Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2010-11-03. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2010-11-03

Intelligenta robotar som samarbetar

Tänk dig att sitta på jobbet och skicka ett e-postmeddelande till diskmaskinen därhemma och skriva ”starta nu”, så att disken är ren och klar när du kommer hem. Eller varför inte instruera din robotkock att påbörja middagen så att den är färdig att servera när du och resten av familjen anländer hemmet efter jobb, skola och dagis? Låter det som en dröm? Troligen, men faktum är att det med dagens teknik är fullt möjligt att skaffa sig sådana tjänster, enligt Högskolans nya professor Walid Taha.   

– Datorer har hittills mest varit något som vi har haft på våra skrivbord för att kunna komma ut på internet eller för att köra datorprogram på. Men mer och mer utrustas till exempel diskmaskiner, dammsugare och bilar med små datorer som gör dem intelligenta, säger Walid Taha, som sedan i somras är professor i datalogi på Högskolan i Halmstad.  

En intelligent dammsugare är en dammsugare som du kan ”säga till”: dammsug de där två rummen. En intelligent bil kan parkera själv. Med hjälp av inbyggda datorer kan lampor tändas och släckas när du kommer in eller lämnar ett rum, och på så sätt göra av med så lite energi som möjligt.

– Vad vi ser är en allt större trend där traditionella system blir mer och mer datoriserade och smarta, säger Walid Taha.

Datorer mycket mer än ordbehandlare


Vi är alltså omgivna av datorer, men när vi pratar om ”datorn” menar vi nog för det mesta den traditionella ”burken” på skrivbordet eller den bärbara. De andra syns inte, men finns nästan överallt. Nästan alla apparater styrs av datorer: hemma, på kontor, i industrin, i sjukvården ... Datorerna är inbäddade eller inbyggda i något annat: fjärrkontrollen, telefonen, kaffebryggaren, tvättmaskinen – och bilen. En modern bil kan ha 25 eller flera datorer i sig som styr ”allt”: lås, motor, ljus, fönster, krockkuddar.

– Alla dessa maskiner finns redan, mekaniken är tillgänglig. Men att få maskinen att göra det som du vill, det är utmaningen. Att laga mat är till exempel lätt för människor, men att försöka bygga en maskin, eller en robot, som kan göra det är en mycket större utmaning, konstaterar Walid Taha.

Det är sådana utmaningar som Walid Taha tar sig an i sin forskning, att skapa mjukvara för inbäddade och intelligenta system. Han utvecklar programmeringsspråk för olika tillämpningar och framför allt för tillförlitlig interaktion mellan olika datorer och system. En interaktion som alltmer sker i cyberrymden via internet.

Inbyggd en sak, intelligent en annan


Det finns förvisso redan robotar som dammsuger, klipper gräs och tvättar bilar. Det som saknas är bra lösningar för att apparaterna – systemen – ska samarbeta.

– Om det är olika apparater, då är utmaningen än större att få dem att interagera och göra det på ett tillförlitligt sätt. Hur får man en städrobot, en matlagningsrobot och en robot som tvättar att samarbeta? Det är den typen av frågor min forskning handlar om, förklarar Walid Taha.

Kommunikation i cyberrymden


Robotar som städar och lagar mat hemma är fortfarande bara en dröm för de flesta. Industrin däremot har varit datoriserad länge. Där sköts det mesta genom inbyggda datorer. Många maskiner styrs i sin tur via fjärrstyrning. Du kan vara på en helt annan plats än ”din” maskin och ändå styra den. Kommunikationen med maskiner och apparater sker allt oftare via internet.  

Det kan vara elmätare som fjärravläses, skrivare och kopiatorer som skickar e-post till en administratör om något är fel eller om färgtonerna är slut. Övervakning och bevakning sker på samma sätt.

– Exemplen är oändliga och dessa är ganska enkla tillämpningar, framför allt de som finns i ett hem. Det finns situationer där det är mycket mer kritiskt och helt avgörande att allt sker på ett korrekt sätt och som du förväntar dig, säger Walid Taha och tar det som kallas teleoperationer som exempel.  

Det är ett slags fjärrstyrd operation på distans som görs med hjälp av en kirurgrobot och internet. Eller som Walid Taha kallar det:

– It is cyber-physical. Väldigt förenklat kan man beskriva det som fysiska produkter – apparater – som kommunicerar i cyberrymden. Exempelvis en ”vanlig” dator som skickar e-post till en diskmaskin.

Från Houston till Nissastrand


Hur hamnar en professor från USA:s fjärde största stad, Houston, på Högskolan i Halmstad? Walid Taha har visserligen kvar både sitt hus i Houston och en deltid på Rice University, men räknar nu Halmstad som sin hemstad och har skaffat sig en lägenhet på Nissastrand.

– Jag har länge varit intresserad av inbyggda system och realtidssystem. Högskolan i Halmstad är ovanlig på många sätt och IDE-sektionen är mycket framstående på sådan forskning, och inom området intelligenta system, förklarar Walid Taha och berättar om sektionens forskning om bilar som kommunicerar med varandra för att undvika olyckor eller som själva finner den lämpligaste vägen från punkt A till B.

Imponerad av bredden på IDE


Walid Taha kände några av IDE-sektionens forskare redan innan han kom hit. Veronica Gaspes och han var kolleger på Chalmers för tio år sedan, när hon höll på med sin avhandling och Walid Taha själv var nydisputerad ”post-doc”. Thorsteinn Rögnvaldsson träffade han för mer än tio år sedan i Oregon i USA.

– Jag hörde talas om den utlysta tjänsten här och den lockade, berättar Walid Taha och betonar att Högskolans samarbete med industrin också var en spännande dragningskraft.

– Industrin visar stort intresse för det arbete som görs på Högskolan. Det finns ett brett spektrum av expertis här som i princip garanterar att om någon har ett problem i industrin, kan Högskolan hjälpa till. Det tycker jag är riktigt ”coolt”. Det är precis rätt miljö att bedriva forskning i. Många olika områden täcks, samtidigt som du har en grupp människor som är mycket intresserade av att samarbeta, både med industrin och med andra forskare.

Just nu har Walid Taha fullt upp med att installera sig och lära sig ”de svenska systemen”. Hur ringer man internt, hur hittar man kontaktuppgifter till kollegerna, var kan man få tag på en papperskorg? Allra mest viktigt att lära sig är dock svenska, understryker Walid Taha.

– Det känns viktigt att kunna skriva forskningsansökningar på svenska. Inte minst att kunna förstå vad som står i utlysningarna från till exempel KK-stiftelsen.

Grundforskning strategiskt nödvändig


Strategiska forskningsstiftelsen, SSF, är en annan aktör som Walid Taha gärna vill utöka samarbetet med, liksom Vetenskapsrådet som bör få flera ansökningar från Högskolan. På det hela taget är det en av hans viktigaste målsättningar, enligt honom själv, att utöka och stärka forskningsaktiviteter.  

– Jag tror att SSF kan spela en väldigt viktig roll för Högskolan i Halmstad. Stiftelsen kan möjliggöra strategiskt viktig forskning för oss, och jag tycker att det finns en bra överensstämmelse mellan våra forskningsmål och SSF:s.

Walid Taha ser gärna att andelen grundforskning ökar. Den är viktig för att behålla en internationell vetenskaplig konkurrenskraft för IDE-sektionen och Högskolan som helhet.

– Även om vi vill att mycket av vår forskning ska vara initierad av industrin och ”verklighetsdriven” finns det viss, mycket specialiserad forskning, som inte alltid är intressant för industrin och som inte alltid har en direkt tillämpning där, men som ändå är jätteviktig att bedriva. Vi har några projekt finansierade av Vetenskapsrådet, men jag vill utöka den profilen.  

”Utbildning vår viktigaste uppgift”


Det kanske allra viktigaste för honom liksom för Högskolan, är emellertid studenterna och deras utbildning. Det är självklart för honom som professor att undervisa och se till att Högskolan i Halmstad får de bästa studenterna.

– Utbildning är den viktigaste uppgiften vi har. Jag kommer att prioritera att rekrytera de allra bästa studenterna: från Sverige, från Halmstad, Europa, USA, Asien. Varhelst det finns duktiga studenter, ska vi leta efter dem.

LENA LUNDÉN

Walid Taha var professor på Rice University i USA när han hörde talas om att Högskolan i Halmstad sökte en professor i datalogi. "Det lockade. Högskolan i Halmstad är ovanlig på många sätt och mycket framstående inom området intelligenta system", säger han och lyfter också fram Högskolans samarbete med industrin som en spännande dragningskraft när han sökte anställningen.
Bild: IDA LÖVSTÅL
Sidan uppdaterad 2010-11-03