Hållbarhetsdagen 2019 – för ett mer hållbart samhälle

Hållbarhetsdagen 2019, som gick av stapeln i onsdags, den 8 maj, bjöd på ett spännande program och många insikter. Under dagen fick besökarna ta del av intressanta och inspirerande föreläsningar som kulminerade i en givande paneldiskussion. Dagen avslutades med en rundtur i Rydberglaboratoriets olika labb.

Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik och forskningsledare vid Rydbergslaboratoriet för tillämpad naturvetenskap vid Högskolan i Halmstad, satte tonen för dagen redan då han hälsade konferensdeltagarna välkomna:

– Hållbarhet är den absolut viktigaste frågan i dag. Vi har inget val. Vi måste satsa på hållbarhet, och i det arbetet är forskning och utbildning oerhört viktigt, liksom samverkan med andra samhällsaktörer. Här i dag möts forskare och företrädare för region, kommun och näringsliv, och på det sättet hoppas vi kunna skapa samsyn kring strävan efter social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för att skapa en jord som håller även för kommande generationer.

En man med vitt hår.

Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik och forskningsledare vid Rydbergslaboratoriet för tillämpad naturvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Inbjudna gästtalare bjöd på inspiration och goda exempel

Björn Johansson, biträdande professor på avdelningen för produktionssystem vid Chalmers, stod för en inspirationsinjektion när han berättade om hur Chalmers arbetar med hållbarhet:

– Vår vision är ”Chalmers – för en hållbar framtid”, och i allt som görs på lärosätet försöker vi att tänka på hållbarhet. Det finns med överallt. Vi arbetar hela tiden för att öka förståelsen för hållbarhet, berättade Björn Johansson.

”Många pratar om en fjärde aspekt av hållbarhet, en moralisk och etisk aspekt. Det är den aspekten som gör att hållbarhetsarbetet blir så komplicerat. Ska vi tjäna mer pengar, eller ska vi tänka på miljön? Vad säger vårt samvete?”

Björn Johansson, biträdande professor vid Chalmers

I sitt föredrag ställde Björn Johansson också själva hållbarhetsbegreppet på ända, genom att utmana det traditionella sättet att se på hållbarhet som bestående av tre delar: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

– Många pratar om en fjärde aspekt av hållbarhet, en moralisk och etisk aspekt. Det är den aspekten som gör att hållbarhetsarbetet blir så komplicerat. Ska vi tjäna mer pengar, eller ska vi tänka på miljön? Vad säger vårt samvete? sa Björn Johansson.

CO2-quiz: Vad vet du om koldioxidutsläpp?

Under sin föreläsning utmanade Björn Johansson konferensdeltagarna med ett quiz som testade deras kunskaper om koldioxidutsläpp.

Vad är den största miljöboven? Rangordna alternativen nedan.

  • Tillverkning av ett par bromsar till en gaffeltruck
  • Köra en kilometer med en mellanstor bil
  • Producera ett hamburgermål
  • Producera ett kilo korv
  • Producera ett kilo äppeljuice
  • Producera en liter yoghurt
  • Producera en stålburk (4 liter)

Du hittar facit längst ner på sidan.

Sofia Frising, processledare för ekologisk hållbar utveckling på Region Halland, knöt an till Björn Johanssons inledande föreläsning, men med en mer lokal anstrykning. Hennes föredrag utgick från Region Hallands vision om att Halland ska bli den bästa livsplatsen, och ställde frågan ”Vad innebär det att vara Den bästa livsplatsen”? Genom en rad exempel på hur Region Halland arbetar med hållbarhetsfrågor, bland annat genom att sträva efter att minimera användandet av engångsprodukter i plast inom sjukvården, ett projekt där Högskolan ingår som en partner, visade Sofia Frising hur Region Halland arbetar för att uppnå visionen.

– Att analysera hur vi använder engångsprodukter är en viktig del av vårt hållbarhetsarbete. Vi har valt ut ett antal produkter och undersökt vilka av dem som påverkar klimatet mest. De produkter som har absolut störst volym är undersökningshandskar och sopsäckar. Vi har redan ersättningsprodukter för sopsäckarna i sortimentet, men att hitta ersättningsprodukter för handskarna är en utmaning, berättade Sofia Frising.

En man håller en presentation för en grupp människor.

Vid en workshop som hölls på Högskolan i Halmstad under 2018 arbetade studenter vid masterprogrammet Industrial Management and Innovation med att ta fram hållbara alternativ till olika engångsprodukter av plast.

Viktiga inspel från näringslivet

Ett av målen med Hållbarhetsdagen 2019 var att knyta samman forskning och utbildning kring hållbarhet med verksamheten inom offentlig sektor och näringsliv. Därför var också Hitomi Lorentsson från Stena Recycling, Lukong Pius från Make It Green Solutions, och Monica Karlsson, vd för Halmstads Energi och Miljö, inbjudna för att tala under rubriken Företag, hållbarhet och samverkan.

– Vi blir allt fler människor som ska dela på allt färre resurser, och Stena Recycling vill gärna vara delaktigt i att få den ekvationen att gå ihop. Det krävs en förändring, och vi ser det som något spännande. Det finns massor av möjligheter, sa Hitomi Lorentsson, och fortsatte:

– Det behövs omfattande forskning för att möta framtidens efterfrågan och utmaningar inom hållbarhetsområdet. Det kommer hela tiden nya produkter och nya material som utmanar återvinningsindustrin, och vi måste ligga steget före.

Också Monica Karlsson från Halmstads Energi och Miljö framhöll vikten av samverkan mellan akademi och industri. Hon menade bland annat att forskning kring hur konsumentbeteenden kan påverkas för att främja källsortering är viktigt för att kunna åstadkomma hållbar avfallshantering.

Innovationer för ren energi, vatten och jordbruk

Lukong Pius från Make It Green Solutions studerade till ingenjör vid Högskolan i Halmstad när han, under en kurs i bioenergi, kom i kontakt med företaget Ulma, som arbetar med pelletsbrännare. Tillsammans utvecklade de en spis som, när den eldas, producerar biokol som en restprodukt. Spisen kan användas i utvecklingsländer, och förutom att den bidrar till en säkrare miljö för användaren genom att den producerar mindre rök än en traditionell eldad spis gör, kan biokolen användas som växtnäring. Produkten har tagits fram i samarbete med Högskolan i Halmstad, och den är ett bra exempel på vad som kan uppnås när akademi och näringsliv arbetar tillsammans.

En person lägger i ved i en eldstad.

När spisen eldas producerar biokol som en restprodukt. Kolet kan användas som växtnäring.

En inblick i Högskolans forskning för hållbarhet

Också Högskolans forskare bidrog till dagen genom att berätta om några av de spännande projekt som de arbetar med. Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap är uppdelat i tre avdelningar: materialsystem, biosystem och energisystem, och inom alla avdelningarna är hållbarhet en ledstjärna. Det pågår också en rad olika tvärvetenskapliga forskningsprojekt, där forskare från olika avdelningar möts. En av dem som berättade om sitt arbete var Urban Persson, universitetslektor i energiteknik. Hans föredrag hade också en annan, mer filosofisk ansats:

– I dag vill jag skaka om och vara lite utmanande, inledde han sin presentation, och fortsatte:

– Jag vill ägna de här minuterna åt att problematisera begreppet hållbarhet, och till att resonera kring huruvida det överhuvudtaget är möjligt att uppnå verklig hållbarhet. Hur passar de produktions- och konsumtionsmönster som vi har vant oss vid under den fossila eran in i en hållbar värld? Är det dags att ifrågasätta det som vi har vant oss vid? Är vi beredda att konsumera mindre, och är det lösningen? Är det en mänsklig rättighet att konsumera fritt? Och kanske det känsligaste av allt: hur ska ekonomin se ut i ett hållbart samhälle? Vad ska vara incitamentet för investerare och entreprenörer om det inte är att tjäna pengar? Kan vi uppnå hållbarhet under de förutsättningar som vi har? Ja, det menar jag att vi kan, men vi måste kombinera erfarenheter från olika perspektiv. Därför är tvärvetenskapen så viktigt, och därför behöver vi samverkan.

FN:s hållbarhetsmål

Fokus på samarbete

Ett flertal av dagens föredragshållare återkom till begreppen samverkan och tvärvetenskaplighet, och under den avslutande paneldiskussionen blev detta om möjligt ännu tydligare. De deltagande talarna var alla överens om att akademi, offentlig sektor och näringsliv måste arbeta tillsammans för att ha en chans att uppnå en hållbar värld. Ensamma står vi förhållandevis hudlösa inför utmaningen, men tillsammans kan vi åstadkomma väldigt mycket.

Facit på quiz

  1. Tillverkning av ett par bromsar till en gaffeltruck (63,5 kg CO2)
  2. Producera ett kilo korv (9 kg CO2)
  3. Producera en liter yoghurt (4 kg CO2)
  4. Producera en stålburk (4 liter) (3,5 kg CO2)
  5. Producera ett hamburgermål (1,8 kg CO2)
  6. Köra en kilometer med en mellanstor bil (0,2 kg CO2)
  7. Producera ett kilo äppeljuice (0,1 kg CO2)

Publicerad

2019-05-10

kontakt

Dela