Högskolan summerar pandemiåret – stora omställningar hanterades väl

Högskolan i Halmstad summerar nu föregående år genom att högskolestyrelsen har fattat beslut om lärosätets årsredovisning för år 2020. Förra året präglades naturligtvis av pandemin. Likt andra verksamheter gjorde Högskolan stora omställningar, där den största handlade om att ställa om all undervisning till digital – bokstavligen över en natt.

”Jag vill rikta ett stort tack till alla våra studenter, medarbetare och samarbetspartner för att ni klarade den stora omställningen under förra året så bra! Studentkårens insatser var av avgörande betydelse för att det skulle lyckas.”

Stephen Hwang, rektor

När pandemin blev ett faktum mötte Högskolan i Halmstad snabbt utmaningar och uppkomna behov i samhället. Omställningen till digital undervisning – som i princip skedde över en natt – var under året mycket krävande och samtidigt lärorik för såväl studenter och lärare som stödfunktioner. Högskolan genomförde under året flera särskilda insatser inom såväl utbildning och forskning som samverkan riktade till olika målgrupper.

Bilden visar en byggnad i bakgrunden med träd i förgrunden. Foto

Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap bytte under året namn till Akademin för företagande, innovation och hållbarhet och flyttade in nya hus S som har totalrenoverats med utgångspunkt i hållbarhet, inomhusmiljö, samverkan och flexibilitet. De allmänna ytorna – ”mellanrummen” – är utformade som informella lärmiljöer. Lokalerna var mycket välbesökta under den korta period under hösten när lättade restriktioner tillät viss närvaro på campus, trots pandemin.

– Det är ett år som vi kommer att minnas, ett år präglat av covid-19-pandemin. Vad omställningen kommer att innebära på längre sikt är för tidigt att säga något om, men jag kan trots det ovanliga och dramatiska året konstatera att Högskolan i Halmstad klarade utmaningen på allra bästa sätt, säger Högskolans rektor Stephen Hwang.

Befarat underskott blev överskott

Högskolan omsatte 642 miljoner kronor under förra året, varav 473 miljoner kronor var inom utbildning och 169 miljoner kronor inom forskning. Resultatet blev ett överskott på 19 miljoner kronor, trots ett budgeterat underskott på 6 miljoner kronor.

En man talar i mikrofon.

– Överskottet kom överraskande, prognoserna under större delen av året pekade på ett underskott, säger Stephen Hwang och förklarar att det positiva resultatet är en konsekvens av flera olika faktorer som till stor del alla handlar om pandemin:

– Vi befarade att antalet studieavgiftsskyldiga studenter, det vill säga internationella studenter från länder utanför EU och EES, skulle minska avsevärt liksom den bidragsfinansierade forskningen. Högskolans ledning vidtog därför tidigt under året försiktighetsåtgärder för att minska kostnader och minimera underskottet, och högskolestyrelsen följde noga utvecklingen.

Under senvåren och tidig sommar fick Högskolan dock nya eller utökade utbildningsuppdrag från regeringen, vilket ökade intäkterna. Sent på hösten konstaterades att intäkterna för studieavgiftsskyldiga studenter och för bidragsfinansierad forskning inte minskade så mycket som hade befarats. Inställda resor och konferenser bidrog också till att Högskolans kostnader minskade under året.

Rekordstort intresse för Högskolans utbildningar

Antalet förstahandssökande till program höstterminen 2020 slog rekord, både i riket och till Högskolan i Halmstad. Ökningen nationellt var 15 procent jämfört med året före, och för Högskolan ökade antalet förstahandssökande med hela 32 procent. De flesta program hade ett ökat antal förstahandssökande men den enskilt största anledningen till ökningen var att Högskolan startade ett socionomprogram. Även sökande till magister- och masterprogram och fristående kurser ökade. Den stora ökningen av antalet ansökningar både till program och kurser berodde sannolikt på den svaga arbetsmarknaden till följd av pandemin.

En skylt i förgrunden uppmanar till att sprita händerna mot en suddig bakgrund.

– Det var verkligen glädjande, det svåra året till trots, att våra utbildningar återigen ökar i popularitet. Det visar att vi har valt rätt väg såväl i utbud som marknadsföring. Rekryteringsenkäten som våra nybörjarstudenter får möjlighet att svara på stärker också denna bild. Ett bekymmer i sammanhanget är tillgången på studentbostäder, det måste nämnas, och det är också en prioriterad fråga för både Högskolans ledning och styrelse liksom för studentkåren. Vi har även en pågående dialog med Halmstads kommun om bostadsfrågan, säger Stephen Hwang.

När det gäller utbildningsproduktion, som det kallas i dessa sammanhang, klarade Högskolan sitt uppdrag och det med råge. Högskolan överproducerade i förhållande till takbeloppet, grundanslaget. Det gällde även för de särskilda uppdrag att utbilda inom prioriterade bristyrkesutbildningar som regeringen har definierat, såsom lärar-, vård-, ingenjörs- och socionomutbildningar samt utbildningar inom data och IT. Även inom de tillfälliga pandemirelaterade utbildningsuppdragen producerade Högskolan utöver den ersättning som ges, förutom för tekniskt basår.

– Vi har dessutom både kapacitet och efterfrågan i form av söktryck att anta fler studenter och öka produktionen inom bristyrkesutbildningarna med ytterligare drygt 20 miljoner kronor. Om nuvarande planering för vårt takbelopp för de kommande åren står fast, måste vi i stället minska vår utbildningsvolym. Det vore olyckligt, säger Stephen Hwang.

Även intresset för Högskolans internationella utbildningar på avancerad nivå ökade, vilket var både glädjande och förvånande. Med tanke på pandemin var det länge osäkert i vilken utsträckning studenter från länder utanför EU och EES, som måste betala för sin utbildning, skulle kunna komma till Sverige och Halmstad. Denna kategori studenter måste studera på campus, de kan inte genomföra utbildningen på distans. Med hjälp av nätbaserade rekryteringsinsatser ökade antalet ansökningar från studenter från andra länder, liksom antalet antagna studenter. Trots pandemin var antalet avgiftsskyldiga nybörjare på program i stort sett lika stort höstterminen 2020 som höstterminen 2019. Antalet avgiftsbefriade förstaårsstudenter i internationella antagningsomgången mer än fördubblades.

Storsatsning på forskning inom informationsdriven vård

Högskolan är en så kallad KK-miljö, vilket innebär ett tioårigt avtal med KK-stiftelsen om forskning och samproduktion. I slutet av året beviljade KK-stiftelsen Högskolan det största bidraget någonsin inom avtalet, nära 80 miljoner kronor, där ungefär hälften går till en ny forskningsprofil inom informationsdriven vård. Området informationsdriven vård står också i fokus för det nya halländska innovationscentrum som lanserades i september, Leap for Life, och som samägs av Högskolan, de halländska kommunerna, Region Halland och regionens näringsliv.

– En utvärdering som KK-stiftelsen lät göra förra året visar att Högskolans forskningsverksamhet har utvecklats på ett betydande och mycket positivt sätt, genom att vara en KK-miljö, säger Stephen Hwang.

Under året arbetade Högskolans forskningsmiljöer och två profilområden fram strategier för forskningen de kommande tio åren. Strategierna ska beslutas nu under våren. Förra året startade flera forskarskolor, bland annat Smart Industry samt tre nationella forskarskolor med anknytning till lärarutbildning, där fem doktorander rekryterades till Högskolan. Tio avhandlingar lades fram under året av medarbetare vid Högskolan, varav sex inom Högskolans egen forskarutbildning.

Hög kvalitet säkerställs inom flera områden

Kvalitet är kärnan i Högskolans verksamhet, liksom ett väl fungerande kvalitetsarbete med tydliga rutiner för analys, uppföljning, ansvarsfördelning. Under 2020 arbetades en självvärdering fram av kvalitetssäkringssystemet för utbildning inför den utvärdering som Universitetskanslersämbetet ska göra under 2021.

Bild som visar framsidan till årsredovisningen för Högskolan i Halmstad år 2020.

– Studentinflytande, kompetensförsörjning, jämställdhet, arbetsmiljö och hållbar utveckling är viktiga fokusområden och inom alla dessa gjordes under året flera insatser för att ytterligare säkerställa och utveckla kvaliteten i vår verksamhet, säger Högskolans rektor.

Det är Högskolans styrelse som fattar beslut om att fastställa årsredovisningen och ordförande Harald Castler summerar förra året som ett bra år för Högskolan i Halmstad, trots pandemin:

– Vi kan konstatera att trots de många utmaningarna var aktivitetsnivån hög, tack vare stora insatser från hela organisationen. Vi står nu väl rustade att ta oss an ett nytt år med fortsatt stor efterfrågan på Högskolans utbildning, forskning och möjligheter till samverkan.

Text: Lena Lundén
Bild: Dan Bergmark

Högskolans insatser under pandemin

Högskolan i Halmstad ställde snabbt om när pandemin blev ett faktum för att möta utmaningar och behov, både inom den egna verksamheten och i samhället i stort. Här är några exempel på insatser riktade till olika målgrupper.

  • Högskolans lärare ställde mycket snabbt om och anpassade undervisningen till nya sätt att undervisa på, med nya krav på både pedagogik, innehåll och examination. Högskolepedagogiskt centrum, som leder och driver pedagogisk utbildning och utveckling vid lärosätet, hade uppdraget att stödja lärarna i att ersätta campusundervisning med digital undervisning. Erfarenheterna från omställningen liksom fördelar med digitalisering och ”blended learning” kommer att tas till vara för att utnyttja möjligheterna med olika undervisningsformer även bortom pandemin.
  • För att stödja studenterna på bästa sätt vidtog Högskolan en rad åtgärder. Studenthälsan och studentkåren utgjorde navet och arbetade mycket med förebyggande åtgärder för att främja goda studievanor, både på individ- och gruppnivå.
  • Under senvåren och i slutet av året genomfördes enkäter för att fånga upp medarbetares och studenternas mående och arbetssituation utifrån de nya arbetssätt som pandemin medförde.
  • De flesta av Högskolans evenemang ställdes under året om till digitala, till exempel examensmässan Utexpo, den stora avslutningsceremonin, Sommaröppet och ett flertal konferenser.
  • Högskolan gjorde flera insatser riktade till yrkesverksamma, bland annat särskilt framtagna kurspaket för olika branscher i näringslivet, vilka KK-stiftelsen finansierar. Projektet Kompa Halland, som finansieras av Europeiska Socialfonden, syftar till att minska sårbarheten och mildra effekterna av krisen i det halländska näringslivet, bland annat genom kompetensutvecklingsinsatser för varslade, permitterade eller anställda i ekonomiskt utsatta företag. En riktad insats gjordes inom den nationella utbildningssatsningen Civilingenjör 4.0 (som Högskolan är projektledare för). Satsningen, som kallas Ingenjör 4.0, innebar att utbildningsmaterial snabbkonverterades till en e-utbildning. Målet är att minst 2 000 yrkesverksamma ingenjörer inom två år har utbildats inom Ingenjör 4.0.
  • När skyddsutrustning under våren blev en bristvara arbetade forskare, lärare och studenter med att designa ansiktsskydd och skriva ut dem i 3D i Högskolans Fab Lab. Totalt distribuerades 3 000 visir för användning inom kommun, regionsjukvård, militär och polis.
  • Ett digitalt hackathon, Hack the Crisis, ordnades i april på initiativ av regeringen, Myndigheten för digital förvaltning (Digg), Hack for Sweden och Openhack. Målet var att samla kreativa idéer och utveckla koncept för att skapa lösningar på coronakrisen. Totalt deltog 7 400 personer, däribland studenter från Högskolans masterprogram Industriell organisation och innovation och Energismart innovation i byggd miljö.

Publicerad

2021-02-19

kontakt

  • Ingen giltig användare vald.

Dela

Kontakt