Två dagar i träningsfysiologins tecken

Konferensen för Svensk förening för tester inom idrott och hälsa som hölls vid Högskolan i Halmstad den 24–25 september bjöd på två dagar fyllda av intressanta föreläsningar, samtal och labbesök. Deltagarna fick bland annat en inblick i Högskolans forskning inom området träningens biomedicin, besöka Rörelselabbet och ta del av hur Högskolan arbetar som Riksidrottsuniversitet.

"På årets möte ville vi från Högskolan i Halmstad dela med oss av det som vi är riktigt bra på, och det som får oss att sticka ut. Vi har bland annat berättat om några av våra forskningsprojekt och om vårt arbete som ett Riksidrottsuniversitet."

Charlotte Olsson, universitetslektor i biomedicin och huvudansvarig för konferensen.

Svensk förening för tester inom idrott och hälsa arbetar för att utveckla och kvalitetssäkra tester, metoder för tester och testlabb för idrott och hälsa. Varje år håller föreningen en konferens där medlemmarna samlas för att utbyta tankar och erfarenheter, och i år var det Högskolan i Halmstad som stod för värdskapet. Konferensdeltagarna kom från olika universitet och lärosäten, men också från andra organisationer som arbetar med tester inom idrott och hälsa.

En man i stickad tröja pratar. I bakgrunden en ställning till en styrketräningsmaskin, samt en monitor.

Oliver Larsson, tidigare professionell golfspelare och alumn från Högskolans program Biomedicin – inriktning fysisk träning (programmet har idag bytt namn till Biomedicin – inriktning träningsfysiologi).

Besök i Högskolans labb

Under konferensens inledande dag fick deltagarna besöka några av Högskolans laboratorier. Rundvandringen började i Rörelselabbet, där Oliver Larsson, tidigare professionell golfspelare och alumn från Högskolans program Biomedicin – inriktning fysisk träning (programmet har i dag bytt namn till Biomedicin – inriktning träningsfysiologi), demonstrerade hur 1080Quantum, en av de maskiner som finns i labbet, kan användas för att mäta kraft och hastighet i golfswingar.

– Både under min tid som student vid Högskolan i Halmstad och efter min examen har jag haft bra utbyte med studenter, lärare och tränare. Utbildningen har gett mig en bra bas att stå på, och ett ökat intresse för min träning. I dag har det varit väldigt intressant att få diskutera hur 1080Quantum kan användas inom till exempel golf och fotboll, säger Oliver Larsson.

En ung man står på en platta och har en sele fastspänd runt midjan. En man i bakgrunden tittar på en skärm.
En man i vitt t-shirt böjer sig ner för att utföra ett sidohopp.

I Rörelselabbet demonstrerades en så kallad tryckplatta som används tillsammans med 1080Quantum. Gleb Kipriyanov och Durim Skender, studenter vid Högskolans program Biomedicin – inriktning träningsfysiologi agerade försöksobjekt. 1080Quantum mätte kraft och hastighet vid tryckplattsassisterade sidohopp.

Intressanta och välbesökta föreläsningar

Konferensens andra dag ägnades åt korta föreläsningar som gav en bild av Högskolans forskning inom området träningens biomedicin. Dörrarna var öppna inte bara för konferensdeltagare, utan även för Högskolans studenter, och deltagandet var så stort att åhörarplatserna inte räckte till. Universitetslektor Emma Haglund inledde dagen med att berätta om sin forskning kring träning och hälsa vid muskuloskeletala sjukdomar, till exempel reumatism och artros. Efter henne följde universitetslektor Åsa Andersson, som talade om hur kronisk inflammation kan påverkas av träning. Efter en kort paus tog två av Högskolans doktorander vid, för att följas av universitetslektor Lina Lundgren som berättade om sitt arbete med kraftmätningar i olika kroppsliga landningar. Förmiddagen avslutades med en kort presentation kring hur Högskolan arbetar för att vara ett Riksidrottsuniversitet, något som följdes upp på eftermiddagen, då besökarna fick veta mer om två av Högskolans elitmiljöer kopplat till sporten: golf och bordtennis.

Porträttfoto av en kvinna

Charlotte Olsson, universitetslektor i biomedicin, visar hur 1080Quantum fungerar.

– Att få träffa personer som är verksamma inom samma fält på det här sättet ger väldigt mycket. På årets möte ville vi från Högskolan i Halmstad dela med oss av det som vi är riktigt bra på, och det som får oss att sticka ut. Vi har bland annat berättat om några av våra forskningsprojekt och om vårt arbete som ett Riksidrottsuniversitet, säger Charlotte Olsson, universitetslektor i biomedicin och huvudansvarig för konferensen.

Kort om några av konferensens föredrag

Träning och hälsa vid muskuloskeletala sjukdomar

Muskuloskeletal ohälsa omfattar sjukdomar som drabbar leder och omkringliggande vävnad, till exempel brosk och bindväv, men också muskler och mjukdelar. Det kan handla om sjukdomar i vävnader, till exempel smärtsjukdomar, om inflammatoriska sjukdomar som de reumatiska, eller om mekaniska sjukdomar. Emma Haglund, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, har stor erfarenhet av att arbeta med artros, en sjukdom som internationellt, men inte i Sverige, ofta räknas in under reumatiska sjukdomar. Hon har också arbetat med inflammatoriska ryggsjukdomar och med långvarig smärta. Under sin föreläsning presenterade hon två forskningsprojekt med koppling till just artros och inflammatorisk ryggsjukdom.

Artros – en sjukdom med många drabbade

Artros är en mycket vanlig sjukdom som drabbar nästan en fjärdedel av alla i medelåldern. Artros påverkar inte bara ledbrosket, utan också omkringliggande vävnad och underliggande ben. Har du artros kan du uppleva smärta och stelhet, men också ostadighet, vilket kan leda till obalans i förflyttningar. Du kan också ha problem den posturala kontrollen – att hålla en bra position för leden under belastning. Tidigare trodde man att det var en degenerativ sjukdom, men senare års forskning visar att det även finns en koppling till låggradig inflammation.

– Metabola faktorer kan stressa på processen, men här vet vi ännu inte allt, och det är bland annat de här processerna vi tittar på i våra studier kring knäledsartros, säger Emma Haglund.

Vid forskningscentret FoU Spenshult pågår, i samarbete med Högskolan i Halmstad, ett forskningsprojekt som undersöker tidiga tecken på knäledsartros i en grupp som inte sedan tidigare har en röntgenverifierad diagnos. Här är målet att hitta olika subgrupper av artros, och kartlägga sjukdomens olika bakgrund.

– Vi undersöker vilket hur artros kopplas till övervikt och funktion, men också till metabola faktorer. Här undersöker vi olika blodmarkörer, för att se om vi kan dra några paralleller mellan låggradig inflammation och artros, förklarar Emma Haglund.

Två delstudier

I projektet ingår flera olika delstudier, varav två redovisades vid en konferens i Madrid tidigare i år. En av delstudierna handlar om gångsymmetri, och i den undersöks om det är möjligt att tidigt upptäcka ojämn gång hos drabbade. Resultaten från studien pekar på att både hastighet och steglängd påverkas.

En annan av projektets delstudier handlar om postoral kontroll, det vill säga kontroll av led- eller kroppssegment under belastning. Här undersöks deltagarnas förmåga att hålla balansen, till exempel genom att ha en position mellan fot, knä, höft och bål som är lämplig för leden. Det här ställer stora krav på den neuromuskulära kontrollen, både precis före rörelsen, men också under rörelsen.

Inflammatorisk ryggsjukdom – en vanlig reumatisk sjukdom

1 (en) av 200 personer lider av inflammatorisk ryggsjukdom, vilket gör diagnosen till den näst vanligaste reumatiska sjukdomen. De som drabbas får ofta smärta och stelhet i ländryggen och bäckenet, och obehandlat kan sjukdomen leda till en förstelning. Sjukdomen är kronisk, och den har vanligtvis en tidig debut, redan i sena tonåren. Tidigare studier har visat på att de drabbade också har en ökad risk för andra sjukdomar, bland annat på grund av den ständiga låggradiga inflammationen.

Träning och rörelse är positivt för dem som lider av inflammatorisk ryggsjukdom, och det är ett viktigt tillägg till medicinering. I senaste års studier har det funnits tecken på en ökad dos intensiv träning till och med skulle kunna hjälpa till att minska inflammationen. Hypotesen är att högintensiv träning ökar nivån av antiinflammatoriska cytokiner, som fungerar dämpande, i kroppen.

– I Högskolans forskargrupp Träningens biomedicin har vi börjat studera högintensiv intervallträning (HIIT) hos den här patientgruppen för att se, i första ledet, vad en akut tillförsel av HIIT kan göra för de inflammatoriska och kardiovaskulära faktorerna. Tanken är att vi ska studera vilka markörer i blodet som påverkar inflammationen, för att på så sätt lära oss mer om sjukdomen, säger Emma Haglund.

Läs mer

Artikel: Ökad kunskap kring artros kan förbättra livet för mångalänk till annan webbplats

Porträttbild av en kvinna

Emma Haglund, universitetslektor

Kronisk inflammation och träning: Pro- och antiinflammatoriska serummarkörer

Åsa Andersson är lektor inom biomedicin vid Högskolan i Halmstad, och har tidigare arbetat som docent i medicinsk inflammationsforskning vid Lunds universitet, samt vid institutet för läkemedelsdesign och farmakologi vid Köpenhamns universitet.

– Jag har ingen träningsbakgrund, utan jag kommer in från ett annat håll. Mitt forskningsintresse är molekylära mekanismer som bidrar till patogenesen, det vill säga uppkomsten och utvecklingen av sjukdom, vid kroniska, inflammatoriska sjukdomar. Nu arbetar jag, tillsammans med de andra i forskargruppen Träningens biomedicin vid Högskolan i Halmstad, med ett projekt där vi undersöker hur personer med kroniska inflammationssjukdomar påverkas av högintensiv intervallträning, berättar Åsa Andersson.

Vad är inflammation?

Inflammation är kroppens sätt att skydda sig mot angrepp. Inflammationen sätts igång av att någonting händer kroppen, tillexempel att bakterier kommer in i huden eller att en vävnad skadas. Informationsprocessen som då startar är tänkt att kämpa mot det som hotar oss. Det leder i sin tur till en kaskad av händelser, tillexempel börjar våra vita blodkroppar producera olika ämnen som har påverkan på våra celler. Ett av de ämnena är cytokiner, som är en grupp proteiner vars uppgift är att bära kemiska signaler. Cytokiner kan vara antingen pro- eller antiinflammatoriska.

– Tanken med en inflammation är just att den ska motverka det trauma, till exempel ett sår, som kroppen har drabbats av, och sedan ska inflammationen försvinna. När det inte blir så, utan kroppen istället fortsätter producera cytokiner, talar vi om en kronisk inflammation. Kronisk inflammation kan leda till en rad olika sjukdomar, tillexempel cancer. Det finns också en rad sjukdomar som kallas för autoimmuna. Hit räknas bland annat ledgångsreumatism och multipel skleros. Vid de här sjukdomarna angriper kroppens egna immunförsvar dess vävnader, förklarar Åsa Andersson.

Inflammation och träning

När vi använder våra muskler produceras en mängd olika substanser, bland annat myokiner – proteiner som bland annat hjälper till att bygga muskler och att minska inlagringen av fett runt de inre organen. Myokiner har också en antiinflammatorisk effekt.

– Genom att studera serummarkörer, tillexempel cytokiner och myokiner, hos personer med kronisk ryggsjukdom har en forskargrupp i Norge funnit att de som genomgått studiens intervention, det vill säga tränat högintensiv intervallträning (HIIT), har haft en stabil nivå av de undersökta serummarkörerna i blodet, medan kontrollgruppen, som också är drabbade av sjukdomen, men inte har tränat HIIT har haft ökade nivåer av proinflammatoriska markörer. Det tyder på att högintensiv intervallträning kan dämpa inflammationen, säger Åsa Andersson.

Porträttfoto av en kvinna

Åsa Andersson, universitetslektor i biomedicin

När blir hälsa ohälsa? Smärta, hälsa och idrottsprestation hos unga idrottare

Julia Söderström Malmborg är doktorand i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad. I bagaget har hon också en examen från Högskolans Magisterprogram i biomedicin – inriktning fysisk träning och prestation. Hennes forskningsintresse handlar om hur fysisk aktivitet, smärta och ortorexi påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar och unga vuxna som idrottar, samt hos motionärer.

– Min avhandling undersöker hälsa hos ungdomar och unga vuxna som läser idrottsspecifika utbildningar på högstadie- och universitetsnivå. Arbetet är del av temat ”Hälsa och hållbar uppväxt”. Fysisk aktivitet inverkar positivt på hälsa, men fysiskt aktiva ungdomar rapporterar muskuloskeletal smärta i större utsträckning än vad unga inaktiva gör, berättar Julia Söderström Malmborg, och fortsätter:

– Idrottsprestation är delvis beroende av nutritionsintag. Ortorexi, ett tillstånd som beskrivs som en ohälsosam fixering vid hälsosam mat, har visats ha en hög förekomst bland idrottare och personer inom hälsorelaterade yrken. Avhandlingsprojektet syftar till att bättre förstå hur smärta, ortorexi och idrottsprestation påverkar idrottande ungdomar och unga vuxnas självrapporterade livskvalitet.

Läs mer

Artikel: När blir hälsa ohälsa?länk till annan webbplats
Forskarutbildning i hälsa och livsstillänk till annan webbplats

Porträtt av en kvinna framför en blå vägg.

Julia Söderström Malmborg, doktorand i hälsa och livsstil

Evaluating Swedish soldiers’ physiological demands

Jonas Larsson är yrkesofficer och industridoktorand vid Försvarsmakten. Han är knuten till Lunds universitet, men verksam vid Högskolan i Halmstad. Hans forskning handlar om de fysiska påfrestningar militärer i fält utsätts för.

– Min forskning grundar sig i en brist på vetenskaplig kunskap kring de fysiska krav som ställs på olika befattningar inom Försvarsmakten. För att kunna rekrytera rätt person till rätt befattning är det viktigt att veta vilka krav som faktiskt ställs, så att uttagning kan ske på korrekta grunder, säger Jonas Larsson.

För att undersöka vilka krav som måste ställas på soldaterna när de antas till grundutbildningen har markstridssoldater fått skatta vilka arbetsuppgifter som de tycker är mest fysiskt ansträngande. Här konstaterades att en soldats mest ansträngande uppgift är att transportera en sårad kamrat. Stridsförflyttning på marken, det vill säga att åla sig fram, är den näst mest ansträngande uppgiften.

Stora fysiska påfrestningar

Som militär bär du i genomsnitt på 20 kilo extra vikt, med vapen, stridsutrustning och skyddsutrustning inräknat. Har du dessutom hand om specialutrustning, tillexempel en kulspruta eller granatkastare, får du räkna med ytterligare tjugo kilos vikt. Till det läggs din ryggsäck, som också den väger tjugo kilo. Sammanlagt är det alltså ungefär sextio kilo att bära på. Det handlar med andra ord om stora fysiska belastningar.

– För att få en bild av hur ansträngande det är att bära på den extra vikt som militärer utsätts för har vi gjort tester i Högskolans Rörelselabb. Deltagarna har fått röra sig dels i marschhastighet – 5,4 kilometer i timmen – och i snabbmarsch – 8 kilometer i timmen, både med och utan stridsutrustning, och vi har mätt deras uthållighet och muskelansträngning genom att gradvis öka lutningen på löpbandet, berättar Jonas Larsson.

Två ännu oavslutade studier

Jonas Larsson arbetar just nu med två studier som ännu inte är avslutade. I den ena studien följer han soldater under ett antal stridsövningar, och mäter deras hjärtfrekvens med hjälp av pulsmätare. Soldaterna filmas också, för att deras hjärtfrekvens och fysiska aktivitet ska kunna jämföras.

Den andra studien följer soldater under deras elva månader långa militära utbildning. Här mäts deras fysiska prestationsförmåga när de påbörjar utbildningen, efter tre månader då de avslutat sin grundutbildning, och efter elva månader, då deras specialutbildning avslutas.

Can we extract more information out of the force data? Examples using landings and jumping

Lina Lundgren, universitetslektor i biomekanik, undersökte i sitt avhandlingsarbete hur professionella vågsurfare kan minska sin skaderisk i landningar från hopp, bland annat med hjälp av kraftplattor.

– Jag fastnade för landningar. Jag tycker att det är spännande med stöten som landningen skapar, och att analysera vad som händer i landningen, och även efter landningen, när personen ska stabilisera kroppsvikten och återfå balansen igen innan hen ska utföra nästa rörelse, säger Lina Lundgren.

Med hjälp av kraftplattor är det också möjligt att mäta kraften för höger respektive vänster sida av kroppen separat. Då används två plattor, och försökspersonen landar med en fort på varje platta.

– I de studier som vi har gjort har vi sett att asymmetri i landningen, det vill säga att en person inte landar på samma sätt eller med samma kraft med båda fötterna, något som ofta följer med även i andra rörelser. Landar du asymmetriskt tenderar du också att till exempel hoppa asymmetriskt, vilket medför en ökad skaderisk, förklarar Lina Lundgren.

Från biomekanik till mekanik

Lina Lundgren vill utveckla de tester kring landningar som finns i dag, för att bland annat kunna analysera hur olika landningsstrategier skiljer sig åt. Genom att använda mekaniska modeller utan neuromuskulär styrning för att approximera den kraftdata som de konventionella testen resulterar i tror hon att det är möjligt att kategorisera olika landningsstrategier.

– Vi arbetar med unga gymnaster, och hittills har jag samlat in 3D-data från rörelsen och kraftdata från landningen. Studien befinner sig egentligen bara på idéstadiet ännu, men det är väldigt spännande, säger Lina Lundgren.

Läs mer

Artikel: Forskning med nyfikenhet som drivkraftlänk till annan webbplats

Ett foto på en blond kvinna med grå tröja och ett rött band runt halsen.

Lina Lundgren, universitetslektor i biomekanik

Högskolan i Halmstad – Riksidrottsuniversitet

Högskolan i Halmstad är i samarbete med Malmö universitet ett Riksidrotts­universitet (RIU) och jobbar på många olika sätt med att främja elitidrott i både utbildning och forskning. Här kan du som idrottar på elitnivå kombinera din elitsatsning med högre studier där Högskolan underlättar din studietid genom flexibla och anpassade lösningar. Du kan även anpassa din studietakt för att få tiden att räcka till för din elitsatsning och lyckas med dubbla karriärer.

Riksidrottsuniversitetlänk till annan webbplats

Nyhet: Högskolan i Halmstad blir riksidrottsuniversitet 2018länk till annan webbplats

Elitmiljöer

Elitmiljö golf

Elitmiljö golf, som har funnits sedan år 2008, är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Halmstads kommun och Svenska Golfförbundet. Elitmiljön är till för dig som är elitgolfare och vill kombinera din satsning på golfen med studier vid Högskolan.

Nyhet: Unikt samarbete i Halmstad kring utbildning ger nya möjligheter för elitsatsande unga golfarelänk till annan webbplats
Svenska golfförbundet – elitmiljö golflänk till annan webbplats

Elitmiljö bordtennis

Elitmiljö bordtennis har funnits sedan början av år 2019, då Högskolan i Halmstad tecknade ett avtal med Svenska Bordtennisförbundet. Samarbetet ska verka för att ge dig som kombinerar en elitsatsning på bordtennis med studier vid Högskolan goda förutsättningar.

Nyhet: Arvet efter bordtennis-VM – elitsatsning kombinerat med studierlänk till annan webbplats

Svenska bordtennisförbundet – elitmiljö bordtennislänk till annan webbplats


Publicerad

2019-10-10

kontakt

Dela