Ideas bjöd in till föredrag om konspirationsteorier
I måndags, den 25 april, var Kent Werne, journalist, författare och föreläsare, på Högskolan för att hålla ett föredrag om konspirationsteorier inom konceptet ”demokratisoppa”. Han pratade om hur konspirationer uppstår, varför folk tror på dem och vilka konsekvenser de kan få. Föredraget arrangerades bland annat av tankesmedjan Ideas som har sin hemvist på Akademin för lärande, humaniora och samhälle på Högskolan.
”Om konspirationsteorier används till att smutskasta olika grupper kan det i sin tur leda till angrepp på och misstro mot demokratin, vilket vi såg under stormningen av Kapitolium i Washington år 2021.”
Kent Werne, journalist, författare och föreläsare
Tillsammans med Den globala skolan, Folkuniversitetet och Europa Direkt Halland bjöd tankesmedjan Ideas in till ett föredrag om konspirationsteorier med journalisten och författaren Kent Werne. Föredraget var en del i konceptet ”demokratisoppa”, där publiken över en sopplunch får lyssna på och delta i intressanta samtal om demokrati.
Covid-19 och digerdöden
Kent Werne pratade dels om de konspirationsteorier som uppstod på grund av kunskapsluckor som fanns i början av covid-19-pandemin, dels om konspirationernas historia som sträcker sig ända tillbaka till digerdöden på 1300-talet. Han belyste hur konspirationsteorier länge har funnits runt oss, men att teknikens möjligheter gör att de nu får spridning snabbare än någonsin tidigare – jorden runt.
Journalisten och författaren Kent Werne har skrivit två böcker som handlar om konspirationsteorier.
– Att vissa av oss tror på konspirationsteorier beror på starka psykologiska faktorer, något som är väldigt utbrett. I grund och botten byggs teorierna upp på alternativa fakta och en stor del spekulation, berättar Kent Werne och fortsätter:
– Det negativa är att vårt samhälle blir sårbart och detta riskerar att få konsekvenser i verkligheten. Om konspirationsteorier används till att smutskasta olika grupper kan det i sin tur leda till angrepp på och misstro mot demokratin, vilket vi såg under stormningen av Kapitolium i Washington år 2021.
Forskning om desinformation och konspirationsteorier
Efter Kent Wernes föredrag fick publiken ställa frågor. I publiken satt bland andra Högskolans forskare som tillhör forskningsprojektet RE-DACT. Det är ett projekt där tvärvetenskaplig forskning bedrivs om just desinformation och konspirationsteorier. Inom projektet erbjuds också utbildning för organisationer kring temat.
Nästa tillfälle då tankesmedjan Ideas bjuder in till samtal om samhällets samtids- och framtidsfrågor är den 9 maj. Då handlar det om klimat- och ekosystemkrisen i ett EU-perspektiv.
Text: Hanna Liljegren
Bild: Ida Fridvall
Publicerad
kontakt
-
Ingen giltig användare vald.
Dela
