Våtmarkscentrum

Våtmarkscentrum för samman forskare som arbetar med tillämpade aspekter inom våtmarksekologi. Forskning vid Våtmarkscentrum rör frågor kring förvaltning, restaurering, ekologi, ekosystemtjänster och skapande av våtmarker.

En grupp personer sitter på en grön äng. Foto.

Skötsel, restaurering och skapande av våtmarker gynnar biologisk mångfald samtidigt som olika nyttigheter för samhället (ekosystemtjänster) uppnås som t.ex vattenrening, vattenmagasinering, skydd mot översvämningar, ökade landskapsvärden, höjd livskvalitet, kolinlagring. Våtmarkscentrum medverkar i nationella och internationella samarbeten kring våtmarker och vattenfrågor.

Våtmarkscentrum drivs i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Hushållningssällskapet i Halland och Sydvatten.

Bakgrund

Övergödningen i sydöstra Kattegatt blev påtaglig vid mitten på 1970-talet då massförekomster av grönalger uppträdde och bland annat störde badlivet längs stränderna. När sedan syrebrist slog ut djurlivet vid bottnarna i början av 1980-talet blev problemet akut i Laholmsbukten. Därför, och som resultatet av en stor tvärvetenskaplig markanvändningsstudie i slutet av 1980-talet, startades våtmarksprojekt med försöksanläggningar i Halland. Tanken var att man inte enbart skulle satsa på att minska läckage och utsläpp av kväve, utan också öka kväveavskiljningen på vattnets väg mellan åker och hav.

I Halland finns nu lång erfarenhet av arbete med våtmarker för att skydda kustvattnet och intresset för våtmarker har hela tiden ökat. I Halland kom våtmarkskonceptet tidigt att även innefatta våtmarker inom tätbebyggelse som ett naturligt element i stadsbyggnadsplaneringen. Nu i början på 2020-talet finns en stor insikt i samhället avseende våtmarkers betydelse i såväl jordbrukslandskapet som i urbana miljöer.

Experimentvåtmarker

En unik försöksanläggning för vetenskapliga experimentstudier är belägen vid Plönninge utanför Halmstad. Anläggningen består av 18 likformade (10m långa och 4m breda) våtmarker. Genom att variera t.ex. vegetationssammansättning, vattendjup eller vattenflöde mellan olika våtmarker kan betydelsen av olika faktorer för avskiljningen av föroreningar testas.

En våtmark bestående av gräs och vatten. Foto.

Vattnet tillförs via fördelningsbrunnar, där möjlighet ges att dosera olika tillsatser. Utformningen gör det möjligt att ändra flödet så att man kan undersöka effekten av flera olika vattenflöden. Djupet kan också kontrolleras och varieras i dammarna. Vattnet som tillförs är i första hand kväverikt grundvatten vilket ur försökssynpunkt är idealiskt för forskning kring kväveavskiljning från nitratrikt vatten. Anläggningen utformas även så att det skall vara möjligt att dosera vatten med andra substanser i inflödet till våtmarkerna.

Fotocollage från våtmarker.

Varför våtmarker?

Synen på våtmarker har växlat genom tiderna

För hundra år sedan upptogs stora delar av Sveriges idag rika jordbruksbygder av våtmarker. Genom målmedveten satsning på utdikning och dränering har dessa våtmarker i stort sett försvunnit. Förlusten av våtmarker har lett till en utarmning av landskapet som gör det mer sårbart på flera sätt. Den biologiska mångfalden har utarmats och läckaget av näringsämnen har ökat med övergödning i kustnära hav som följd.

Forskningen har på olika sätt visat hur man kan utnyttja våtmarker som ett verktyg i miljöarbetet. Genom att skapa eller restaurera våtmarker erhålls olika tjänster för samhället, så kallade ekosystemtjänster.

Ekosystemtjänster som våtmarker erbjuder

Vattenrening

Våtmarker reducerar kväve och fosfor men också tungmetaller och miljögifter, som till exempel läkemedelsrester. Våtmarker tar hand om diffusa utsläpp från jordbruket men fungerar även som ett steg i avloppsvattenrening.

Pollinering

Våtmarker kan öka antalet pollinerade insekter, eftersom våtmarker är en källa till dricksvatten och ett levnadshabitat för pollinerande insekter.

Biologisk mångfald

Våtmarker ökar den biologiska mångfalden i landskapet. Våtmarkerna används, tillfälligt eller permanent, av många olika arter för födosök, förökning eller som rastplats. Många landdjur så som insekter och groddjur har sina larvstadier i vattnet.

Fotomontage. En bild av en padda. En bild av en vit blomma.


Vattenmagasinering

Våtmarker kan bidra till att jämna ut flödesvariationer. Vatten som magasineras i våtmarker kan utnyttjas för bevattning och leder till ökad grundvattenbildning genom infiltration.

Livskvalitet

Våtmarker kan vara till direkt glädje för oss. Exempel är friluftsliv, sportfiske, jakt, fågelskådning, naturupplevelser, landskapsbilden, turism, skola och undervisning.

En hund som badar i en blank sjö.

Resursåtervinning

Våtmarker erbjuder möjligheter att återcirkulera näringsämnen, fram för allt fosfor, till jordbruksmark.

Livsmedelsproduktion

Våtmarker är barnkammare för fiskar, så som abborre och gädda.

Kolsänka

Våtmarker kan magasinera enorma mängder kol. Nedan syns en 70 cm lång borrkärna av kol i form av död växlighet från en 15 år gammal experimentvåtmark.

Ett foto på en stor kolbit.

Våtmarkscentrums strategi

Våtmarkscentrum är en fristående centrumbildning med bas vid Högskolan i Halmstad. Vårt nätverk omfattar personer med hög kompetens och praktisk erfarenhet när det gäller våtmarker, eutrofiering och interaktioner mellan land och vatten. Vi har ett ömsesidigt utbyte med lantbruksorganisationer, internationella och nationella forskargrupper, utbildningsverksamhet, kommuner, specialister, tjänstemän, konsulter och ideella föreningar. Våra samarbetspartners är bland andra SLU i Uppsala, Århus University, Linnéuniversitet, Sydvatten, Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen i Kalmar län, Ljungby kommun, Smålands Sjörike och Naturvårdsverket. Vår forskning presenteras på nationella och internationella konferenser.

En person som håller en föreläsning

Våtmarkscentrum ska utveckla våtmarksfrågor genom att:

  • utveckla kriterier för utformning och dimensionering av våtmarker, speciellt med avseende på optimering av närsaltsreduktion under varierande hydrologisk regim

  • utveckla metoder för anläggning och skötsel

  • studera våtmarkernas roll vid skyddet av den globala miljön (t.ex. som kolsänka, genom vattenmagasinering, för klimatreglering)

  • bidra till utveckling av metoder för övergripande planering av våtmarker kopplat till miljömål

  • bidra till utveckling av utvärderingsmetoder för våtmarker

  • ge möjligheter till vidareutbildning, undervisning och examensarbeten genom att tillhandahålla kompetens, utrustning och lokaler

  • vara ett attraktivt kompetenscentrum för forskare och externa intressenter

  • attrahera studiebesök, fortbildning, konferenser och samarbetsprojekt
Två personer som arbetar vid en damm.

Intresserad av våtmarksforskning? Vill du jobba med oss? Hör av dig till Antonia Liess.

uppdaterad

Kontakt

Dela

Kontakt