HILF: Hur tog jag min plats? Unga immigrerade kvinnors framgångsrika väg in i det svenska samhället

Samhällsutvecklingen karaktäriseras idag av globalisering och migration och det är i dessa processer som olika slags utmaningar uppstår på makronivå, men även i människors vardag. Immigranter får i högre grad fysiska och mentala hälsoproblem (Manesis 2014; Lecerof et al., 2016) och nyanlända exkluderas ofta när de kommer till sitt nya land (Viruell-Fuentes et al., 2012). I synnerhet är unga immigrerade kvinnor en grupp som i hög grad riskerar diskrimineras och marginaliseras i arbete (Regeringskansliet, 2017), högre utbildning (Bayati, 2014) och civilsamhälle (Osterlund & Seippel, 2013), vilket skapar ojämlikhet i hälsan (Nakhaie & Wijesingha, 2014). Samhället och dess organisationer behöver hitta konstruktiva strategier för den förändrade situation som det mångkulturella samhället innebär (Esses et al. 2017). God integration främjar hälsa och identitetsskapande i det nya samhället (Zacheus, 2010).

Till skillnad mot tidigare forskning, som ofta ägnats åt problematiska aspekter av migration och hälsa, fokuserar detta forskningsprojekt på vad som främjat unga immigrerade kvinnors integration in i arbetsliv, utbildning och civilsamhälle.

Det övergripande syftet med projektet är att utforska vad som varit avgörande för hur unga immigrerade kvinnor tar sig in i och tar plats i samhället. Följande forskningsfrågor ska besvaras:

• Vilka förutsättningar och vad för meningsskapande upplever unga immigrerade kvinnor varit avgörande för att främja deras integrationsprocess i samhället?
• Vilka typer av vändpunkter upplever unga immigrerade kvinnor har bidragit till att de kunnat erövra olika positioner i samhällets arenor (arbetsliv, utbildning och civilsamhälle)?
• Hur upplever unga immigrerade kvinnor att vändpunkterna har påverkat deras personliga utveckling, agens, hälsa och välbefinnande?
• Vilka handlingshorisonter (möjligheter om framtiden) uppfattar unga immigrerade kvinnor att de har?
• Hur kommer unga immigrerade kvinnors väg in i ett nytt samhälle till uttryck i den internationella forskningen?

För att studera ovanstående kommer Hodkinson och Sparkes (1997) modell om karriärvägar att användas. Även ett intersektionellt perspektiv används för att synliggöra hur unga immigrerade kvinnor kan ha olika perspektiv på integration och karriärvägar samt framtidshorisonter beroende på exempelvis socioekonomi, etnicitet och religion (de los Reyes & Mulinari, 2005) samt hälsa och livsvillkor. Data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer (Rapley, 2004) som följer livshistoria principen.