Humaniora i näringslivet? Ja, visst!

Företag som behöver hjälp med namn på företaget eller produkter, och som behöver utveckla sin kommunikation, vänder sig till Högskolan i Halmstad. Humanioraforskarna Emilia Aldrin, Linnea Gustafsson, Kristina Hildebrand och Rickard Melkersson diskuterar samhälle och språkbruk med företagen – och ger dem vägvisare framåt.

”Företagen har ett stort behov av att träffa forskarna och prata med dem.”

Staffan Enting, innovationsrådgivare

post-it lappar på en glasvägg, i bakgrunden ett bord med människor runtomkring. Foto.

Forskare i svenska språket och engelska bildar ett perfekt team för att stödja företag i att komma vidare när de har kört fast i till exempel namnfrågor. Det senaste året har forskarna gett konsultationer till flera olika företag för att ge dem nya perspektiv.

– Det handlar om kontinuerlig samverkan med företag av olika slag som vill ha hjälp med nytt namn eller namnbyte och kommunikationsstrategi. Och vi forskare tycker att det här med tillämpad humaniora är spännande, säger namnforskaren Emilia Aldrin.

Just nu på Högskolan i Halmstad: Nya trender inom nordisk socioonomastik

Den 27–29 mars hålls en workshop och nätverksträff om metoder för synkrona studier i socioonomastik, ungefär forskning om namnens roll i samhället, på Högskolan i Halmstad. Omkring 15 forskare från Sverige, Norge, Danmark och Finland laborerar med nya metoder och verktyg i DLC, Digitalt laborativt centrum. De är också med på gästföreläsningar och tar fram gemensamma projektidéer.

Nätverket finansieras under tre år av Nordiska rådet och en workshop har redan hållits i Helsingfors och nästa äger rum i Köpenhamn.

– Det är viktigt att bjuda forskarna till Högskolan i Halmstad så att de får se mer av vad vi har att erbjuda här. Under workshopparna kommer vi att använda oss mycket av DLC, Digitalt laborativt centrum, säger Emilia Aldrin vid Högskolan i Halmstad.

Tre forskare ska gästföreläsa för nätverkets medlemmar: Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap, Högskolan i Halmstad (om kvantitativa metoder med fokus på SEM), Vaike Fors, docent i pedagogik vid Högskolan i Halmstad (om visuella, deltagande metoder) samt Charlotte Hagström, docent i etnologi vid Lunds universitet (om nätetnografi).

Två kvinnor, en med duvblå kappa, till höger med svart tröja. Foto.

Emilia Aldrin, Linnea Gustafsson (båda på bilden ovan), Kristina Hildebrand och Rickard Melkersson funderar på att ta fram en mer formaliserad modell för hur de arbetar med företagen. Samtidigt ser de att studenterna från Språkvetarprogrammet är eftertraktade när det gäller exempelvis praktikplatser.


Analys, reflektion, kreativitet

Det forskarna konkret gör vid konsultationerna är att sitta ner runt ett bord tillsammans med företagsrepresentanter och Högskolans innovationsbolag HH Innovation AB, äta något gott och prata. Det som händer då – i samtalet runt bordet – är att forskarnas samhällsanalyser, kritiska reflektioner och kreativitet – i samtalet med företagarna – fusioneras till något nyskapande och spännande.

Ett exempel: ett företag som vill nå en ny målgrupp presenterar sitt företag och sin produkt. Genast uppstår frågor från forskarna: ”Varför pratar du om stigma?”, ”Varför hjälpmedel inom vården?”, ”Kanske handlar det i stället om hälsa hela livet, om en kul teknikpryl?”. Och så vidare.

– Forskarna dekonstruerade hela företagarens presentation och i stället blev det en lingvistisk workshop. Plus att de spottade ur sig en lång lista på namnförslag, som de kokade ner till ett fåtal bästa-förslag, säger innovationsrådgivare Staffan Enting, HH Innovation AB, och konstaterar:

man i glasögon, ljusgrön skjorta. Foto.

Staffan Enting, innovationsrådgivare.

– Det här företaget har nu helt ändrat sitt sätt att kommunicera. Och det var under den här worskhoppen som jag verkligen insåg att de här forskarna kan något magiskt.

Kunskap och forskning

Men nej, det handlar inte om magi, utan tvärtom ett förhållningssätt grundad i djup kunskap och forskning. Företagarna brinner för innehållet i sina företag och är entreprenörer – och kommunikation är inte självklart något de behärskar. Men varför inte vända sig till ett PR-företag?

– Det ser ut att vara ett paradigmskifte i hela samhället, att företagare i någon mening vill att deras produkter ska skapa en bättre värld. PR-företagen är mer fokuserade på att tjäna pengar, än vad vi är som forskare. Kunskapen om namn och språk på det sätt som vi har, det har inte PR-folk, säger Emilia Aldrin och Linnea Gustafsson.

Hur det hela började

Det började med två studenter som jobbade med att starta företag inom företagsinkubatorn High5. De blev oeniga om färgen på sin logotyp och vände sig till Staffan Enting.

– I sittande möte ringde jag till Linnea Gustafsson. Jag tänkte att hon skulle ge dem ett råd, men hon började gå igenom berättelsen om företaget och hur det knöts till logotypen och färgerna. Studenterna fick en riktig aha-upplevelse och kunde ta ett gemensamt beslut. Det går bra för det här företaget, och de tidigare studenterna nämner alltid i sina presentationer att de fick hjälp av Högskolans namnforskare, säger Staffan Enting, som själv har studerat humaniora.

Emilia Aldrin och Linnea Gustafsson är universitetslektorer i svenska språket och forskar om namn, och Rickard Melkersson, universitetslektor i svenska språket, bidrar med exempelvis kunskap i klassiska språk. För att ett företagsnamn ska sätta sig och bli användbart måste det kunna användas på alla sätt. Att behärska latin är en stor tillgång i det sammanhanget.

– Det är roligt är att inse att det finns en efterfrågan på den kunskapen som vi har, säger Rickard Melkersson och fortsätter:

Man i skägg och brun kostym. Foto.

Rickard Melkersson, universitetslektor.

– Det är saker vi, som forskare, tycker är självklara, som vi inte tycker är något särskilt, medan det i ett annat sammanhang är väldigt användbart. Det tänker vi inte alltid på inom humaniora.

Samverkan genom kreativitet

Ytterligare en dimension för företagen är den internationella. Kristina Hildebrand är universitetslektor i engelska:

– Många vill ha engelska namn eller ett svenskt namn som funkar internationellt. Det kräver djupa kunskaper i engelska, och att det måste vara dagens engelska – helst morgondagens, säger Kristina Hildebrand.

Samverkan med forskare är inte nödvändigtvis lika med forskningssamverkan.

– När vi forskar har vi våra spetsområden, men det företagen efterfrågar är det som ligger mellan våra spetsar – en snabb samhällsanalys kopplat till kommunikationsstrategier, till exempel. En språklig kreativitet, säger Linnea Gustafsson.

– Vi kopplar hela tiden till forskningsläget, det handlar inte bara om forskningen som vi bedriver utan forskningsläget i stort, och det har vi i bakhuvudet när kreativiteten flödar, säger Emilia Aldrin.

De här sittningarna med ”brainstormning”, som forskarna kallar det, kallar innovationsrådgivare Staffan Enting för workshoppar.

– Forskarna har en struktur och modell för hur de jobbar. De har ett tydligt upplägg och är vana vid att jobba tillsammans, det märks.

”När vi forskar har vi våra spetsområden, men det företagen efterfrågar är det som ligger mellan våra spetsar – en snabb samhällsanalys kopplat till kommunikationsstrategier, till exempel. En språklig kreativitet.”

Linnea Gustafsson, universitetslektor i svenska språket

Staffan Enting arbetar för att forskningen på Högskolan ska komma till nytta i samhället, exempelvis genom att forskningsidéer kommersialiseras.

– Är det någonstans på Högskolan som det nu är en trend att jobba med nyttiggörande är det på Akademin för lärande, humaniora och samhälle, säger han.

Välrenommerade namnforskare

– Ett exempel är just detta, att Emilia Aldrin och Linnea Gustafsson är är kända och framstående i sitt fält som är namnforskningen. Samtidigt har många företag stora utmaningar kring sin namnfråga och hur de uppfattas, men när forskarna publicerar sina vetenskapliga ”papers” förstår inte alltid företagen hur forskningen kan tillämpas. De har ett stort behov av att träffa forskarna och prata med dem, säger Staffan Enting.

Enligt Staffan Enting är företagen som har deltagit i workshopparna extremt nöjda, och han vet att ryktet sprider sig både bland företagen och andra lärosäten hur humanioraforskarna vid Högskolan i Halmstad samverkar med omvärlden.

– Nu ska vi gå vidare med hur vi bäst kan paketera och skala upp det här arbetssättet. Kanske kan det bli i form av uppdragsforskning, funderar innovationsrådgivaren Staffan Enting.

Text: Kristina Rörström
Bild: Ida Lövstål, Magnus Karlsson samt iStock

Publicerad

2019-03-29

kontakt

Dela