Forskarskola bygger broar

I dag går utvecklingen snabbare än någonsin vad gäller nya innovationer inom hälso- och sjukvård. Men vägen till att implementera forskningsresultat i praktiken kan ibland vara snårigare. Nu siktar en nationell forskarskola i hälsoinnovation, som koordineras av Högskolan i Halmstad, på att både kunna främja olika former av digital innovation inom vården och bygga broar mellan akademi, näringsliv och regioner.

Nationell forskarskola i hälsoinnovation

Nationell forskarskola i hälsoinnovation, som grundades 2022 med stöd från KK-stiftelsen, är ett samverkansprojekt mellan Högskolan i Halmstad, Blekinge tekniska högskola, Jönköping University, Mittuniversitetet, Mälardalens universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Dessutom deltar näringsliv, regioner och kommuner runt om i Sverige. I dag ingår 13 så kallade industridoktorander i forskarskolan, som kombinerar akademisk forskning med praktiskt arbete i näringslivet eller inom offentlig sektor.

Lina Lundgren är docent i hälsoteknik vid Högskolan i Halmstad och lokal projektledare för forskarskolan, där hon också handleder en av doktoranderna. I början låg projektets fokus på att stärka företags konkurrenskraft genom kompetensutveckling, berättar hon.

– Men efter hand har vi breddat konceptet till att även inkludera offentlig sektor. Det känns viktigt att ha en forskarskola som innehåller båda delar, och som kan skapa nätverk mellan hälso- och sjukvård och företag, säger Lina Lundgren.

Nätverkande och utbyte av erfarenheter

Lina Lundgren menar att deltagande i forskarskolan innefattar gemensamma kurser, seminarier och nätverksträffar, där även representanter från medverkande företag och organisationer deltar. Det stora värdet är att doktoranderna får träffas och diskutera tillsammans.

Som doktorand går man sin forskarutbildning på lärosätet där man är antagen, medan man är anställd av ett företag eller en organisation. Det som forskarskolan dessutom erbjuder är att doktoranderna får möjlighet att vara i en multidisciplinär miljö, där de möter doktorander som läser helt andra ämnen än dem själva men med det gemensamma intresset att studera hälsoinnovation ur olika perspektiv.

Förbättring av forskningskompetens i organisationer

– Doktoranderna skapar helt nya kontakter, både på ett personligt plan och i sina yrkesroller, och de här kontakterna kan komma att bli väldigt viktiga, säger Lina Lundgren.

Fokus för deltagande doktoranders studier kan handla både om konkreta utvecklingsbehov och om mer allmänna frågeställningar som syftar till att öka kunskapen inom organisationen.

– Viktigast är dock att lyfta blicken ytterligare och titta på hur man stärker sin egen förmåga till forskning. Det är inte alla organisationer som har egen forskningskompetens, en utbildad forskare har helt andra möjligheter att ta sig an olika typer av problem, säger Lina Lundgren.

Tre centrala forskningsområden

– Forskarskolan innefattar tre teman, där ett tema handlar om att utveckla hälsoinnovationer, ett annat om att stödja implementering av nya innovationer och ett tredje tema om att optimera spridning av innovationer. Sammantaget handlar det om att bidra till att skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna vara ledande vad gäller innovation inom hälso- och sjukvården, betonar Lina Lundgren.

– Då handlar det inte bara om att skapa innovationerna, utan lika mycket om att göra hälso- och sjukvården redo för att kunna implementera dem, säger Lina Lundgren.

AI och sårvård

En av forskarskolans deltagare är Oskar Gustafsson, som har en doktorandtjänst vid Akademin för Informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad genom Mölnlycke Healthcare som utvecklar och producerar medicinska produkter och lösningar för sårvård och kirurgi. Målet med hans doktorandstudier är att öka kunskapen om genomtänkta vårdförlopp för patienter som lider av svårläkta sår. Det var hans examensarbete, där AI-modeller fick förutspå antibiotikaresistens, som fick Oskar Gustafsson att vilja forska vidare i gränsområdet mellan AI och sjukvård.

Kroniska och svårläkta sår kan orsaka stort lidande och smärta, och i dag beräknas drygt 5 procent av sjukvårdens budget gå till sårvård. Trots detta ingår inte sårvård som del i läkarutbildningen och finns heller inte som en specialistkompetens.

– Sår är något som generellt har blivit underprioriterat inom vården, kanske för att det ofta inte handlar om något akut. När det gäller kroniska sår finns ofta en underliggande sjukdom som diabetes eller åderförkalkning, och då krävs en mängd olika specialiteter vilket gör det hela komplext, säger Oskar Gustafsson.

Nu tittar han på möjligheter att med hjälp av AI kunna hitta mönster för vårdförlopp och utfallet av sårvård genom att analysera sjukvårdsdata. Ett annat potentiellt projekt är ett samarbete med Akademin för hälsa och samhälle vid Högskolan i Halmstad, där hans data kan fungera vägledande i intervjustudier med patienter med svårläkta sår.

Betydelsen av samproduktion i forskningen

Deltagandet i forskarskolan har gett Oskar Gustafsson mycket, både socialt och vad gäller att delta i ett sammanhang.

– Det kan vara lite ensamt att vara doktorand. Men det hjälper mycket att som här träffa andra i olika skeden av doktorandprocessen, då blir man lugnad av att det finns ett slut på de stressiga perioderna, säger Oskar Gustafsson.

Nu går han genom forskarskolan en kurs om samproduktion i forskning och praktik, där fokus ligger på patientens del i vårdprocessen.

– Temat tilltalar mig väldigt mycket, eftersom när det gäller sår handlar det mycket om att förstå varför såret har uppkommit och typer av beteenden som kan leder till det. Då kan patient och vårdgivare tillsammans försöka komma på vad som krävs för att bli av med såret, säger Oskar Gustafsson.

Projekt om arbetsintegrerat lärande

Carina Fjällman, som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Melleruds kommun, är en annan av forskarskolans industridoktorander. I sitt doktorandprojekt vid Högskolan i Väst, som är baserat på så kallat arbetsintegrerat lärande, undersöker hon hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård kan samverka med andra sjuksköterskegrupper vid akuta ohälsotillstånd hos äldre som vårdas i hemmet.

– Mer och mer avancerad sjukvård flyttar ut till hemmen, och fler kommer att kunna bli vårdade längre hemma. Här kommer vården att behöva ha mer utrymme för arbetsintegrerat lärande där vi kan lära av varandra, säger Carina Fjällman.

Hon har deltagit i forskarskolan sedan starten, och menar att det redan gett otroligt mycket.

– Även om vi kommer från ganska olika bakgrunder jobbar vi alla mot ett gemensamt mål. Det blir många olika perspektiv, och det tycker jag är väldigt roligt, säger Carina Fjällman.

Förhoppningen är att hennes forskarkompetens kan bidra till att nya forskningsresultat kan implementeras snabbare i kommunens arbete.

– I dag tar det alldeles för lång tid innan forskningsresultat används i praktiken. Forskningskompetensen kommer göra det lättare för mig att arbeta med verksamhetsutveckling och se vilka kvalitetsindikatorer man behöver titta på, det tycker jag att vi redan har vinst av, säger Carina Fjällman.

AI och produktsäkerhet

En annan av forskarskolans industridoktorander är Ingela Mauritzon, vars doktorandprojekt handlar om att bättre förstå hur AI och språkmodeller kan användas inom medicinteknisk produktsäkerhet.

– I dag är de här säkerhetsprocesserna rätt luddiga. Här finns ett potentiellt användningsområde för AI för att undersöka skärningspunkten mellan innovation och regelverk, säger Ingela Mauritzon.

Hon har forskat på området i snart ett år, och beskriver processen som väldigt spännande.

– Det kan vara ganska klurigt med regelverk och en stor byråkrati kring AI-teknologi, samtidigt som det handlar om något nytt och innovativt som kan vara till stor hjälp. Det finns hinder i den här regelverkskulturen som ibland kan vara mer kulturella och känslomässiga än något annat, säger Ingela Mauritzon.

Något hon uppskattat särskilt under tiden i forskarskolan är de mer teoretiska kurserna.

– I höstas hade vi till exempel en kurs i hälsoinnovation med ett perspektiv på förändring. Det var jätteintressant och givande att få sätta hälsoinnovation i olika konkreta sammanhang, och att diskutera fram olika perspektiv tillsammans med andra kursdeltagare, säger Ingela Mauritzon.

Mångfalden bland doktoranderna ser hon som en stor fördel.

– Det som verkligen har varit roligt är att få andras perspektiv på sitt eget arbete. Jag ser fram emot att förhoppningsvis få skriva en artikel tillsammans med någon annan från forskarskolan, säger Ingela Mauritzon.

Möjligheter med digitaliserad vård

Lina Lundgren ser både möjligheter och utmaningar med morgondagens digitaliserade vård.

– I dag finns mycket teknologi som är redo att användas, men det är inte alltid som strukturerna för att använda den är redo. Det handlar om att kunna länka samman hela kedjan utifrån vilka behov som finns, och att ta fram innovationer till de behov som finns när det gäller implementering. Att kunna ta fram ett system som är skalbart i andra kontexter är också extremt komplext, och där finns stora utmaningar, säger Lina Lundgren.

Finansiering och framtidsplaner

I nuläget har Nationell forskarskola för hälsoinnovation finansiering fram till 2027, vilket innebär att nuvarande doktorander kommer att kunna fullfölja sina doktorandstudier. Förhoppningen är att kunna förlänga projektet och därmed kunna ta in fler doktorander genom ytterligare finansiering.

– Vi ser att det gör stor skillnad för doktoranderna att vara del av en forskarskola jämfört med att vara industridoktorand utan detta sammanhang. Vi tycker också att det är otroligt viktigt att den här typen av doktorander finns, som gör industri och offentlig sektor redo för att kunna arbeta med utmaningar på ett forskningsbaserat sätt. Det är inte bara i akademin som forskningen bör ske, utan i alla delar av samhället, säger Lina Lundgren.

Förhoppningen är att forskarskolan på sikt ska leda till långsiktiga projekt mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, och att dess doktorander ska fungera som en form av ambassadörer och brobyggare mellan akademin och samhället.

– När man arbetar över gränser, oavsett om det handlar om olika discipliner eller om olika organisationer, är ett första steg att förstå den andra partens utgångspunkt. De här doktoranderna lär sig hur akademin resonerar och varför man gör på ett visst sätt ur ett forskningsperspektiv, samtidigt som de har förförståelse för hur den egna organisationen fungerar och vilka förutsättningar den har. På så sätt blir industridoktoranderna verkligen en form av brobyggare, just för att de lär sig att förstå båda världar och att se saker ur olika perspektiv, säger Lina Lundgren.