Innovationskonferens 2021 – Små och medelstora smarta städer och samhällen

På torsdagen den 23 september hölls Högskolan i Halmstads årliga innovationskonferens. Konferensen arrangerades av Högskolans profilområde Smarta städer och samhällen. Fokus var på utveckling, utmaningar och möjligheter för små och medelstora städer och samhällen. Att våga och göra var viktiga aspekter som lyftes men även det kritiska perspektivet uppmärksammades. Huvudtalaren Peter Wells, professor vid Cardiff University, menar att forskning och politik om smarta städer behöver en mer kritisk röst.

 ”För att våga utvecklas är det viktigt att prata mindre och ’spela’ mer. Vår största utmaning är att ta det allra första steget.”

Kristina Magnusson, kommundirektör i Ängelholms kommun

Konferensen direktsändes och var tillgänglig för deltagare både nationellt och internationellt. Integrerat i konferensen fanns ett digitalt konferensrum där deltagarna kunde lära sig mer om talarna och olika ämnen, ställa frågor och mingla med varandra under pauser. De kunde också diskutera aktuella frågor under konferensen, till exempel vilka möjligheter det finns att skapa smarta städer i vår regionala miljö och idéer för samarbete i framtiden.

Den första delen av innovationskonferensen 2021 fokuserade på utmaningar för små och medelstora smarta städer och samhällen. Talaren Åsa Minoz, innovationsstrateg på Viable Cities, berättade om hur nio svenska städer och fyra myndigheter redan har tecknat ett klimatkontrakt för detta och att över 20 städer totalt kommer att skriva under nästa höst.

– Vårt uppdrag är klimatneutrala städer 2030 och det handlar inte bara om att begränsa koldioxidutsläppen utan också att göra det med hög livskvalitet för alla invånvare, sade Åsa Minoz.

– Viable Cities inspirerar andra. Till exempel har spanska städer hämtat mycket inspiration från oss och vi ser fram emot att arbeta tillsammans med spanska organisationer och andra internationella partner, berättade Minoz också i sitt tal.

Historiska perspektiv på den smarta staden

Magnus Jensner, museichef på Hallands Konstmuseum, gav ett historiskt perspektiv på stadsutveckling i sitt föredrag från From Halmstad to Stockholm – local ideas brought to center stage. Detta genom att visa utvecklingen av Sergels torg och dess omgivningar i Stockholm i slutet av 1960-talet. Många som låg bakom utvecklingen var från Halmstad. Detta var under en tidsperiod då många städer gjorde stora förändringar för att anpassa sig till trafiken och så var det också för Sergels torg. I dag har trafiken mer eller mindre tagits bort från området igen och spårvagnen, som ansågs vara ett gammaldags transportmedel på 1960-talet, passerar ännu en gång torget på väg till Djurgården.

En mörkklädd man står vid ett podie och talar. I förgrunden syns en kameraskärm.

Talaren Magnus Jensner citerade Sarah Pink, huvudtalare under innovationskonferensen 2019, när hon ombads definiera en smart stad: En smart stad måste utvecklas kontinuerligt, tillsammans med människorna som bor i den.

”Det är viktigt att arbeta tillsammans som ett tävlande cykelteam”

Därefter var fokus för konferensen samarbetsmiljön i regionen utifrån ett lokalt perspektiv. Anders Nelson, vicerektor på Högskolan i Halmstad, introducerade och ledde paneldiskussionen som tog upp frågor som: hur skapar vi samarbete med tanke på alla komplexa utmaningarna i en stad eller ett samhälle? Och hur ställer sig mindre städer eller företag till att exempelvis finansiera arbetet?

– De flesta européer bor i städer av storleken Varberg och Halmstad, konstaterade Erik Behm, etableringsstrateg på Invest in Halland, Region Halland, och som var en av paneldeltagarna.

A woman is seen on a big screen talking. In the foreground there is a camera.

Kristina Magnusson pratade om att ”våga, testa och göra”: ”Det är viktigt att ta steget och våga testa. Det kanske inte alltid blir bra, men ibland är resan den viktigaste delen av utvecklingen och inte det slutliga målet”.

Röster från panelsamtalet

Kristina Magnusson, kommundirektör på Ängelholms kommun:
– Jag har lärt mig att våga, släppa taget, testa och försöka göra olika saker. För att våga utvecklas är det viktigt att prata mindre och ”spela” mer. Vår största utmaning är att ta det allra första steget.

– Vi behöver organisationer som samarbetar och lever som de lär och modiga medarbetare som vågar testa. Jag gillar att arbeta med människor som utmanar mig när jag själv blir rädd.

Erik Behm, etableringsstrateg på Invest in Halland, Region Halland:
– Hur hittar vi de fall som är lika intressanta från olika delar av samhället? Vi har rundabordssamtal, vi träffar människor och försöker se vad vi kan hitta ”i myllan” i Halland.

– Med många olika partners är det viktigt att arbeta tillsammans som ett tävlande cykelteam där vi turas om att ta ledningen och cyklar längst fram i gruppen och ”drar” de andra. Men vi är alltid ett lag.

Max Wehlin, infrastruktur- och forskningsanalytiker på Varbergs kommun:
– Underskatta inte utmaningar. När vi skulle introducera en självkörande buss fokuserade den lokala diskussionen på att det skulle bli mindre plats för parkering. Men när vi väl fick igång bussen kunde vi diskutera själva bussen med Varbergsborna. Det är viktigt att tänka på att inte alla smarta lösningar är vanliga eller naturliga för människor. Vi kan aldrig bara ha fokus på teknik, vi måste tänka på mänskliga behov och den mänskliga aspekten. Vi tar alltid in synpunkter utifrån och vi har ett pågående samtal inom hela kommunen, det är nyckeln.

Människan central i utveckling av smarta städer

Den tredje delen av dagen handlade om initiativ som möjliggör hållbara samhällen. Magnus Jonsson, programchef och Kristian Widén, biträdande programchef för profilområde Smarta städer och samhällen vid Högskolan i Halmstad, gav en översikt över profilområdet.

Två män står vid två podier och pratar. I förgrunden syns en kameraskärm.

Magnus Jonsson och Kristian Widén introducerade profilområdet Smarta städer och samhällen (Smart Cities and Communities) vid Högskolan i Halmstad: Vi fokuserar främst på små och medelstora städer och samhällen. Profilområdet bygger på en stark tradition av samarbete med partners, både offentliga och privata, och vi har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.

Projektet AHA II: Co-Designing Future Mobility in Urban Living Labs in Gothenburg and Helsingborg tillämpar ett mänskligt perspektiv för att utveckla framtida mobilitetslösningar. Projektet omfattar två städer och två levande labb, Drottninghög i Helsingborg och Bergum Gunnilse utanför Göteborg.

Ett mål med AHA är att förnya sätt att engagera samhällen och människor i utformningen av lösningar för urban rörlighet.

– Innovationsmodellen har en människocentrerad agenda för att bjuda in människor att samarbeta för att ta fram lösningar för detta och är ett exempel på ett etnografiskt levande laboratorium, sade Vaike Fors, professor i designetnografi vid Högskolan i Halmstad.

Olika behov kräver olika lösningar

Nästa punkt på agendan var Smart Village Veberöd som ett samarbetsprojekt med FabLab på Högskolan i Halmstad. Jan Malmgren, entreprenör och VD på Byutveckling AB på Veberöd berättar att Veberöd är en forskningsby för ett hållbart samhälle och den första nordiska FabCity.

Han berättade att de alltid startar sina projekt utifrån de behov som finns i samhället och att behoven skiljer sig mycket åt mellan små byar jämfört med städer.

– Vi frågade bönder om deras behov och en bonde sa att hon behövde ett system för att veta när vattnet till korna är slut. Då hjälpte vi till att utveckla ett system med sensorer och ett larm. Under sommaren hade vi några riktigt törstiga kor eftersom larmet gick flera gånger, sa han och fortsatte:

– Studenter kommer till Veberöd för att använda orten som en lekplats för att testa och lära. En grupp elever byggde sensorer som mäter hur mycket gungor som används och om bilar kör för fort.

En man i orange tröja blir filmad av en mörkklädd kvinna  i en labb-miljö.

Tim Malmgren gav en digital rundtur i FabLab. FabLab handlar om att skapa tvärvetenskaplig kompetens. ”Det är där magin händer”, säger Tim Malmgren.

– Förutom smarta byar grundade vi också en ungdomsorganisation. Vi har en liten bäck i Veberöd där vi mäter föroreningar och låter barn och tonåringar hjälpa till. De gör detta för sin egen framtid, berättade Tim Malmgren, forskningsingenjör och tidigare student på Högskolan.

”För att göra framsteg i morgon måste vi börja igår”

I den sista delen av innovationskonferensen lyftes det lokala och internationella perspektivet med exempel på forskning och utveckling. Huvudtalare Peter Wells, professor i företag och hållbarhet och chef för Center for Automotive Industry Research på Cardiff University talade om organisatorisk innovation för smarta städer. BMI (Business Model Innovation) möjliggör smart stadsutveckling och smarta städer möjliggör BMI, menade Peter Wells.

Han ställde också frågan om konsumentens sida av detta är så stor som det verkar.

– Det finns för många val i konsumtionen. Den är inte fri från problem. Vi riskerar alla att bli människor som lever i prekariatet, sade Peter Wells.

En man syns vid en skärm i en inspelningssal.

”Forskning och politik för smarta städer behöver en mer kritisk röst. Vi har en plikt med vårt eget arbete och vår forskning att överväga vad som händer med de människor som utnyttjas när vi utvecklar smarta städer. Skapar vi en ny underklass? Eller kanske en ny superelit med mycket få, fantastiskt rika?”, sade Peter Wells.

Pontus Wärnestål, universitetslektor på Högskolan i Halmstad och designchef på inUse, höll dagens sista presentation The Future History of Travel: Forecasting Mobility Services through Research and Prototyping.

– Vi försöker inte förutspå hur framtiden kommer att se ut, men vi tittar på troliga framtider. Vi kallar det prognos istället för förutsägelse. Vi försöker förutse framtida scenarier och problem. När vi pratar om möjliga framtider kan vi vända och titta på vad vi har gjort tidigare. För att göra framsteg i morgon måste vi börja i går.

Stort behov av att lyfta små och medelstora städer

Efter konferensen uttryckte Magnus Jonsson och Kristian Widén, programchefer för profilområdet Smarta städer och Samhällen på Högskolan i Halmstad och koordinatorn Stella Erlandsson att deras plan för en bra blandning och en mängd olika talare gick i lås.

– Det framgick av talarna att det finns ett stort behov av att fokusera på små och medelstora städer inom området smarta städer och samhällen, sade Magnus Jonsson och tillägger tillsammans med Stella Erlandsson:

– En annan uppfattning, inte minst från paneldiskussionen, är vikten av att våga testa och pröva saker utan att nödvändigtvis vara 100 procent säker på att du faktiskt kommer att lyckas. Men att våga och försöka utan framgång är också en form av utveckling.

Text: Kristina Rörström, Linnéa Andersson och Anna-Frida Agardson
Bild: Dan Bergmark

Publicerad

kontakt

  • Ingen giltig användare vald.

Dela

Kontakt