Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2016-04-14. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Mikael Sandberg

Professor i statsvetenskap, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Utnämnd 2011.

”Jag är en ovanlig statsvetare”

Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap, beskriver sig själv som en udda fågel, en ovanlig statsvetare. Hans viktigaste forskningsområden just nu är demokratispridning, med globalt fokus, och miljöinnovationer med nationellt fokus. Det i sig är inget ovanligt för en statsvetare.
– Men min inriktning är ovanlig, jag är en naturvetenskaplig samhällsvetare, säger han.

Som ung var Mikael Sandberg inställd på att söka diplomatutbildning och hade läst både ryska och ekonomisk historia på universitetet. Dessutom var han utbildad på Arméns tolkskola. Nästa mål var statsvetenskap, det behöver en diplomat. Ett vikariat på Sveriges ambassad i Moskva, fick honom dock på andra tankar.

– Jag insåg att jag inte passade som diplomat, jag kände att jag inte var någon generalist utan mer intresserad av studera skillnader mellan samhällssystem noggrannare. Jag gillade att forska i hur saker förhöll sig.

Avhandling i ämne ”som inte längre fanns”

Efter vikariatet sökte Mikael Sandberg forskarutbildning vid Göteborgs universitet, och kom in. Ett problem i sammanhanget var att Sovjet inte var någon specialitet där, och även om Mikael Sandberg hade bestämt sig för att lägga planerna på en diplomatkarriär på hyllan, hade han kvar sitt intresse för Sovjet. Följden blev att han flyttade runt i världen till ställen där man forskade på Sovjet.

– På den tiden var Sovjet slutet, det var Brezjnevtid, så man kunde inte bara resa dit och undersöka, utan måste få kontakt med specialister. Jag var på ett amerikanskt universitet i Bologna och studerade Fiats avtal med Sovjet om bilproduktion. Jag var i New York på Columbia University där man har en massa källor om Sovjet och det fanns många forskare som verkade i exil från öst, både ryssar och andra.

Till slut bestämde sig Mikael Sandberg ändå för att doktorera i Sverige. Han hade inga planer på att emigrera för alltid. Han ville bo och verka i Sverige och då passar en svensk doktorsexamen bäst.

Mikael Sandbergs avhandling blev färdig mindre än två år innan Sovjetunionen upplöstes. Den handlar om tekniköverföring till Sovjet.

– Då hade jag plötsligt en specialitet om ett land som inte längre existerade!

Skolade om sig

En ”omskolning” föreföll nödvändig, och valet föll på att studera olika typer av systemförändring, något som har kommit att bli Mikael Sandbergs signum i forskarvärlden allt sedan dess.

– Jag har hela tiden jobbat med politik, ekonomi och teknik samtidigt, så jag är en väldigt ovanlig statsvetare. Dels har jag en evolutionär systemansats som nästan ingen annan har, dels gillar jag att studera politiska institutioner, ekonomiska processer och teknisk förändring samtidigt.

Specialområdet demokratispridning har i sig en ganska given inriktning på andra länder och även efter forskarutbildningen har Mikael Sandberg fortsatt att åka utomlands och jobba i perioder. Han har bland annat forskat vid FN-universitetet i Maastricht i Holland, studerat kommunism och miljöteknikutveckling i Polen, varit gästprofessor i Berlin, och studerat socialt kapital och demokratisering också det i Polen samt i Ukraina.

Till slut landande Mikael Sandberg dock mer bestående på svensk mark, först på Södertörns högskola, och sedan tiotalet år på Högskolan i Halmstad.

– Här har jag har sysslat mycket med evolutionär teori och dess matematik, det vill säga den matematik som beskriver hur system evolverar och förändras. Biologerna kan det bäst, men det är en tvärvetenskap som allt mer börjar förstås av samhällsvetare också därför att många av de här spridningsprocesserna är likartade. Man kan matematiskt jämföra spridning av till exempel vissa sjukdomar med vissa typer av tekniker. Matematiskt sett är det väldigt likartade processer, berättar Mikael Sandberg och förklarar:

– Först är det några få. De får kontakt med några andra som i sin tur får kontakt med ytterligare andra. Det blir en lavineffekt som så småningom ebbar ut, därför att då finns det inte några kvar som kan ”drabbas”.

Udda fågel

Det är generaliteten i systemförändring som intresserar Mikael Sandberg. Men det är också det som gör att han inte riktigt känner sig som en statsvetare.

– Nej, i så fall mer som en statsvetenskapare, eller ännu hellre som evolutionär politisk-ekonomisk systemvetenskapare, med inriktningen ekonomi, politik och teknik. Jag är en lite udda fågel i systemet. 

Udda eller inte, nu är han professor, och forskar för närvarande om miljöinnovationer, som inte är något annat än – just det – en fråga om systemförändring. Han samarbetar främst med forskare vid Lunds och Stockholms universitet. Biologer, matematiker och statistiker jobbar tillsammans och söker samband i naturen. Men naturvetarnas modeller kan också prövas för att hitta samband i mänskliga system.

– Det är väldigt roligt att jobba ihop med naturligt komplementära personer, sådana som man genast inser att ”här kan man göra något roligt tillsammans”. Alla är inte likadana, alla bidrar med olika kunskaper och färdigheter. Jag har jobbat mycket ensam tidigare, nu tycker jag det är roligare att jobba i grupp, men inte nödvändigtvis med statsvetare, konstaterar den ovanliga statsvetaren.
 
Text: LENA LUNDÉN

Professor Mikael Sandberg

Foto: LINDA LUNDELL

Mikael Sandberg är född 1956 i Lerum. Han har en filosofie kandidatexamen med ryska, ekonomisk historia, tjeckiska och statsvetenskap. Forskarutbildningen skedde i Göteborg, vid Columbia University i New York och The Johns Hopkins University i Bologna. Han disputerade 1989 vid Göteborgs universitet och byggde därefter upp Centrum för studier av Ryssland och östra Europa vid lärosätet.

Mikael Sandberg var EU-finansierad "fellow" vid FN-universitetet UNU-INTECH i Maastricht 1995—96 och gästprofessor på Wissenschaftszentrum Berlin fur Sozialforschung (WZB) 1997. Han blev docent vid Göteborgs universitet 1998. Mikael Sandberg har varit universitetslektor vid Södertörns högskola, gästprofessor vid Karlstads universitet och docent vid Jönköpings internationella handelshögskola.

2002 anställdes han som universitetslektor vid Högskolan i Halmstad och utnämndes till professor i statsvetenskap här 2011.

Sidan uppdaterad 2016-04-14