Patienter inom psykiatrin använder akutlappar för att förmedla sitt mående
För patienter med hög ångest kan förmågan att uttrycka sig försämras, så när Linda Zetterström började arbeta på en psykiatrisk avdelning efter sin sjuksköterskeexamen saknade hon ett konkret verktyg att använda för patienter med hög ångest. När hon en kväll såg ett par färgglada post-it-lappar väcktes idén att använda sig av dessa som så kallade ”akutlappar”.
”Resultatet från studierna kommer främst vara till nytta för patienterna, men även vara till hjälp för personalen som får ett konkret verktyg att arbeta med, vilket förhoppningsvis gör jobbet roligare. Vi tror också att det blir lättare med en gemensam struktur som de kan utgå från tillsammans.”
Maria Linde, student och sjuksköterska
De färgade lapparna i grönt, gult och rött är till för att patienten ska kunna signalera hur stark ångest hen känner. En röd lapp visar panikångest, en gul ökad ångest och en grön hanterbar ångest. Med hjälp av dessa kan personalen få en unik inblick i patientens värld och skapa en bra grund för samarbete. Vid hög ångest arbetar patienten och personalen tillsammans med aktiviteter och strategier som lindrar ångesten tills den är hanterbar igen och vid hanterbar ångest handlar det om vad de kan göra för att bibehålla nivån.
Det är också med hjälp av patienterna som verktyget utvecklats. En dag skrev en patient ner egna åtgärder på sina lappar och vad hen kunde göra för att dämpa ångesten.
– Jag tänkte att jag ville utveckla det här vidare och få patienten att skriva sina symptom på de gula och röda lapparna. Hen får då träna på att sätta ord på sina upplevelser, säger Linda Zetterström.
Det ledde till att verktyget utvecklades från post-it-lappar till mer utformade papper med rubriker för symptom/tecken och åtgärder. Akutlapparna utgår från ett personcentrerat tänkande, i detta fall patientens egen expertis av att leva med ångest. Akutlapparna är tänkta att ge patienten en ökad möjlighet till delaktighet i den egna vården och bättre självkännedom. Målet är att patienten ska hitta strategier som hjälper vid hanteringen av ångesten och få träna på att omsätta de i praktiken med stöd av personalen.
Ett exempel på hur akutlapparna kan se ut.
Efter att ha använt verktyget i sitt arbete ville Linda Zetterström studera det ytterligare i sitt examensarbete som hon skriver tillsammans med Maria Linde som en del av sin utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård. Maria och Linda arbetade även på samma avdelning när Linda började använda sig av akutlapparna.
Tillsammans ska de i sitt examensarbete genomföra studier för att visa på erfarenheter av att arbeta med akutlappar som stöd i ångesthantering inom psykiatrisk heldygnsvård. Tanken är att de ska genomföra två studier. Den första handlar om personalen som arbetar med akutlapparna för att se hur det är att arbeta med verktyget. Personalen som medverkar i studien är en blandning från två avdelningar där den ena arbetat med metoden en längre period och den andra har precis börjat. På så sätt kan de se hur skillnader och erfarenheter ser ut beroende på hur länge man använt sig av verktyget.
Den andra studien kommer inte ingå i examensarbetet, men det finns en plan att genomföra det på sikt. Anledningen är att de då vill intervjua patienter, och det kräver ett större förarbete med etikprövning. De inväntar just nu svar från den centrala etikprövningsmyndigheten om de får genomföra studien.
– Resultatet från studierna kommer främst vara till nytta för patienterna, men även vara till hjälp för personalen som får ett konkret verktyg att arbeta med vilket förhoppningsvis gör jobbet roligare. Vi tror också att det blir lättare med en gemensam struktur som de kan utgå från tillsammans, säger Maria Linde.
Linda Zetterström och Maria Linde studerar båda till specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård och arbetar samtidigt som sjuksköterskor.
Både Maria och Linda har studerat till sjuksköterskor på Högskolan i Halmstad. Efter att Maria arbetat sju år inom psykiatrin är hon fast besluten att arbeta med det här i resten av sitt liv, då var steget till en specialistsjuksköterskeutbildning naturligt för att få en formell kompetens. Hon har därför fått en utbildningsanställning där hon arbetar 50 procent och studerar 50 procent. Linda känner samma sak, så när hon fick chansen att studera till specialistsjuksköterska tog hon den, även om det innebär att hon arbetar 100 procent och studerar 50 procent.
– Det är tufft, men det går. Det är bra att utbildningen är på halvfart så det är faktiskt möjligt att göra både och, säger Linda Zetterström.
