Hjärtstartare

Våra hjärtstartare är placerade så att du har nära till en oavsett var du befinner dig på campus. Du behöver inte någon specifik utbildning eftersom hjärtstartaren är självinstruerande. Den ryms i en liten och smidig väska och är mycket pedagogiskt utformad för att minska risken för misstag vid hanteringen. En röst på svenska förklarar hur apparaten används. 

Studenter utbildas varje år

Även om det inte behövs utbildning för att hantera en hjärtstartare är det en god idé att gå en utbildning i hjärt- och lungräddning. Ungefär 450 personer kan hantera hjärt- och lungräddning på Högskolan. Varje år utbildas 60–70 sjuksköterskestudenter i att använda hjärtstartare och 60 studenter som är engagerade i nollningsaktiviteterna får utbildning i hjärt- och lungräddning.

Frågor och svar om hjärtstartare

Vad är en hjärtstartare (defibrillator)?

Det finns olika typer av hjärtstartare, den Högskolan använder är en Automatisk Extern Defibrillator (AED) som är lämpad att användas av personer utan sjukvårdsutbildning. Apparaten innehåller elektroder som fästs på den drabbades bröstkorg och därefter analyserar apparaten personens hjärtrytm. Om personens hjärtrytm inte är normal ges en elektrisk stöt som återstartar hjärtat.

Vem kan använda en hjärtstartare?

Alla får använda en hjärtstartare och det finns ingen lag som kräver att du ska ha utbildning för att använda den. Dock rekommenderas att gå en kurs i hjärt- och lungräddning och att repetera regelbundet.

Hur vet jag att jag gör rätt?

Hjärtstartarna på Högskolan är självinstruerande och talar svenska. Följ instruktionerna från hjärtstartaren och gå regelbundet utbildning i hjärt- och lungräddning för att hålla kunskaperna aktuella.

Kan man skada någon om man använder en hjärtstartare?

Inbyggda funktioner i apparaten gör att man inte kan tillfoga någon skada. Apparaten ger endast en elektrisk stöt på bestämda signaler som uppträder endast vid ett hjärtstopp. Det finns dock en del förhållningsregler som ska följas, till exempel att man inte ska röra den drabbade när en elektrisk stöt ska ges.

Hur vet jag att det är ett hjärtstopp? Hur vet jag när jag ska sluta använda den?

Vid hjärtstopp blir personen snabbt medvetslös och visar inga tecken på liv. När du har placerat elektroden på personen, kommer apparaten analysera och se om det behövs en elektrisk stöt (defibrillering) eller inte. Den kommer också tala om ifall fler stötar behöver ges beroende på om hjärtat återgår till sin normala rytm.

Hur vet jag om hjärtstartaren är redo att användas?

Hjärtstartaren gör en daglig självtest. Så länge den gröna lampan Redo-lampan fortsätter att blinka är det inte nödvändigt att testa defibrillatorn. Regelbundna kontroller görs genom att byta ut begagnade eller föråldrade förbrukningsartiklar och tillbehör vart annat och vart femte år. Vid arbetsmiljöronder kontrolleras också hjärtstartaren. Upptäcker du att apparaten saknas eller att den på något sätt verkar skadad, var god kontakta personalavdelningen på Högskolan.

Vem drabbas av hjärtstopp?

Plötsligt hjärtstopp kan drabba vem som helst. Det kan vara en familjemedlem, en kollega, en medmänniska på gatan eller en nära vän, ung som gammal.

Hur många drabbas av hjärtstopp i Sverige? Hur många överlever?

Varje år drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige och behandling påbörjas på cirka 4 000. Av dessa överlever endast cirka 400. Det innebär att majoriteten dör.

Var kan en hjärtstartare vara till nytta?

Eftersom hjärtstopp inträffar i alla åldersgrupper och ofta utan förvarning, är det omöjligt att precisera exakta platser för var en hjärtstartare bör placeras. Platser där det finns eller passerar mycket människor samt riskplatser som idrottsanläggningar, bad och liknande är lämpliga platser att placera hjärtstartare.