Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2017-06-05. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2017-06-05

Grön innovation bland examensprojekt på Högskolan i Halmstad

I dag är det världsmiljödagen och vad passar då bättre än att uppmärksamma examensprojekt som visar prov på grön innovationskraft. Bland montrarna på årets Utexpo fanns tvättmaskinen och partikelfiltret som drivs med solljus, turbinen som genererar ström av strömmande vatten och lampan som består helt av kokosfiber. Studenterna, som nu tar examen efter tre års studier på Högskolan i Halmstad, planerar i många fall att jobba vidare med sina projekt som kan bidra till miljövinster och hållbar utveckling.

Unni Leto och Tove Elvhammar har i samarbete med IKEA skapat en miljövänlig, snygg och tålig lampa i 100 procent formgjuten kokosfiber. Bild: ANDERS ANDERSSON

100 procent formgjuten kokosfiber som har framtiden för sig

Idén att formgjuta kokosfiber har hittills varit en riktig lyckoträff för de båda nyutexaminerade utvecklingsingenjörerna Tove Elvhammar och Unni Leto.

De fick idén till examensprojektet ÅTERTRÄFF när en anhörig, bosatt på Hawaii, berättade om kokosnötsskal som förstördes, som en oönskad restprodukt i annan tillverkning.

Det är en resurs som borde gå att ta vara på tänkte de båda studenterna på Högskolan i Halmstad.

I ett projekt med Ikea of Sweden AB har de nu formgjutit kokosfiber, med resultat som definitivt har gett mersmak.

– Det visade sig att fibrerna innehåller 40 procent lignin, som fungerar som ett naturligt bindemedel. Det betyder att produkten bildar sitt eget lim i gjutningsprocessen, säger Tove Elvhammar och förklarar att inga tillsatser behövs, vilket gör materialet miljövänligt och ger stor potential för en hållbar produktionskedja, även i stor skala.

Kvar efter gjutningen blir ett starkt, snyggt och hållbart material som kan formas till stolar, lampor skålar, eller valfri produkt.

I projektet ÅTERTRÄFF har de haft hjälp av Varbergsföretaget Swt Development för att testa materialet och framställa prototyperna.

Lampskärmen, som blev det slutliga resultatet av examensprojektet kan i framtiden komma att bli del av Ikeas sortiment, men innan dess väntar möbeljättens egen granskning av materialet ur hållbarhets- och hållfasthetssynpunkt, bland mycket annat. Och det är en omfattande process.

– Det kommer nog att dröja innan vi ser vår lampskärm på varuhusen, men vi känner att materialet är väldigt lovande och vi kommer att få se mer av det i framtiden, säger Tove Elvhammar.

När årets bästa examensarbeten korades på Högskolan I Halmstad kom Rasmus Burnelius och Tobias Erikssons projekt TvättBjörn på andra plats och belönades med 50 000 kronor från lektor Sten Fåhrés minnesfond.

Prisbelönt tvättmaskin går på sol och sparar vatten

När årets bästa examensarbeten korades på Högskolan I Halmstad kom projektet TvättBjörn på andra plats och belönades med 50 000 kronor från lektor Sten Fåhrés minnesfond.

Den unika tvättmaskinen går helt på solenergi och vattnet kan återanvändas till bevattning av växter.

Det var när studenterna Rasmus Burnelius och Tobias Eriksson såg en föreläsning med Hans Rosling på TV som de fick idén.

– I utvecklingsländer tvättar många för hand, även de som har en relativt hög levnadsstandard, på platser där elnäten är opålitliga och strömavbrotten är många. Då fick vi idén till en tvättmaskin som varken behöver el eller rinnande vatten, säger Rasmus Burnelius, som tar examen som utvecklingsingenjör.

Tillsammans med klasskamraten Tobias Eriksson gjorde han verklighet av den innovativa idén.

– Vi har försökt kolla på marknaden och har inte hittat någon produkt som denna, säger Tobias Eriksson.

De båda satsar nu stort på sin uppfinning. Prototypen ska modifieras och en resa till Tanzania är redan planerad i höst för att undersöka en möjlig marknad.

– I en storskalig produktion kan priset på pressas. Det finns dessutom tvättmedel som innehåller ämnen som fungerar som näring i jorden när vattnet återanvänds, så vi tror att TvättBjörn har stor potential, säger Rasmus Burnelius.

I sitt examensprojekt har Christoffer Johansson och Karl Oberlies slagit mynt av behovet som uppstår när nya system tillförs till källsorteringen.

ModBin gör den dagliga miljöinsatsen lätt

Optisk sopsortering är en hantering på frammarsch. Halmstad går i dagarna över till utsorteringen av matavfall i gröna påsar.

Christoffer Johansson och Karl Oberlies har precis avslutat sista året på Utvecklingsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad. I sitt examensarbete har de slagit mynt av behovet som uppstår när nya system tillförs till källsorteringen och det faktum att de skiljer sig från kommun till kommun.

ModBin är ett utsorteringskärl för köket där färg, mått och placering på kärl sätts ihop av köparen via en webbsida. På så sätt kan källsorteringen planeras helt efter köparens behov.

– I vissa kommuner är påsarna för den optiska sopsorteringen gröna, i andra är de blå. Genom vårt system kan man planera färgerna som man vill, säger Christoffer Johansson och förklarar att webbsidan, modbin.se, redan ligger uppe och det går att göra allt utom att trycka på ”köp”.

För att försäljningen ska kunna gå i gång måste produktionsvägar undersökas och produkten finslipas.

Men idén är hållbar på alla sätt.

– Den optiska sopsorteringen har visat sig vara mer effektiv än de tidigare systemen med pappåsar. Så de kommuner som startar sortering i dag väljer ofta den modellen. Och troligtvis kommer kommuner som sedan tidigare har ett äldre system att ställa om på sikt, säger Karl Oberlies.

LV Filter är examensprojektet som arbetats fram vid Högskolan i Halmstad av nybakade utvecklingsingenjörerna Felix Ingheden och Jonathan Gabrielsson.

Deras partikelfilter renar vatten där behovet är som störst

Föregångaren Sunwell renar vatten från bakterier. Nu kommer en vidareutveckling i form av ett helautomatiskt och självrengörande partikelfilter, som även det drivs av solens strålar.

LV Filter är examensprojektet som arbetats fram vid Högskolan i Halmstad av nybakade utvecklingsingenjörerna Felix Ingheden och Jonathan Gabrielsson.

Deras innovation har tillkommit på uppdrag av företaget Spiron Innovation, som också är sprunget ur en idé från utvecklingsingenjörer på Högskolan i Halmstad. Spiron Innovations vattenreningssystem Sunwell blev bästa examensarbete 2016, fick 100 000 kronor från Sten Fåhrés minnesfond och har fortsatt till att bli en gångbar kommersiell produkt.

Precis som storebror Sunwell handlar LV Filter om att rena vatten med solens hjälp – en produkt som riktar sig till de länder där behovet är som störst.

– Vi fick uppdraget av Spiron Innovation att ta fram produkten. Vi kommer att lämna över den till dem nu och planen är att den ska komma att produceras, säger Felix Ingheden.

Tanken med de båda systemen är att användaren efter en engångsinvestering ska få rent vatten gratis, under en lång tid.

– En viktig del är att produkten ska vara helautomatisk och inte kräva underhåll. Man ska inte behöva gå in och rengöra den, säger Jonathan Gabrielsson.

Oscar Nilsson och Olle Löfstedts examensarbete går ut på att generera ström ur strömmande vatten.

En turbin som genererar ström med mindre påverkan på livet i havet

Som examensarbete vid Utvecklingsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad valde Oscar Nilsson och Olle Löfstedt att skapa en turbin som genererar ström ur strömmande vatten.

Undervattenkraftverket Sverdrup ska i framtiden kunna finnas varhelst i världen där det finns strömmande vatten. Med sina mjuka materialval ska den kunna röra sig i vatten utan att skada fisk som simmar förbi, till skillnad från de stålturbiner som finns i många vattendrag i dag.

Turbinen, som nyligen visades upp på Högskolans examensmässa Utexpo, är en prototyp i liten skala. Produkten ska finjusteras, bli mer strömlinjeformad och behöver bli större för att generera mer ström.

Men de nyutexaminerade utvecklingsingenjörerna tror på sin idé.

– Tanken är att en by ska kunna gå ihop och få sin elförsörjning från ett vattenkraftverk, som kan vara stort som en buss, säger Olle Löfstedt.

Projektet är döpt efter den norske oceanografen Harald Ulrik Sverdrup, samme man som också har gett namn åt volymenheten för vattenflöde motsvarande en miljon kubikmeter per sekund.

– Vi ser en potentiell marknad i våra grannländer där de är långt framme i att undersöka alternativa energikällor, säger Oscar Nilsson och förklarar att det inte är en slump att den norska oceanografen har fått ge namn åt projektet.

Text: LOTTA ANDERSSON

Bild: IDA FRIDVALL (om inget annat anges)

Sidan uppdaterad 2017-06-05