Högskolan i Halmstad utbildar industrin om den fjärde industriella revolutionen
Den fjärde industriella revolutionen innebär att industrin ska digitaliseras. Högskolan i Halmstad leder projektet Industri 4.0, som är ett samarbete mellan flera lärosäten och industrin i syfte att rusta industrin för den digitala omställningen. Nu får projektet ytterligare 30 miljoner kronor från Vinnova för att utveckla ett smörgåsbord av korta internetbaserade utbildningsmoduler. Modulerna riktar sig till såväl yrkesverksamma ingenjörer som högskolestudenter på avancerad nivå.
”Den fjärde industriella revolutionen tar digitaliseringen ett steg längre. Nu går vi från traditionell maskinteknik mot att använda så kallade cyberfysiska system – datorbaserade system som interagerar med maskiner genom sensorer som hämtar in data från omgivningen.”
Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik
Den första industriella revolutionen innebar en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, en utveckling som drevs genom möjligheten till masstillverkning med maskinella hjälpmedel. Den andra industriella revolutionen präglades av införandet av elektricitet, förbränningsmetoder och stål. Den tredje industriella revolutionen, eller den digitala revolutionen, kännetecknades av införandet av informationsteknologiska tillverkningssystem. Nu, en bit in på 2000-talet, är vi framme vid den fjärde industriella revolutionen.
– Den fjärde industriella revolutionen tar digitaliseringen ett steg längre. Nu går vi från traditionell maskinteknik mot att använda så kallade cyberfysiska system – datorbaserade system som interagerar med maskiner genom sensorer som hämtar in data från omgivningen. Det är visserligen spännande, men det kan också vara svårt för en maskiningenjör att hänga med, och det är här som projektet Industri 4.0 vill hjälpa till, berättar projektledare Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik.
Kursmoduler både för studenter och yrkesverksamma
I samarbete med Produktionsakademin, som samlar svenska lärosäten med utbildning och forskning inom produktions- och tillverkningsindustrin, har Högskolan i Halmstad tillsammans med tolv andra lärosäten tagit fram ett antal utbildningsmoduler.
– Från början var det tänkt att modulerna skulle kunna användas på våra ingenjörsutbildningar, men sedan kom covid-pandemin och plötsligt såg vi ett enormt behov av kompetensutveckling inom industrin. Vi var snabba att ställa om och producerade i stället en rad olika digitala kurser som medarbetare inom industrin kunde ta del av på distans. Vi jobbade ihop med industriföretagen och tog fram ett system för e-lärande som vi kallar för Ingenjör 4.0, säger Bengt-Göran Rosén.
Den fjärde industriella revolutionen tar digitaliseringen ett steg längre. Nu går vi från traditionell maskinteknik mot att använda så kallade cyberfysiska system – datorbaserade system som interagerar med maskiner genom sensorer som hämtar in data från omgivningen.
Kraftsamling för Sverige
Det hela började år 2019 när regeringen lanserade fyra strategiska samverkansprogram för att stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft och möta de stora samhällsutmaningarna. Ett av programmen fokuserar på kompetensförsörjning och livslångt lärande och ett annat handlar om näringslivets digitala strukturomvandling.
– Samverkansprogrammens leds av grupper som ska skapa innovativa lösningar på olika samhällsproblem. Flera av medlemmarna i grupperna kommer från industrin, eller från Sveriges ingenjörer och Teknikföretagen, och hade stött på Industri 4.0 tidigare. De lyfte det som ett gott exempel, och som ett resultat av det blev vi ombedda att skicka in en ansökan till Vinnova, säger Bengt-Göran Rosén och berättar att pengarna ska användas för att utveckla ännu fler kursmoduler:
– Vi fick 30 miljoner kronor som ska användas för att driva projektet vidare, bland annat genom att ta fram fler kurser. Vi har nu 15 kursmoduler och målet är att erbjuda 48. Vi jobbar också med metodiken och pedagogiken kring utbildningarna, och med hur vi kan paketera modulerna för att passa olika yrkesgrupper. Tanken är att vi ska kunna använda lärdomarna som vi samlar på oss även i andra projekt som är centrerade kring det livslånga lärandet.
Både digitalt lärande och praktiska moment
Även om grunden i kursmodulerna är digital finns det möjlighet att träffa sin lärare och de andra kursdeltagarna. Bengt-Göran Rosén framhåller att det personliga mötet som viktigt:
– Även vid distansundervisning behöver deltagarna få en chans att träffa och prata med läraren och med de andra som läser kursen. Därför ingår det webbinarier i alla kurser. Dessutom har vi jobbat med att ta fram mobila labb-kit för en del av kurserna. Vi har labb-utrustat en trailer som kan rullas ut till de företag som köper kurserna. I ingenjörsutbildningar är det praktiska arbetet viktigt, och på detta sätt kan vi erbjuda utrustning även om den inte finns tillgänglig på företaget i fråga.
Intresset för projektet är stort, inte bara nationellt utan även utanför Sveriges gränser.
– Vi har fått förfrågningar om samarbete både från Slovakien och Finland, förhoppningsvis kan projektet få ringar på vattnet, säger Beng-Göran Rosén och avslutar:
– Det här är verkligen ett intressant och roligt projekt att jobba med, och det är väldigt kul att Högskolan i Halmstad har den samordnande rollen. Vi har kommit en bra bit på väg, men det finns mycket kvar att göra och det är oerhört spännande.
Text: Christa Amnell
Bild: iStock
