Charlotte Sylwander, hälsa och livsstil

Hej, Charlotte. Vad forskar du om?

– I min avhandling undersöker jag en grupp individer med knäsmärta över tid, ett projekt som utgår från FoU Spenshult, ett fristående forskningscentrum med fokus på epidemiologisk, klinisk och patientnära forskning. Just knäsmärta har visat sig vara en tidig riskfaktor för både utveckling av knäartros och långvarig smärta, och där ligger mitt fokus. Jag forskar om tidiga riskfaktorer för att utveckla just långvarig smärta samt hälsofrämjande faktorer. Syftet är att bättre förstå hur vi kan ta oss an dessa tidiga riskfaktorer så att färre individer utvecklar en svår smärtproblematik. Det gör jag genom att också undersöka nivå av ”hälsolitteracitet”, det vill säga individers förmåga att finna, förstå, värdera och ta beslut utefter hälsoinformation, men också genom att få en ökad förståelse för vad de redan gör för sin hälsa.

Hur är det att vara doktorand?

– Det var väldigt märkligt till en början innan jag fann mitt lugn i rollen – dels på grund av att jag började precis när pandemin startade, dels för att jag i början tänkte att jag måste prestera och ”bevisa” att jag var bra nog för att vara doktorand. Det är trots allt en tuff miljö på så sätt att allt du gör granskas flera gånger, och det är lätt att fokusera på det negativa. Det är därför viktigt att ha bra handledare som kan lotsa dig genom både kunskapsmässiga och känslomässiga utmaningar. Har du det är det en otroligt spännande resa.

– Att vara doktorand handlar inte om att kunna allt utan om att vara öppen för att lära sig mer om denna spännande forskningsvärld, att utveckla sin analytiska och reflekterande förmåga och en ödmjukhet inför det faktum att det är omöjligt att kunna allt. Det är en lärande resa som går upp och ner och aldrig tar slut.

Hur ser en typisk dag ut?

– Spontant vill jag säga att det inte finns någon typisk dag. Jag bestämmer själv när och hur jag vill arbeta, vilket är en otrolig lyx och något jag uppskattar. Det bidrar till min kreativa process, vilket är en viktig del inom forskning. Det mest typiska är jag alltid börjar med att kolla mejlen och lägger upp en plan utefter dagsform. Känner jag mig kreativ och pigg för att producera nytt, till exempel skriva en diskussion i en artikel, så gör jag det. Om inte väljer jag att arbeta med något mer konkret. Det blir ofta en mix av båda, men det beror på var man befinner i forskningsprocessen eller om man läser kurser.

Hur är det att doktorera när man samtidigt är knuten till ett företag?

– Jag är anställd på ett forsknings- och utvecklingscentrum, FoU Spenshult. Det betyder att jag alltid befinner mig i en forskningsmiljö vilket är positivt ur flera synpunkter. Det är som en andra forskningsskola eftersom det alltid sker forskningsrelaterade samtal och diskussioner där, även om ämnen som inte är direkt relevanta för min forskning. Detta breddar min referensram och förståelse för forskning rent generellt, vilket är väldigt givande.

Har du några råd till nya doktorander?

– Ingen förväntar sig att du ska ha koll och kunna allt från början, så försök att inte heller lägga den pressen på dig själv. Öva tidigt på att acceptera att saker och ting kommer att ändras och ta längre tid än du har planerat – flera vändor på en analys, till exempel, eller att ett manus ändras, är en del av processen.

– Mitt mantra är ”Lita på processen”. Det innebär att även de ”negativa” stunderna, känslan av att ”jag förstår ingenting” och motgångar, faktiskt är en viktig och betydelsefull del i att komma framåt. Det är viktigt att fira dina framgångar, stora som små! Och till sist, lyssna på Doktorandpodden!

Text och bild: Emma Swahn