Sök

Byggingenjör på Utexpo

På den här sidan har deltagarna på Utexpo sammanfattat sina projekt. Här kan du upptäcka och läsa om spännande projekt från programmet Byggingenjör.

Användning av BIM-Baserade 3D-Modeller på byggarbetsplatsen för att förebygga fallolyckor

  • Deltagare: Ardian Mikullovci.

Det sker alldeles för många arbetsolyckor inom byggbranschen. Det visar sig att fallolyckor är den mest förekommande arbetsolyckan, vilket också är den största anledningen till att allvarliga skador och dödsfall sker på byggarbetsplatser.

Innovationer som effektivt kan förebygga fallolyckor är BIM och 3D-modeller. BIM är ett verktyg som kan skapa en digital representation av byggnaders information och funktioner, vilket kan ge en detaljerad vy av ett byggprojekt och kan förbättra kommunikation, planering samt genomförande av projekt. Syftet med studien är att utifrån ett arbetsmiljöperspektiv redogöra vilka utmaningar som uppstår vid implementering av BIM och 3D-modeller, och vilka möjligheter dessa modeller erbjuder för att effektivt förebygga fallolyckor. Mitt mål med examensarbetet är att undersöka och lyfta fram det som deltagarna i min undersökning har upplevt, samt deras åsikter kring användning av BIM och 3D-modeller på byggarbetsplatsen.

Resultatet av studien visade att majoriteten av deltagarna var positivt inställda till att arbeta med BIM och 3D-modeller, och att alla de såg verktyget som ett effektivt hjälpmedel för att planera in säkerhetsåtgärder, visualisering och planering. Resultatet visade att det finns hinder som uppstår vid implementering av BIM. Det behövs utbildning och rätt resurser för att effektivt kunna hantera tekniken, och det medför extra kostnader för företag.

Att bygga väderskyddat med KL-trä – påverkande faktorer och effekter

  • Deltagare: Arlene Svensson och Emma Skoglund.
  • Samarbetspartner: Skanska Sverige AB.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som är avgörande för användningen av väderskydd och vilka effekter det ger när man bygger med korslimmat trä. Bakgrunden grundades då det finns en oenighet i branschen kring om väderskydd bör användas eller inte.

Det råder ingen riktig gemensam uppfattning. Vissa entreprenörer avstår från att använda väderskydd med argumentet att det är kostsamt, samtidigt som vissa påstår att det inte kommer vara en förlust eftersom byggtiden kan förkortas och att det då sparar in på pengar.

Vi vill sprida kunskap om vilken effekt väderskydd vid byggandet med KL-trä har med hjälp av de faktorer som studien har tagit fram.

Biobaserade asfaltbeläggningar

  • Deltagare: Filip Gullvén och Simon Erlandsson.
  • Samarbetspartner: Peab Asfalt AB.

I dagens globala samhälle står infrastrukturens utveckling i centrum för att driva ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling framåt. En nyckelkomponent i denna infrastruktur är vägnätet som utgör effektiv transport av människor och varor, underlättar handel och främjar rörlighet. Men bakom detta system döljer sig en utmaning som kräver innovativa lösningar: asfaltindustrins påverkan på miljön och dess beroende av fossila bränslen, särskilt den ändliga resursen bitumen.

Bitumen, en grundläggande ingrediens i asfalt, står i fokus för uppmärksamheten då dess användning inte bara förbrukar ändliga resurser utan också bidrar till ökade koldioxidutsläpp. I Sverige och liknande länder, där en aktiv strävan mot koldioxidneutralitet pågår, har detta utmanat traditionella metoder och drivit fram sökandet efter alternativa, hållbara bindemedel. En möjlig kandidat som väcker intresse är lignin.

Lignin, en naturlig polymer som återfinns i växtcellers väggar, erbjuder en möjlighet som ett förnybart alternativ till bitumen. Det är inom denna kontext som detta examensarbete tar plats. Med fokus på att minska användningen av bitumen genom att integrera lignin i bitumenbundna bärlager, strävar studien efter att utforska och utvärdera ligninets tekniska prestanda. Genom att jämföra egenskaperna hos traditionella bitumenbaserade beläggningar med de som inkluderar lignin, syftar detta arbete till att ge insikter som kan leda till en mer hållbar framtid för vägbyggnad. Denna studie är utförd i samarbete med Peab Asfalt AB i Helsingborg.

Building information modeling (BIM) och dess påverkan på den moderna byggsektorn

  • Deltagare: Amar Witwit och Mohammad el-Far.

Studien fokuserar på hur den ökande digitaliseringen påverkar byggbranschen, både positivt och negativt. Genom att intervjua byggföretag och byggnadsingenjörer, samlar forskarna in data för att analysera effekterna av digital teknik på arbetsmetoder och projekt. De diskuterar förändringar i tillverkningsprocesser och hur användningen av datorer och internet har påverkat arbetsflödet.

Digitala verktygs inflytande över byggbranschen

  • Deltagare: Emil Johansson.
  • Samarbetspartner: GBJ bygg AB.

Detta arbete handlar om hur implementeringen av digitala verktyg påverkar byggbranschen. Det inkluderar tre projekt i varierande storlekar där olika fel och ändringar har studerats via dokumentation och intervjuer med arbetsledning och yrkesarbetare. Tidigare studier har studerats för att identifiera de vanligaste problemen i byggbranschen, vilket sedan använts till intervjufrågorna.

Syftet är att undersöka skillnader efter implementeringen av digitala verktyg, både till det bättre och det sämre, med avseende på byggfel. Hur digitala verktyg används tillsammans med andra verktyg och metoder ingår också i arbetet, men även hur entreprenadformen påverkar samordning och koordinering.

Frågeställningarna för projektet:

  • Har implementeringen av digitala verktyg begränsat konstruktionsmissar och vilka problem kvarstår?
  • Hur fungerar digitala verktyg i kombination med andra metoder?
  • Hur inverkar entreprenadformen på samordning och koordinering?

Slutsatsen blev att digitala verktyg har setts som en lösning för att minska mängden fel i ritningar genom att rita dem via cad. Eftersom det förr tog längre tid att utföra en ritning fanns det även mer tid till att upptäcka eventuella fel jämfört med idag. Idag produceras det både snabbare och mycket fler ritningar vilket leder till fler slarvfel som inte upptäcks förens senare i projektet. Fördelen med digitala verktyg är framför allt effektiviteten, speciellt i projekteringen vid framtagandet av ritningar, men de bidrar inte till färre fel.

En hållfasthetsanalys av TT/F-betongplattor i ett äldre parkeringshus med hänsyn till ökande fordonslast

  • Deltagare: Tilma Thorén och Jovan Borjanovic.

Parkeringshus är designade och byggda under olika årtal vilket medför att de kan skilja sig när det kommer till dimensionering och kapacitet för att hantera laster. Äldre parkeringshus byggda på 1900-talet kanske inte är utformade för dagens tyngre moderna fordon vilket kan medföra utmaningar för konstruktionen. Därför är det viktigt att kunna säkerhetsställa att de befintliga betongelementen uppfyller de aktuella kraven på bärförmåga.

I denna studie så har hållfastigheten hos ett betongelement i ett befintligt parkeringshus byggt år 1971 undersökts med hänsyn till ökande fordonslaststandarder. Metoden inkluderade användning av StruSofts programvara PRE-stress för att utföra beräkningar i brottgränstillståndet enligt Eurokod 2. Resultaten visar att betongelementet är tillräckligt dimensionerat för böjmoment men att lasterna närmar sig gränsen för tvärkraftskapacitet, särskilt vid ökande fordonslast fallen. Tvärkraftsarmeringens fördelning påverkade resultatet där den med jämn fördelning resulterade i överskriden tvärkraftkapacitet, medans ojämn fördelning visade ett bättre motstånd i tvärkraft. Slutsatsen är att de äldre parkeringshusen fortfarande har en god momentkapacitet men bör ses över när det kommer till tvärkraftskapacitet.

En jämförelsestudie mellan KL-träbjälklag och prefabricerade armerade betongbjälklag: Utifrån kostnad, miljö, antalet upplag och aktörers inställning

  • Deltagare: William Axelsson och Isabella Tudt.

För att upprätthålla en hållbar byggindustri är det viktigt att beakta hållbarhetsaspekter i byggnationer. Materialval och optimeringar är en grundläggande del av denna process. Syftet med det här examensarbetet är att jämföra KL-träbjälklag mot prefabricerade betongbjälklag med utgångspunkt i kostnad, koldioxidutsläpp, antal upplag och byggbranschens inställning. Detta för att se om något av bjälklagen kan anses vara mer fördelaktigt än det andra och om det går att optimeras. För att uppnå studiens mål och syfte har en litteraturöversikt, teoretiska beräkningar och intervjuer med aktörer inom byggbranschen genomförts.

Studien har utmynnat i en jämförande analys som visar att KL-träbjälklag har ett betydligt mindre koldioxidutsläpp än prefabricerade betongbjälklag, men mindre ekonomisk lönsamhet. Resultatet visar ytterligare att kontinuitet kan optimera båda bjälklagen genom tunnare tjocklekar och på så vis vara kostnads- och miljöbesparande. Aktörerna i sin tur har en benägenhet att preferera de material som de är vana och trygga att arbeta med då det medför risker att bepröva något nytt. Aktörerna visar dock en stor öppenhet mot KL-trä och upplever att dess utveckling kommer att öka i samband med att kunskapen kring materialet etableras. Det mest centrala är att man tillämpar rätt material på rätt plats.

Energieffektivisering av asfalttillverkning: Ett hållbart tillvägagångssätt genom värmelagring och varmdosering

  • Deltagare: Ahmad Alhoushan och Ahmad Almasri.
  • Samarbetspartner: Skanska Industrial Solutions, Skanska Sverige.

Aktörer inom byggbranschen strävar mot klimatneutralitet år 2045–2050 genom samarbete, innovation och resurseffektivitet för att minska växthusgasutsläpp och främja hållbara byggmetoder.

En examensstudie vid Högskolan i Halmstad, i samarbete med Skanska Industrial Solutions, fokuserar på energieffektivisering och optimering av asfaltproduktion med fokus på värmelagring i silos. Genom kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive intervjuer och simuleringar, visar studien att implementering av värmelagrande silos kan minska CO2-utsläppen betydligt.

Design 2 tydliggör att genom att använda en kombination av byggisoleringsmaterial med tjockare skikt och högkvalitativt isoleringsmaterial kan man hålla stenmaterialets temperatur uppe på 91°C under 24 timmar. Genom att optimera silodesign och använda högkvalitativt isoleringsmaterial kan oljeförbrukningen minskas dramatiskt, från 7–9 liter till endast 2,59 liter per timme per ton stenmaterial. Detta innebär också en minskning av CO2-utsläppen från 18–25 kg till endast 8 kg per ton stenmaterial!

Studien understryker vikten av teknisk innovation och hållbara metoder för att nå miljömässiga hållbarhetsmål inom asfaltproduktion och betonar behovet av fortsatt forskning för validering och förbättring i verkliga produktionsmiljöer.

Energieffektivisering av en tegelbyggnad i stadsmiljö

  • Deltagare: Lina Nilsson och Thea Håkansson.

Syftet med det här arbetet är att ge förslag på renoveringsåtgärder som kan förbättra energieffektiviteten i en kulturmärkt tegelbyggnad utan att riskera den befintliga konstruktionens karaktär. För att uppnå syftet undersöks en byggnad med ett stort kulturhistoriskt värde beläget i Halmstads stadskärna. I denna studie genomförs en energiinventering av byggnadens konstruktion och dess installationer. Energiinventeringen genomförs genom en intervju med en brukare av byggnaden, sammanställning av tidigare dokumentation om byggnaden och annan litteratur. Förslag på renoveringsåtgärder för byggnaden undersöks genom att studera slutsatser från tidigare forskning. Därefter undersöks det vilka åtgärder som kan tillämpas på byggnaden. För att fastställa hur renoveringsåtgärderna kan förbättra energieffektiviteten beräknas den nya genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten och det nya primärenergitalet för byggnaden. Dessa beräkningar utförs med beprövade byggfysikaliska formler.

I resultatet av studien framgår det att de valda renoveringsåtgärderna förbättrar byggnadens isolerande förmåga, vilket minskar behovet för uppvärmning. Detta sänker byggnadens primärenergital. Däremot uppnår inte det nya beräknade primärenergitalet de krav som ställs för nyproducerade byggnader. En möjlig anledning till att primärenergitalet inte uppnår kraven är att förbrukningen av fastighetsel för byggnaden är mycket hög. Om de föreslagna renoveringsåtgärderna från detta arbete appliceras på en byggnad där fastighetselen är lägre hade möjligen ett lägre primärenergital uppnåtts.

Energiflexibilitet i ytterväggar

  • Deltagare: Anton Christianson och Robin Swedin.

För att i högre grad möjliggöra användningen av förnybar energi för uppvärmning av byggnader kan man utnyttja byggnadens energiflexibilitet genom värmelagring i byggnadens termiska massa. Denna studie undersöker hur valet av ytterväggskonstruktion påverkar byggnadens energiflexibilitet genom att jämföra 5 olika ytterväggar olika förutsättningar i form av U-värde och geografisk placering. Detta görs genom att simulera byggnadens termiska autonomi i ett scenario där värmesystemet stängs av under högbelastningsperioden i syfte att skapa jämnare belastning med lägre energitoppar. Dessutom jämförs ytterväggarnas klimatpåverkan genom att beräkna utsläpp av CO2-ekv/kvm från produktionsskedet A1-A3. Slutligen görs en sammanvägd jämförelse med hänsyn till både energiflexibilitet och klimatpåverkan för att bedöma under vilka förutsättningar en yttervägg kan anses vara bäst lämpad. Resultatet visar att en yttervägg av betong är klart mest energiflexibel i alla scenarion och minst är träregelyttervägg, medan det inte är någon betydande skillnad mellan övriga. Vad gäller påverkan av U-värde och geografisk placering innebär lägre U-värde och mildare klimat att effekten av större mängd termisk massa blir större. För klimatpåverkan under livscykelskedet A1-A3 innebär en betongyttervägg störst koldioxidutsläpp, medan ytterväggar av KL-trä och träregel har lägst klimatpåverkan. Vid den sammanvägda bedömningen av energiflexibilitet och klimatpåverkan visar studien att ytterväggar av KL-trä och träregel är tillräckligt energiflexibla i södra Sverige, vilket gör de totalt sett bäst lämpade. I norra Sverige innebär dock det kallare klimatet att betongytterväggen kan anses bäst lämpad trots störst klimatpåverkan.

Från nord till syd: En jämförande studie om tidsplaneringspraxis i Sverige och Saudiarabien

  • Deltagare: Tiba Hamid och Raneem Alshihbi.

Denna studie utforskar och jämför schemaläggning och uppföljningsmetoder i byggprojekt mellan kungariket Saudiarabien (KSA) och Sverige. Genom att tillämpa kvalitativa metoder, inklusive tidigare litteraturstudier och intervjuer med experter inom byggbranschen i båda länderna, syftar avhandlingen till att få en fördjupad förståelse för de skillnader och likheter som kännetecknar tidsplanerings- och uppföljningsprocesserna i dessa två sammanhang.

Studiens resultat belyser de specifika metoder som används i KSA och Sverige och identifierar de bakomliggande faktorer som påverkar effektiviteten och framgången för dessa metoder. Genom att analysera och jämföra data från de olika källorna syftar detta arbete till att bidra med insikter som kan vara användbara för att förbättra schemaläggning och uppföljning av byggprojekt, inte bara i KSA och Sverige.

Denna jämförande studie förväntas inte bara öka förståelsen för kulturella och organisatoriska skillnader mellan de två länderna utan också ge praktiska råd och rekommendationer för att främja effektiv tidsplanering och uppföljning inom byggsektorn. Genom att använda en kvalitativ metodik strävar detta arbete efter att ge en fördjupad inblick i en viktig aspekt av projektledning och bidra till kunskapsutvecklingen inom området.

Hållbarhet- och prestandaanalys av isoleringsmaterial

  • Deltagare: Sirin Hasan.

Syftet med denna forskning är att undersöka valda isoleringsmaterial: mineralullsisolering, hampaisolering, cellolusaisolering och aero-gelisolering djupare för att identifiera och presentera det mest hållbara alternativet som kan vara till hjälp för byggföretag vid val av isolering i sina projekt. Studien undersöker hur väl varje isoleringsmaterial uppfyller viktiga kriterier enligt BBR och byggbranschens intressen.

De kriterier som studeras inkluderar miljöpåverkan, värmekonduktivitet, fukt- och mögelegenskaper, brandsäkerhet, ljudisolering, avfallshantering och inköpspris.

För att uppnå syftet användes en litteraturstudie som metod, där relevant data samlades in från olika databaser som Scopus och Google Scholar. Den teoretiska studien fungerade som underlag för att presentera de olika materialen och besvara frågeställningen: Vilket isoleringsmaterial är mest hållbart och lämpligast för att effektivisera användningen av isoleringsmaterial men samtidigt minska utsläppen?

Hållbart byggande i KL-trä – är det den optimala lösningen?

  • Deltagare: Ida Engberg och Linnéa Isaksson

Examensarbetet om hållbart byggande i KL-trä är en studie som utforskar och analyserar centrala aspekter för att främja användningen av KL-trä som ett hållbart byggmaterial i dagens byggbransch. Genom litteraturstudier, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys har examensarbetet identifierat och belyst kompetensbristens påverkan på byggprocessen samt identifierat hinder och möjligheter för effektiv KL-träbyggnation.

Studiens resultat är av stor betydelse för aktörer inom byggbranschen, då de tydligt pekar på behovet av kompetensutveckling för att främja användningen av KL-trä. Genom att adressera och lösa kompetensbristen kan branschen effektiviseras och kvaliteten i byggprocessen förbättras avsevärt. Dessutom framhävs vikten av tidig samverkan mellan olika parter i byggprojekten för att säkerställa framgångsrika och hållbara KL-träkonstruktioner.

Genom att ta del av detta examensarbete får du inte bara en förståelse för de utmaningar som finns inom byggandet med KL-trä, utan även insikter i potentialen att integrera materialet med andra alternativa byggmaterial och vägledning för att driva framtida hållbara och innovativa byggprojekt med användning av KL-trä. Bli en del av den gröna omställningen inom byggbranschen och låt detta examensarbete guida dig mot en mer hållbar och effektiv byggprocess med KL-trä som huvudmaterial!

Helplansritning som standard i svenska byggbranschen

  • Deltagare: Sofie Jäkärä och Diego Avalos.

I studien ”Helplansritning som standard i svenska byggbranschen” undersöks vilka konsekvenser och effekter ändringen från delplansritningar i pappersark till digitala helplans ritningar får.

Då handlingarna används som underlag för alla medverkande parter under ett projekts gång, och är väsentliga från projektering, under byggnation och i förvaltnings skedet, är det relevant och betydelsefullt att undersöka förändringar som påverkar hela byggprocessen. Effekten av BEAst digitala helplans ritningar undersöks i studien med fokus på hur olika arbetsroller använder sig av helplans ritningarna och vilka konsekvenser som kommer till följd av att implementera digitala helplans ritningar.

Semi strukturerade intervjuer och en observation har hållits för att knyta ann den befintliga kunskapen från den akademiska världen med det praktiska arbetet. Det har resulterat i en studie som lyfter fördelar med att implementera digitala verktyg, organisations bundna utmaningar samt ett utvidgat perspektiv för arbetsrollers erfarenheter och upplevelser.

Hjälpmedel och förebyggande åtgärder för att motverka språkbarriärer på byggarbetsplatser

  • Deltagare: Truls Peyron.

På de flesta större byggarbetsplatser jobbar det idag utländsk arbetskraft. Det är även vanligt att det uppstår språkbarriärer när de utländska arbetarna talar bristfällig eller ingen engelska eller svenska. Kommunikation oavsett sammanhang är av ytterst vikt för att undvika olyckor på byggarbetsplatser, på grund av faktorer såsom buller, arbetsmetoder och avstånd. Språkbarriärer tillför ytterligare en dimension av risk och utmaningar till dessa problem. Det blir svårt att informera arbetarna om rutiner och säkerheten i förväg men dessutom försvåras den akuta kommunikationen om en olycka sker.

Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning som har besvarats av svenska yrkesarbetare och tjänstepersoner som jobbar eller har jobbat i produktionen. Enkäten bestod av frågor kopplade till respondentens erfarenheter kring språkbarriärer på byggarbetsplatser som fenomen och dess konsekvenser. Samt frågor kopplade till metoder och verktyg för att motverka och förebygga problemet.

Studien har resulterat i metoder och verktyg som respondenterna upplever fungerar bra för att motarbeta och förebygga problemet, en rangordning av metoderna sinsemellan och en korrelation till de generella frågorna för att koppla svaren till faktorer såsom företagsstorlek och yrkeskategori. Vilket i sin tur belyser sambandet mellan exempelvis företagsstorlek och vilka metoder de använder för att motverka fenomenet med språkbarriärer.

Hur påverkar ledarskap på distans tilliten inom byggbranschen?

  • Deltagare: Rasmus Lilja och Rikard Stenberg.

Sedan början av covid-19-pandemin har en majoritet av företag anpassat sina arbetsmetoder till att möjliggöra distansarbete. Byggbranschen är en bransch bunden till en fysisk arbetsplats, men däremot har chefer och ledare haft möjligheten att följa med på denna omställning till distans. Tilliten utgör en central faktor i en professionellt hållbar relation mellan ledare och anställda, och således är syftet med denna studie att undersöka hur distansledarskap påverkar tilliten inom byggbranschen. Studiens metodval är kvalitativa strukturerade intervjuer med ledare verksamma inom byggbranschen i kombination med en förberedande litterär undersökning i syfte att jämföra den insamlade empirin från intervjuerna med kända och socialt accepterade ledarskapsteorier. Studiens resultat visar att ledarskap på distans lämpar sig bäst efter att en relation först är byggd via fysiska möten. Att först träffas fysiskt för att sedan fortsätta relationen på distans är viktigt för att skapa en gemensam tillit som förenklar kommunikationen och förståelsen sinsemellan. En väl fungerande kommunikation är ett väsentligt verktyg för ett hållbart distansarbete. Studien visar att dålig kommunikation är en bidragande faktor till en upplevd kvalitetssänkning och en ökning av konflikter i byggbranschen sedan pandemins start, där samtidigt en stor ökning av distansarbete skedde. Det är därför viktigt för ledare att ha en god tillit till sina medarbetare och kommunicera på ett strukturerat och tydligt sätt.

Hur renoveringsprojekt påverkar fuktförhållanden och energieffektivitet i äldre hus

  • Deltagare: Abd Hamid och Sasan Ahmadi.

I strävan efter att främja energieffektivitet och hållbarhet samt minska den höga energianvändningen inom bostads- och servicebranschen, kommer denna studie att analysera olika renoveringsåtgärder för att förbättra energieffektiviteten. Denna studie är basera på en villa som är byggd år 1983 som är belägen i Åstorps kommun.

Dessutom syftar denna studie till att skapa en mall för husägarna som äger en villa som är byggda under 1980-talet. Studien tar hänsyn till de viktigaste aspekter som energibesparing, återbetalningstid, miljöpåverkan och ekonomisk lönsamhet för att analysera de olika renoveringsåtgärder.

Studien använder olika metoder för att nå resultatet bland annat används olika programvaror såsom Bidcon och Revit för att få fram kostnader och koldioxidutsläpp på de olika renovering åtgärder samt dimensionera en 3D-modell av fallstudiet. Dessutom görs en handberäkning för att räkna U-värdet för klimatskalet vid olika åtgärder som sedan används i hemsidan energiberäknings.se för att få fram primärenergital vid de olika renoveringsåtgärder.

Implementering av gröna tak i stadsområde

  • Deltagare: Nour Zaidan och Rasha Kajarov.

På grund av konsekvenserna av klimatförändringar förutspås Sverige fram till år 2100 drabbas av översvämningar, höga temperaturer och utbredd torka. Syftet med detta arbete är att belysa fördelarna med gröna tak i relation till det övergripande ämnet och hur olika typer av tak kan påverka hanteringen av dagvatten och minska temperaturen i urbana områden. I studien analyseras också fastighetsföretagens beredskap att inkludera gröna tak i sina projekt. Målet med studien är att öka medvetenheten om fördelarna med gröna tak och påverka framtida beslut inom detta område.

Datainsamling och intervjuer användes som metoder i arbetet. Resultaten av studien visar att gröna tak kan vara ett effektivt verktyg för att mildra konsekvenserna av klimatförändringar. De är särskilt relevanta för att motverka översvämningar på grund av deras förmåga att absorbera vatten, samtidigt som växtligheten på gröna tak bidrar till att reflektera solstrålar och avge vattenånga. Resultaten visar också att fastighetsföretagen har en positiv inställning till att integrera fler gröna tak i sina projekt.

Jämförelse av isoleringsmaterial ur ett miljöperspektiv och i relation till cirkulär ekonomi

  • Deltagare: Jamal Kadoura och Amjaad Shabaan.

Klimatsituationen i världen idag är ansträngd, och behovet av att utveckla och använda miljövänliga material och produkter inom byggsektorn ökar. Denna studie syftar till att kvantifiera och jämföra miljöpåverkan av olika isoleringsmaterial ur ett miljöperspektiv och i relation till cirkulär ekonomi. Fokus ligger på material baserade på naturliga resurser, såsom hampa och träfiber, samt återvunna material såsom cellulosa, jämfört med resurskrävande eller traditionella alternativ såsom mineralull. Studien syftar att vara ett verktyg för att hjälpa till med valet av hållbara byggmaterial genom att ge en grundlig förståelse för en mängd olika isoleringsmaterial. Metoden som tillämpats är en litteraturöversikt där skillnader mellan biobaserade isolering och mineralull jämförs på en teknisk nivå. Dessutom undersöker studien de viktigaste egenskaperna hos dessa material, såsom densitet, värmekonduktivitet, brandsäkerhet, fuktreglering, ljudisolering, koldioxidutsläpp, energiåtgång, återvinning, återanvändning och inköpspris. Resultaten av studiens jämförelse visar att biobaserade material är funktionella och uppfyller användarkraven. Studien presenterar fördelarna och utmaningarna med varje isoleringsmaterial, där mineralull av stenmaterial som är obrännbart material visar sig ha den bästa värmekonduktiviteten men sämre ljudisolering jämfört med biobaserade alternativ. Biobaserade material framstår som mer hållbara alternativ än mineralull när det gäller miljöpåverkan och koldioxidutsläpp vid tillverkning. De har också bättre hygroskopiska egenskaper, vilket bidrar till att reglera fukt i byggnaden. Återanvändning och återvinning är också enklare med biobaserade material jämfört med mineralullsisolering.

Det här projektet omfattas av sekretess och placeras i sal I105 på Utexpo.

Jämförelse av stomsystem för flerbostadshus i förhållande till tid, kostnad och CO2-avtryck

  • Deltagare: Thea Nord och Nina Edofsson.
  • Samarbetspartner: Skanska.

Valet av stomsystem är ett av de första och viktigaste stegen under projekteringsprocessen. Valet grundar sig på många viktiga faktorer, bland annat hur lång tid det tar att bygga, hur mycket det kostar samt hur stort CO2-avtryck det har. Det finns studier som beskriver de olika faktorerna för olika stomsystem, men ingen som samlar fyra av de vanligaste stomsystemen i samma studie. Det finns inte heller någon studie som inkluderar tidigare erfarenhet och inställning i förhållande till de konkreta fakta som finns om de stomsystem som används.

Denna studie, i samarbete med Skanska Väst, analyserar en prefabricerad KL-trästomme, en prefabricerad betongstomme, en hybridstomme i KL-trä och betong samt en kombinationsstomme med stålpelare och plattbärlag och jämför faktorerna: tid, kostnad och CO2-avtryck.

Kalkyler och livscykelanalyser har gjorts på de fyra olika stomsystemen, vilket visar att hybridstommen i KL-trä och betong var den stomme som i sammantaget presterar bäst i de tre kategorierna. Kombinationsstommen med stålpelare och plattbärlag kom därefter, följ av den prefabricerade betongstommen och sist den prefabricerade KL-trästommen. Intervjuer med medarbetare på Skanska visade att den kunskap och erfarenhet som de besatt i viss mån stämde överens med de resultat som kalkyler och livscykelanalyser visade, men att inställningen till att fortsätta jobba med den relativt nya stommen i KL-trä är god. Samtalen pekar också på att det krävs bredare erfarenhet gällande en stomme i KL-trä för att kunna öka användandet och utveckla de metoder som finns idag.

KL-trä som klimatvänligt ersättning för stål i befintligt flerbostadshus

  • Deltagare: Adam Lindqvist och Marcus Ahlgren.
  • Samarbetspartner: Ottosson & Wolrath byggkonsult AB.

I en tid där global hållbarhet och att minska koldioxidutsläpp är centrala utmaningar, har medvetenheten om klimatpåverkan och hållbara byggmetoder inom byggbranschen ökat. Denna studie behandlar frågan om att ersätta traditionella stålpelare med korslimmat trä (i fortsättningen förkortat KL-trä) som bärande konstruktion i ytterväggarna i en befintlig byggnad. Den befintliga byggnaden kommer dessutom att byggas på med ytterligare våningsplan för att få en djupare förståelse ifall användningen av KL-trä är en potentiell lösning för att minska sektorns ekologiska fotavtryck.

Studiens syfte är att utvärdera potentiella fördelar med att ersätta stålpelare med bärande väggar av KL-trä i flerbostadshus. De tre aspekterna som kommer att analyseras är ytterväggens totala koldioxidutsläpp i tillverkningsprocessen beroende på våningshöjd, väggens totala materialkostnad beroende av våningshöjd samt väggkonstruktionens U-värde beroende på våningshöjd. Genom dessa tre frågor strävar studien efter att bidra till en djupare förståelse för KL-träets potentiella roll som ett hållbart material inom den svenska byggindustrin.

Resultatet indikerar att KL-trä generellt presterar bättre än stål vad gäller minskad koldioxidutsläpp och kostnadseffektivitet, särskilt i högre byggnader. Skillnaderna är försumbara i lägre byggnader men blir betydande när höjden ökar. KL-träkonstruktionen uppvisar konsekvent bättre termisk prestanda över alla byggnadshöjder. Studiens resultat understryker vikten av välinformerade materialval för att skapa ekonomiskt och ekologiskt hållbara byggnader.

Långsiktiga klimatförändringars påverkan på hållbarheten av befintliga byggnader

  • Deltagare: Annie Andersson och Elin Arvidsson.

Arbetet presenterar en fallstudie där tre fiktiva grundkonstruktionstyper av platta på mark jämförs med avseende på relativ fuktighet vid olika klimatscenarier. Målet med arbetet är att besvara frågan på hur ett potentiellt framtidsklimat påverkar hållbarheten hos befintlig bebyggelse med avseende på platta på mark, samt identifiera vilka konsekvenser en ökning av relativ fuktighet i grundkonstruktioner för med sig för dess beständighet.

Minskning av klimatpåverkan på renoveringsprojekt av flerbostadshus

  • Deltagare: Ludvig Agnebrink och Joel Borg Hägglund.
  • Samarbetspartner: Halmstad Fastigheter AB (HFAB).

Renovering och ombyggnation är betydande källor till växthusgasutsläpp inom bygg- och fastighetssektorn. Trots ett ökat intresse för klimatdeklarationer vid renovering och ombyggnation är kunskapen inte lika omfattande som vid nybyggnation. Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för vilka delar av renoveringsprojekt som har störst klimatpåverkan och ge förslag på åtgärder eller alternativa material och produktval för att minska utsläppen.

För att analysera klimatpåverkan har beräkningar utförts på ett renoveringsprojekt med hjälp av ett rotberäkningsverktyg från WSP. Beräkningarna inkluderar emissioner från modul A1-A3 och har kompletterats med produktspecifika data från EPD:er.

Resultaten visade att utbyte av vitvaror i köket och fönster har den största klimatpåverkan på grund av hög energiåtgång och resursförbrukning vid tillverkning. Även om detta resultat är specifikt för studien, indikerar teori och intervjuer att material- och produktval generellt har betydande klimatpåverkan i sådana projekt. Viktigt att notera är att vilka produkter och material som har störst påverkan kan variera beroende på faktorer som befintligt tillstånd, lokala förhållanden och projektets omfattning.

För att minska klimatpåverkan föreslås åtgärder som återbruk och återvinning av material och produkter, särskilt för produkter med hög klimatpåverkan som vitvaror och vissa byggmaterial. Dessutom rekommenderas val av klimatförbättrade alternativ till material och produkter med lägre CO2-avtryck eller tillverkade med mer hållbara metoder. Varsam renovering, där befintliga material och produkter bevaras och återanvänds, förespråkas också för att minska behovet av nya resurser och därmed minska klimatpåverkan.

Omgivningspåverkan

  • Deltagare: Mohamad Hasan Abdulaal och Mohammad Alfalah.
  • Samarbetspartner: SWECSA AB.

Detta forskningsarbete undersöker effekterna av grundläggningsmetoder i kohesionsjord, särskilt inom Göteborgs löslerjordar. Dessa jordar kan ofta stöta på problem som rörelser av jordmassor, vilket kan leda till instabilitet. Syftet med studien är att analysera lämpliga metoder som kan användas för att reducera massundanträngning i form av horisontala rörelser. Studien innefattar en noggrann litteraturgenomgång för att förstå befintliga kunskaper samt fältstudier för att samla in data om markens egenskaper och beteende. Studiens resultat indikerar att anpassning av pålningsordningen och användning av tekniker för att minimera jordrörelser kan signifikant minska risken för skador på befintliga konstruktioner. Genom att välja lämpliga pålningsmetoder och tillämpa geotekniska strategier kan projektens säkerhet och hållbarhet förbättras betydligt.

Tillämpning av de identifierade strategierna och teknikerna kan leda till en tryggare och mer hållbar stadsutveckling i Göteborg och andra områden med liknande geotekniska utmaningar. Genom att använda vetenskapliga metoder och välgrundade strategier kan geotekniska risker hanteras effektivt, vilket möjliggör säkrare och mer hållbar stadsutveckling. Denna studie bidrar till den övergripande förståelsen för geotekniska processer och tillämpningar och kan vägleda framtida forskning och praktik inom området.

Påverkan av en växtfasad på en befintlig byggnad i Halmstad

  • Deltagare: Ronja Olsson och Lisa Wallmark.

I takt med att befolkningsmängden ökar, blir de svenska städerna alltmer urbaniserade. Som en konsekvens av detta mår folk allt sämre och den globala uppvärmningen har blivit ett faktum. Byggnader ersätter grönområden och nya metoder måste därför implementeras för att återinföra grönskan i städerna.

Denna studie har genomförts för att undersöka hur en vägg på en befintlig byggnad i Halmstad, påverkas av att bära upp en växtfasad med hänsyn till bärförmåga, fukt, energiprestanda och ekonomi. Metoden för den kvalitativa studien innefattar litteratursökning, intervjuer och beräkningar för fukt, värme och bärförmåga.

Studien resulterade i att växtfasader fungerar som tilläggsisolering, att fukt inte påverkar den befintliga väggen tack vare en ångspärr samt att den beräkningsgrundade väggen klarar av tyngden från växtfasaden. Kostnad för montering och underhåll kan variera i ett stort intervall och det finns stora urval av växtarter. Det är viktigt att hitta växter som klarar av klimatet för den specifika väggen. Ett bredare urval av växter finns bland de som vissnar på ett vackert sätt och därmed inte är vintergrön.

Efter intervjuer kan det konstateras att växtfasader kräver lite underhållning och att underhållskostnaderna därmed är konstanta. På sikt kommer en del av kostnaderna reduceras då nedkylnings- och uppvärmningskostnader kommer minska, eftersom växtfasaden fungerar som tilläggsisolering.

Re-Con Zero-ballast som ersättning för jungfruligt bergmaterial i betongproduktion. En studie av dess egenskaper och effekter.

  • Deltagare: Ahmad Alfara och Osama Alfara.
  • Samarbetspartner: Sydsten & Mapei AB.

Studien utforskar användningen av Re-Con Zero ballast, framställd från återvunnen betong, som ett alternativ till jungfruligt bergmaterial i betongproduktion. Syftet är att bidra till en mer hållbar byggbransch genom att minska användningen av traditionellt ballastmaterial och samtidigt minska mängden betongavfall. Re-Con Zero ballast jämförs med traditionellt ballastmaterial i termer av densitet, vattenabsorption och mekaniska egenskaper såsom sättmått, lufthalt och tryckhållfasthet.

Tester indikerar att även om betong med Re-Con Zero ballast uppvisar högre vattenabsorption och lägre densitet, kan dessa egenskaper balanseras med noggranna blandningsproportioner för att inte försämra betongens mekaniska prestanda. Studien genomförs i samarbete med Mapei AB och AB Sydsten och syftar till att stärka användningen av hållbara byggmaterial inom industrin.

Stommaterialets klimatpåverkan? En jämförelse mellan stål- och limträstomme i en hallbyggnad

  • Deltagare: Robert Törnkrantz.
  • Samarbetspartner: LGL Construction AB.

Bygg och fastighetssektorn står för en hög påverkan av växthusgasutsläpp i Sverige som drastiskt måste sänkas för att nå de klimatmål som EU kommissionen och Sveriges riksdag har kommit fram till. Nylig upptäckt är att vid konstruktion vid typiska hallbyggnader av stål har man börjat se andra möjligheter för att sänka klimatpåverkan, där hallbyggnader av limträ börjats jämföras och implementerats som ett substitut.

Syftet för detta arbete är att undersöka klimatpåverkan för en hallbyggnad av en befintlig stålstomme, jämfört med en fiktiv limträstomme.

Detta gjordes genom att beräkna godtagbara dimensioner för delar av limträstomme utifrån de underlag och rekomendationer som krävs för att på så vis få fram en totalvikt som kan jämföras med den befintiga stålstommens totalvikt. Dessa totalvikter utgör sedan beräkningar för klimatpåverkan med måttet kg CO2e som görs genom en livscykelanalys av skedena A1-A3. Utöver stommens delar beräknades även grundsulornas dimensioner för att se en skillnad i klimatpåverkan.

Tvärkraftskapacitet för håldäck med en igjuten kanal

  • Deltagare: Anna Wester och Moa Fröling.
  • Samarbetspartner: Strängbetong i Veddige.

Syftet med projektet är att ta fram en reviderad beräkningsmodell för tvärkraftskapacitet för Strängbetongs håldäck med en igjuten kanal med S-bygel.

Studiens metodik innefattar att provocera fram tvärkraftskapaciteten hos håldäck med en igjuten kanal genom experimentellt förstörande tester av två olika håldäcksprofiler i betong. Igjutningarna tillverkas med och utan S-bygel för att analysera deras inverkan på tvärkraften. Experimenten utförs med fullskaleprover enligt SS-EN 1168:2005 Annex J under två dagar. Utifrån provresultaten från belastningstesterna samt med utgångspunkt från resultaten från beräkningsmodellen i SS-EN 1168:2005 Annex F genomförs analyser av tvärkraftskapaciteten för att skapa en reviderad beräkningsmodell.

Resultaten visar att betongens tryckhållfasthet är bättre än förväntat. Håldäckens tvärsnittsmått ligger inom godkända värden. Medelvärdesberäkningar visar att S-bygeln ökar tvärkraftskapaciteten, men det är svårt att verifiera ökningen. Standardmodellen i SS-EN 1168:2005 Annex F överskattar tvärkraftskapaciteten vid jämförelse med de belastningstest som genomförts. Reviderade beräkningsmodeller ger tvärkraftskapacitet under standardmodellen, men även under den teoretiskt beräknade brottlasten för majoriteten av kategorierna.

Det går att revidera standardmodellen, däremot har resultaten stor spridning och med tre belastningstest går det att konstatera att det är för få belastningstest för att kunna uppfylla syftet med den här studien.

Undersökning av betongens hållfasthetsklass påverkan på klimatavtrycket hos stommar

  • Deltagare: Mery Eko.

En ökande medvetenhet om klimatförändringar och behovet av att minska utsläppen av växthusgaser har lett till ett ökat intresse för att undersöka hur olika material och konstruktionsmetoder påverkar klimatavtrycket hos byggnader. Betong anses vara ett av de mest använda byggmaterialen globalt sett och utgör en grundläggande komponent inom bygg- och anläggningsindustrin. Dess rykte som ett pålitligt material beror främst på dess exceptionella strukturella integritet och mångsidighet, vilket gör det till ett prefererat val för en mängd olika byggprojekt, från bostadshus till storskalig infrastruktur. Central för betongens prestanda är dess hållfasthet, en nyckelfaktor för att säkerställa konstruktionernas hållbarhet och långsiktiga livslängd. Studien utforskar hur betongens hållfasthet relaterar till dess miljöpåverkan, specifikt koldioxidutsläpp. Genom att jämföra 6-våningsbyggnader med olika betonghållfastheter analyseras deras koldioxidutsläpp och dimensioner. Frågeställningen är om högre hållfasthet, som kräver mer cement och genererar mer CO2 vid produktionen, kan kompenseras av besparingar inom transport och stål på grund av mindre betong- och stålvolym. Målet är att vägleda beslutsfattare i val av betonghållfasthet för att främja hållbar byggpraxis. Resultaten visar att CO2-utsläppen från produktionen kan balanseras av transport- och stålbesparingar. Design 1, med lägre betonghållfasthet, hade 2,5 procent mer CO2-utsläpp jämfört med Design 2 med högre hållfasthet.

Undersökning av energieffektivitet och renoveringsåtgärder på ett småhus från miljonprogrammet

  • Deltagare: Melissa Haddad och Zaid Al-Taie.

Detta examensarbete undersöker hur man kan öka energieffektiviteten vid renoveringar av ett småhus från miljonprogrammet, med fokus på ett hus i Stockholm. Arbetet analyserar husets energiprestanda och identifierar energiförluster i enlighet med boverkets byggregler (BBR). Genom simuleringar och fallstudier jämförs energianvändning före och efter renovering, kostnadseffektivitet samt miljöpåverkan av olika åtgärder som isolering och installation av energieffektiva system. Studien visar att dessa åtgärder kan halvera energiförbrukningen och kraftigt minska CO2-utsläppen, med resultat som understryker renoveringars ekonomiska och miljömässiga fördelar jämfört med nybyggnad.

uppdaterad

Kontakt

Dela

Kontakt