kommuner, också av länsstyrelser, företag, organisationer och andra som jobbar strategiskt med de samhällsutmaningar som finns kopplade till olika miljö- och klimatfrågor för att identifiera och hantera både utmaningar och möjligheter med NBS. Detta examensarbete kan därmed generera ny information och samtidigt fungera som en kunskapskälla för mer effektiv implementering av naturbaserade lösningar.

Kommuners arbete för att främja biodiversitet med hjälp av ängsytor

• Deltagare: Linn Ebbesson och Lina Guldbrand.
  

Syftet med studien är att kartlägga kommunernas eventuella skillnader i arbetet med att främja biologisk mångfald med hjälp av ängsytor. Vi vill ta reda på vilka drivkrafter, hinder och begränsningar det finns vid anlägggning av ängsytor för att konkret kunna se vilka åtgärder som behövs för att motivera till en omställning. Denna kartläggning bidrar även till att få en översikt över kommunernas arbete med det svenska miljömålet Ett rikt växt- och djurliv, som i förlängningen bidrar till det globala hållbarhetsmålet för biologisk mångfald.

Kranvatten eller flaskvatten? En studie kring vanor och åsikter gällande konsumtionen av dricksvatten på Teneriffa

• Deltagare: Frida Schumacher och Ebba Roslund.
  

Teneriffa står inför utmaningar med vattenbrist på grund av ökad turism och klimatförändringar. Detta leder till en ökad konsumtion av flaskvatten med mer plastavfall som följd. Möjligheten till vattenförsörjning från grundvattnet minskar, medan plastavfall förorenar stränderna. Syftet med denna studie är att främja hållbar vattenkonsumtion och på så sätt bidra till en minskning av plastavfallet på Teneriffa. Genom att främja användningen av kranvatten på ön kan användandet av plastflaskor minska.

Studien har utförts som en kombinerad litteratur- och enkätstudie med totalt 155 respondenter, där både turister och lokalbefolkning deltog. Vanor och åsikter kring Teneriffas dricksvattenkonsumtion har undersökts och en möjlig övergång till konsumtion av kranvatten diskuteras. Statistiska analyser har genomförts för att kunna dra slutsatser kring dricksvattenvanor hos både lokalbefolkning och turister samt deras åsikter gällande en framtida omställning.

Vad vill du bli när du dör? Mottagandet av nya begravningsmetoder undersökt utifrån ett halländskt perspektiv

• Deltagare: Emmy Lingh och Isabella Tyell.
  

Att dö är det enda som garanterat kommer att ske i varje människas liv, vilket innebär att alla kommer att behöva begravas på något sätt. I Sverige finns det bara två tillgängliga begravningsmetoder enligt lag; kistbegravning och kremering, vilka medför en negativ miljöpåverkan – trots att det finns begravningsmetoder som är mer miljövänliga. Resomation och Natural Organic Reduction orsakar inte samma miljöfaror som de traditionella metoderna gör då man under mer kontrollerade förhållanden hanterar de miljöfarliga utsläppen. Detta arbete utförs i syfte av att undersöka hur mottagandet av de nya begravningsmetoderna är samt vilka faktorer som påverkar valet. Vår studie har genomförts med en beskrivande enkätundersökning som har utformats med hjälp av en litteraturstudie. Enkätens fokus låg på mottagande, kunskapsnivå samt faktorer som styr val kring nya och traditionella begravningsmetoder hos boende i Halland. Datan analyserades utifrån Goal-framing theory. Respondenterna i enkäten visade sig vara positivt inställda och redo för att de nya metoderna ska introduceras i Sverige. Det som främst styr hur de tänker och agerar kring begravningsmetoder är Gain Goal, då priset visar sig vara högst väsentligt vid val, men även Hedonic Goal då begravningsmetoder är ett känsligt ämne där man önskar att ett värdigt och bra avslut sker. Normative Goal spelar minst roll ur respondenternas svar, man ser det vill säga inte miljö som en viktig aspekt i frågan om begravningsmetoder.

Är CSRD ett bra styrmedel för att minska företags miljöpåverkan?

• Deltagare: Karin Strandemo och Elin Allerstav.
  

Dagens industrier är en bidragande faktor till den globala uppvärmningen och nutida klimatförändringar. En ökad koldioxidhalt och ökad medeltemperatur på jorden innebär förändringar i bland annat väderförhållanden, havsnivåer, glaciäravsmältning och biologisk mångfald. Ett vanligt sätt för företag att jobba med klimatfrågan är genom hållbarhetsrapporter. Tidigare har det inte funnits en konkret standard för hållbarhetsrapportering och därav har de varit bristande och har haft en tendens att innehålla greenwashing. Under hösten 2023 togs ett nytt direktiv fram för att ändra på detta.

Syftet med projektet är att redogöra hur den nya lagstiftningen, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD-direktivet), kan påverka företag att minska sin miljöpåverkan. Detta har genomförts via en fallstudie av ett plastföretag i Sverige. Studien syftar även till att belysa hur det nya direktivet kan användas som ett styrmedel för att aktivt arbeta med hållbar utveckling. En sammanställning av resultatet visar att företag redan nu bör påbörja arbetet med den nya hållbarhetsrapporteringen för att ligga i fas med marknaden. Vår målsättning med projektet är att kunna ge en mer fördjupad bild av hur CSRD används i praktiken samt hur det nya direktivet kan komma att påverka företag med fokus på den sektorsövergripande standarden miljö.

Är verksamheter i Halmstad och Laholm villiga att använda tekniskt vatten i stället för dricksvatten i sina processer?

• Deltagare: Filippa Mårtensson och Cornelia Josefsson.
  
• Samarbetspartner: Laholmsbuktens VA.

Många verksamheter använder i dag dricksvatten som sin huvudsakliga vattenresurs, trots att detta inte alltid är nödvändigt för dess ändamål. För verksamheter kan övervägandet av att ersätta konventionellt dricksvatten med tekniskt vatten vara en betydande lösning för att främja en mer hållbar vattenanvändning och samtidigt möta de växande utmaningarna. Tekniskt vatten är ett samling begrepp för allt vatten som inte uppfyller dricksvattenkvalitet.

Projektet görs i samarbete med Laholmsbuktens VA, som är Halmstad och Laholms VA verksamhet. Projektet undersöker om verksamheter i Halmstad och i Laholm är villiga att använda tekniskt vatten i stället för det kommunala dricksvattnet i sina processer. Projektet presenterar utvecklingsmöjligheter för Laholmsbuktens VA för att kunna påbörja en samverkan mellan verksamheter, och utveckling av egen användning av tekniskt vatten inom sin verksamhet.

Genom samanställning av aktivitet och lokalisering av verksamheter inom Halmstad och Laholm, har kartläggning av vilka möjligheter en verksamhet har till implementering av tekniskt vatten påbörjats. Projektet agerar vägledande för Laholmsbuktens VA för framtida hållbara vattensystem i Halmstad och Laholms kommun.