Anna-Caisa Söderberg forskar om närsynthet
Doktoranden och optometristen Anna-Caisa Söderberg forskar om myopiutvecklingen – närsynthetsutvecklingen – bland barn och ungdomar. Hon strävar efter att kartlägga myopikontroll i Sverige och få kännedom om hantering, praxis och utveckling av kontrollerna. Hon är inskriven som doktorand vid Mittuniversitetets forskarutbildning i hälsovetenskap, och arbetar samtidigt halvtid som optiker på Synsam.
Vilken är din roll i företagsforskarskolan i Hälsoinnovation?
Jag är doktorand i hälsovetenskap på Mittuniversitetet på 50%. Jag arbetar idag på Synsam som har godkänt möjligheten att i min heltidsroll forska 50% samtidigt som jag arbetar som optiker för Synsam 50%, vilket är en investering från dem jag är oerhört tacksam för att få.
Berätta lite om ditt kommande doktorandprojekt. Vad kommer ditt avhandlingsprojekt att handla om?
Det övergripande målet med mitt projekt är att minska myopiutvecklingen (närsynthetsutvecklingen) bland barn och ungdomar, att kartlägga myopikontroll i Sverige och få kännedom om hantering, praxis och utveckling av densamme. Som ett resultat av denna forskning kommer kunskapen och medvetenheten om myopikontroll och behandling att öka hos optikerkåren i Sverige.
Varför är det viktigt?
Myopi (närsynthet) är ett växande problem över hela världen. År 2050 kommer 50% av jordens befolkning vara närsynta. Världshälsoorganisatonen (WHO) har definierat myopi som ett globalt hot eftersom hög myopi medför stora risker att drabbas av svåra ögonsjukdomar som kan leda till blindhet. Många ögonspecialister arbetar idag med att hitta strategier för att förhindra myopiutvecklingen, och flera myopikontroll-behandlingar används kliniskt över hela världen.
Hur arbetar optiker med myopikontroll i Sverige?
Inom optikerkåren i Sverige idag är det väldigt blandat hur man förhåller sig till myopikontroll. Vissa behandlar barn med myopi redan från tidig ålder med de olika strategier som finns tillgängliga på den svenska marknaden, medan andra inte ordinerar någon form av behandling alls.
Det har endast gjorts ett fåtal studier gällande myopi och myopikontroll i Sverige. Det finns idag ingen publicerad statistik på hur många som genomgår myopibehandling eller hur många optiker som ordinerar någon form av myopibehandling, och det finns inte heller några uppgifter kring effekten av behandlingen. Därför önskar jag att ta reda på:
- hur utbrett är myopibehandling bland optiker?
- hur många optiker ordinerar aktivt de olika formerna av myopibehandling?
- hur går behandlingen till och hur sker uppföljningen?
- hur många barn och ungdomar innefattar det?
Jag önskar även följa upp behandlingen och se effekten av den under en 5–6 årsperiod.
För att uppnå säker och tillförlitlig uppföljning av myopiutveckling och studera effekter av myopibehandling, krävs vissa kliniska instrument. I mitt avhandlingsarbete kommer jag, tillsammans med en forskargrupp på KTH, utvärdera och utveckla existerande instrument som används inom myopikontroll, kliniskt och i forskning. Det är stor efterfrågan på den typen av instrument, och det är viktigt att instrumenten är utvärderade innan de introduceras på marknaden för att säkerställa bästa kliniska praxis.
Vad ser du mest fram emot?
Dels att få forska och göra studier, då jag önskat bli involverad i forskning de senaste tre åren, men framförallt att komma fram till resultaten och svaren på mina frågeställningar. Eftersom närsynthet ökar markant bland barn och ungdomar är det viktigt att vi får evidensbaserad kunskap om läget i Sverige, vilket i sin tur kommer att skapa en större medvetenhet hos både optikerkåren och allmänheten.
Vilket värde ser du i företagsforskarskolan: för egen del, för din organisation och för samhället?
Jag tycker att det här är ett väldigt bra sätt att bedriva forskning. Att forska på deltid och samtidigt arbeta som optiker på deltid är ett upplägg som jag själv har önskat. Det är väldigt bra att vara kliniskt aktiv och verksam i den dagliga optiska verksamheten samtidigt som du forskar, så forskningen knyts ihop med det kliniska och vice versa.
Synsam kommer att kunna dra fördel av min forskning då jag kan bidra med de senaste reultaten i ämnet. Det gör att de kan ge bättre och tryggare vård till kunderna. Jag har även möjligheter att göra uppföljningar i verklighetens miljö med feedback från alla butiker, om behoven finns hos Synsam.
En forskarskola där näringslivet, offentlig sektor och universitet samarbetar är ett ypperligt sätt att få den kunskap och de resultat som kommer fram i forskningen att implementeras i samhället på ett snabbt och smidigt sätt. När dessa enheter är skilda åt tar den processen längre tid. När vi samarbetar blir det bättre och det resulterar i att samhällsnyttan blir större!